Recept: Enklaste godaste förrätten; burrata med tomater, pesto och olivolja

Jag har gjort många olika versioner av denna förrätt (eller plockmatsrätt) genom åren, men detta är min favoritversion. Att tomater or burrata passar bra ihop vet vi ju. Särskilt med basilika till. Men om man byter ut basilikan (fast spara den till att dekorera med) mot en färsk pesto får hela rätten ett lyft. Det är liksom mer schwung i rätten. Mer textur. Mer komplexa smaker. Och hemligheten här är färsk pesto. Färdig på burk som håller sig i evigheter köper jag inte alls längre. Antingen gör jag egen eller köper färsk från vilken matbutik som helst. Den är alltid god och fräsch, trevligare i färgen och inte lika finmixad som den där jag slutat köpa. Blir det något över fryser jag den och använder vid ett senare tillfälle. Den brukar hittas i butik i sällskap med färsk pasta, färska färdiga pastarätter, och pastasåser.

Trots att denna förrätt är enklast möjliga är den otroligt god. Jag serverar den ofta till vänner och alla älskar den. På sommaren serverar jag den dessutom som sallad med med mer tomater, skivad avokado och lufttorkad skinka.

Jag vill absolut ha bröd till, antingen en frasig baguette eller en seg ciabatta eller surdegsbröd, eller såklart crostini. Den passar som ni ser även ypperligt som en del av en crostinibricka!

Burrata med tomater, pesto och olivolja, 2 portioner

125 g burrata, tagen ur kylen 1 timme innan servering

100 g körsbärstomater, halverade

2-3 msk färsk pesto

smakrik olivolja av bra kvalitet

färsk basilika

havssalt (jag gillar Maldon) och svartpeppar

en citronklyfta

Lägg burratan i en skål eller på ett fat. Arrangera tomaterna runt om. Salta och peppra. Blanda pesto med ca 1 msk olivolja i en liten skål så den blir lösare och går att ringla. Ringla över burrata och tomater. Pressa över citronsaft. Dekorera med basilika. Salta och peppra lite till. Och precis innan det är dags att ställa fram fatet så ringla över lite mer olivolja så hela rätten glänser. Servera med bröd eller crostini.

Recept: tagliatelle med tomat, räkor och champinjoner

Den här pastan blev oväntat god, och det tack vare mammas hemodlade körsbärstomater som jag hade i. De var så söta och goda och liksom sprack i munnen på det ljuvaste sätt.

Jag lagade alltså denna pasta när jag var hemma i Skåne i augusti, men har även lagat den i London två gånger sedan dess och den är verkligen kanongod. Och än så länge finns det goda brittiska tomater att tillgå, tack och lov!

Tagliatelle med tomat, räkor och champinjoner, 3-4 portioner

500 g färsk tagliatelle

1-2 schalottenlökar, finhackade 

1 vitlöksklyfta, finhackad

rikligt med smör och matolja till stekning

200 g skogschampinjoner, skivade

50 ml vitt vin

150 g körsbärstomater, halverade

3 dl grädde

1/2 buljongtärning (grönsak- eller fisk-)

400 g frysta räkor med skal, tinade och skalade

ca 2 tsk socker

salt och peppar

hackad persilja

Stek lök och vitlök i smör och olja på medelvärme tills genomskinlig och lite gyllene. Ta ut pannan. Lägg mer smör och olja i pannan och stek svampen på medelhögvärme. Salta och peppra och ta ur pannan. Häll lite mer olja i stekpannan och lägg i tomaterna och låt steka tills mjuka och såsiga på medelvärme. Häll i vinet och låt lite bubbla bort. Sänk värmen och häll i grädde och buljongtärning. Låt såsen tjockna under omrörning. Lägg i stekt lök, vitlök och svamp och smaka av såsen med socker, salt och peppar. Såsen ska ha mycket smak och djup så salta och peppra ordentligt. Koka pastan i en stor kastrull och låt rinna av. 

