Jag har inte riktigt hunnit med i jul eftersom jag varit i både Sverige och England, och har inte har internet i nya lägenheten längre. Därför blir det lite konstigt med en tillbakablick på julen nu i början av januari när den känns som mest avlägsen trots att den precis inträffade.
Men vi tar det kortfattat, så kanske det går bra?!
I vår familj är vi inte så förtjusta i att bli äckligt proppmätta så i ett försök att undvika detta, så äter vi bara den varma delen av julbordet på kvällen med våra släktingar, och tar det kalla till lunch.
Så till lunch hade vi sill, rökt ål (en miljöpolitisk hetpotatis jag vet, men vissa fiskare har faktiskt tillstånd att fiska ål fortfarande, och denna är fiskad av en sådan fiskare), rökt lax, kavring, ost, ägg och lite annat smått och gott.
Till kvällen sen, då består första omgången av köttbullar, prinskorvar, Janssons frestelse, rödkål, brunkål, julskinka, julskinka på vildsvin, bröd, ost och min italienska kycklinglevermousse, som tyvärr blev lite grynigare än sist.
Nästa omgång är det saltlånga med kokt potatis, senapssås och skirat smör och sist äter vi ris a’la Malta tills hela skålen är tom eftersom alla är ute efter mandelgaven (en dansk tradition vi adopterat).
Vi har också adopterat en brittisk tradition med Christmas crackers – smällkarameller – som alla innehåller en liten present, en kungakrona och ett dåligt skämt.
Kungakronan demonstrerad av kusin Anna
Bästa presenten detta året var en liten fisk av plastfilm som visar hur man är som person. Funkar lite som en humörring, men istället för att ändra färg får värmen från handen den att krulla sig på olika sätt. Mycket underhållande efter några snapsar.
Efter julklappsöppningen så blir det kaffe och kakor (alltid mandelmusslor och gorån) och gottebord, men detta året var det nästan ingen som orkade med gotterna. Illa!