Ta såsen från värmen och blanda i räkorna och därefter pastan. Blanda ordentligt och smaka av en sista gång. Toppa med hackad persilja och servera. 

Kent: Michelinlunch på The Sportsman

Michelinlunch. Fancy, eller hur?! Tänker ni vita dukar, små portioner och kanske fransk lite stroppig personal?

Jag vet, det är oftast så man föreställer sig Michelinrestauranger, och ja, en del är så. Och det gillar jag, när gastronomi är teater, en föreställning, och man trollbinds och får följa med på fantastiska äventyr. Men det finns också Michelinrestauranger som är lite mer jordnära och som bara lagar konsekvent riktigt bra mat. Mat som kanske ligger närmare det du och jag kan laga i våra kök men som ändå har den där finessen som skiljer maten från det du och jag lagar. Det är maten du och jag önskar att vi kunde laga.

Det finns ju en anledning till att The Sportsman blivit framröstad som kockarnas favoritrestaurang år efter år.

Och jag gick faktiskt hit med en kock, min kompis Helens fästman Pete, Helen och deras två barn, och Pete, ja han var lika exalterad som jag. Vi var här i maj (därav den våriga maten) men bokade flera månader i förväg vilket jag rekommenderar.

The Sportsman ligger vackert precis vid havet och den mysiga interiören passar perfekt in. Det är lågt i tak och man går rakt in till baren, tittar på menyn (som ändras dagligen) på svarta tavlan och beställer i baren. Inte det vanliga Michelinförfarandet men det passar bra här.

Sen blev vi visade till vårt bort och det roliga kunde börja!

Och det började med tre sorters mycket gott bröd och fantastiskt smör (som jag skrev på Instagram: om brödet och smöret är såhär bådar det gott för resten), och dessutom mina favoritoliver! En bra början med andra ord.

Pete och jag hade beställt in ostron. Älskar de i alla former, men särskilt såhär med olika smaksättningar.

Fantastiskt goda!

Det var också bara Pete och jag som beställde in förrätter, men alla fick såklart smaka. Hans terrin med senap, inlags gurka, grillat surdegsbröd och riktigt krispig fläsksvål (crackling låter bättre) var riktigt god.

Men jag tyckte min krämiga burrata med tomater och fantastisk pesto var snäppet godare, men så var det ju också jag som valt den.

Så till varmrätterna. Helens biff med Yorkshirepudding var helt perfekt.

Och min fläskbit med fluffigt mos och härlig senapssky var riktig comfort food. Otroligt mört kött, fina smaker och perfekt tillagat.

Pete åt perfekt tillagad torsk med sparris och en chorizosås som var otroligt läcker.

Sen var det dags för efterrätt! Jag valde en rabarbersufflé som var magiskt god och glass med rabarberrippel till. Så mumsigt!

Ser ni?! Helt perfekt i konsistensen.

Lika imponerande var Helens varma chokladmousse med salted caramel och mjölksorbet, så drömmig.

Hela lunchen var riktigt mysig (som synes) och efteråt gick vi ner på stranden och letade snäckor, fossiler och fina havspolerade stenar. En idyllisk dag.

The Sportsman, Faversham Road, Seasalter, Whitstable, Kent CT5 4BP

Recept: bakad fetaost med tomater och rödlök

Ibland om jag äter en riktig (alltså lagad) lunch på jobbet, tycker jag det blir för mycket med lagad middag på kvällen också. Då passar mindre rätter och plockrätter riktigt bra. Och denna bakade feta med körsbärstomater och rödlök känns lagom lätt men värmer också lite under vintern samtidigt som den faktiskt smakar sommar. What’s not to like?! 

Jag rostade ett gott flatbread som jag hade till, sååå gott och alldeles lagom på kvällskvisten.

Bakad fetaost med tomater, oregano och chili, 2 portioner som förrätt

Med inspiration från Smitten Kitchens recept.

1 fetaost

200 g körsbärstomater

1/2 rödlök, klyftad

olivolja

1-2 tsk torkad oregano

svartpeppar

Värm ugnen till 200C. Lägg fetan i en ugnsfast form. Lägg i tomaterna och rödlöken. Ringla över olja och strö över oregano och svartpeppar. Baka i 30 minuter, tills varm och mjuk. Servera med flatbread eller annat gott bröd. 

 

Recept: Klassisk räkcocktail

 

En kväll hemma i Skåne ville jag göra langos, något jag inte lagat mer än en gång tidigare för en sisådär 10 år sedan i Lund (recept kommer).

Jag, och mina föräldrar, gillar verkligen langos men det går liksom inte att komma ifrån att det är lung mat. Det blir liksom inte mäktigare än friterad deg toppad med godsaker. Så därför tyckte jag det passade bra med en lätt förrätt med lite grönsaker i och återupplivade den gamla klassiska skaldjurscocktailen, givetvis serverad i glas på fot.

Så gott det var! Jag hade helt glömt bort denna rätt (trots att jag någon gång ibland gör denna version) och kommer nog att återinföra den i repertoaren så smått.

 

Klassisk räkcocktail, 4 portioner

3/4 huvud huvudsallat (den gröna mjuka sorten)

1 stor avokado

12 körsbärstomater

28 skalade räkor 

Marie Rose-sås:

1 dl Hellman’s majonnäs

2 msk ketchup

några stänk Tabasco

citronsaft

salt och peppar

rosépeppar till dekoration 

Skölj salladen och skär i lagom bitar.  Skölj och klyfta tomaterna. Skiva avokadon.

Blanda majonnäs och ketchup i en skål. Smaka av med citronsaft, tabasco, salt och peppar. 

Varva sallad, tomat och avokado, sås och räkor i efterrättsglas på fot. Toppa med lite mortlad rosépeppar. 

 

 

Efter-semestern-Cobbsallad med ranchdressing

Hej hej fina läsare (om ni är kvar vill säga)!

Jag hade inte planerat en bloggpaus men tyvärr blev det så när tiden inte räckte till innan sommaren. Nu har jag haft tre veckor ledigt och varit tillbaka på jobbet i två veckor och känner att jag äntligen har tid att blogga lite.

Vi börjar så nätt med ett salladsrecept. Inget svårt med andra ord, men något jag var extremt sugen på när jag kom tillbaka till London från USA. Där finns ju cobbsallad på var och varannan meny, men jag var liksom alltid hungrig av att gå omkring hela dagarna, så det blev aldrig av att jag beställde den. Men förra veckan, tillbaka i kontorslunken och allt stillasittande så passade det utmärkt med en sallad. Passa på medan indiansommaren håller i sig!

Cobbsallad, 2 portioner

2 små salladshuvuden (jag använde gem-sallad)

10 körsbärstomater

 

1 avokado

2 msk grönmögelost (jag använde Saint Agur – min favorit)

2 kycklinglårfiléer

4 skivor bacon

2 ägg

Trimma kycklingen, bryn i smör i en stekpanna, salta och peppra och låt gå klart i ugnen (200C), ca 20 minuter. Stek baconet knaprigt och låt det rinna av på hushållspapper. Koka äggen så som du vill ha dem. De ska helst vara hårdkokta men jag föredrar lite lösare ägg (6-7 minuters koktid). 

Skölj salladen och hacka den. Dela tomaterna på mitten. Gröp ur avokadon med en sked eller skär i bitar. Smula osten. Tärna kycklingen, hacka baconen och tärna ägget. 

Fördela salladen mellan två skålar, toppa med resterande ingredienser ( tex i fina rader som jag gjorde). 

Servera med valfri dressing, t ex ranchdressing (recept nedan).

 

Ranchdressing, 6 portioner

Översatt från och anpassat efter receptet i The Huffington Post.

120 – 180 ml buttermilk*

2-3 msk gräddfil

1-2 msk majonnäs (Hellman’s)

1 tsk finhackade örter (dill, persilja, dragon och gräslök)

1/2 tsk dijon

några stänk Tabasco

Blanda alla ingredienser i en skål och vispa tills klumparna är borta, alternativt häll alla ingredienser i en burk, sätt på locket och skaka bort klumparna. 

* Buttermilk är svårt att hitta i svenska butiker, men du kan göra egen på följande vis (enligt High On Life):

Buttermilk, ger ca 0.75 dl

1 tsk citronjuice eller ättiksprit

80 ml mellanmjölk, gärna rumsvarm

Blanda ihop de två ingredienserna och låt stå i ca 5 – 10 min.

 

 

Stekt gnocchi med ramslökspesto och körsbärstomater

Förra veckan skickade mamma bildbevis på att ramslöken börjar komma upp hemma i Sverige. Hurra! Det om något är ett vårtecken tycker jag och det innebär att vi snart kommer att befinna oss i den där vårperioden när alla primörer kommer upp på samma gång och man bara vill äta allt; rabarber, nypotatis, ramslök, fläder, sparris, nässlor, jordgubbar…

Men innan vi kommer dit kan vi ju i alla fall stilla ramslöksbegäret med den här goda rätten med stekt hemmagjord gnocchi, ramslökspesto, körsbärstomater och generöst med finriven parmesan.

Stekt gnocchi med ramslökspesto och körsbärstomater, 2 portioner

1 sats gnocchi 

1 sats ramslökspesto

150 g körbästomater på kvist

finriven parmesan

Gör peston och ställ i kylen. Gör gnocchin efter receptet. Stek sedan i smör tills gyllenbruna. Blanda med rikligt av peston. Halvera körsbärstomaterna och blanda med gnocchin. Smaka av med salt och peppar. Tillsätt eventuellt lite olivolja om det behövs. Toppa med rikligt med finriven parmesan. 

Nu smakar det som bäst: Bruschetta

Tack för alla krya på-häsningar och tips! Det hjälpte uppenbarligen, för jag år redan lite bättre och smaksinnet är tillbaka, så igår kväll var jag lycklig när jag var tillbaka i köket bland kastruller och sen kunde njuta av det jag lagat. Recept på det kommer, men först lite från i fredags:

Finns det någon godare förrätt nu när tomater börjar smaka som tomater ska göra? Söta och goda och fulla av sol, och tillsammans med underbart doftande basilika, lite vitlök och gott bröd blir detta en vinnare, eller hur?!

Vi åt dessa i fredags då jag råkade göra en middag med basilikatema. Dock utan efterrätt, istället tog vi ett extra glas rosé.

Bruschetta, 2 (stora) förrättsportioner

6 rejäla bitar ciabatta

4-6 medelstora tomater

en näve basilika

2 msk olivolja

1 vitlöksklyfta

salt, peppar

Hacka tomaterna fint och lägg i en sil, låt saften rinna bort. Lägg över hacket i en skål, blanda i finhackad basilika, pressad vitlök, olivolja, salt och svartpeppar.

Lägg brödbitarna på en plåt och ringla olja över. Ta vitlökspressen och gnid den (efter att du pressat vilök genom den till tomaterna ovan) över brödbitarna. Rosta i ugnen ca 5 min, 200C.

Lägg upp rejält av tomatblandningen på varje brödbit. Servera genast. Med servetter – det behövs.

Klassisk tomatsallad

Silverkocken fick mig häromdagen att bli sugen på tomatsallad, något jag inte ätit sen jag var i Provence 2007. Så det var ju helt klart dags igen.

Tomatsallad är verkligen den enklaste sallad man kan svänga ihop, men så himla god. Godast är den såklart med söta kvisttomater och det hade jag faktiskt fått fatt i.

Klassisk tomatsallad, 2 portioner

4 medelstora tomater

1/2 stor gul lök, finhackad

1 tsk dijonsenap

1 msk vitvinsvinäger

2-3 msk extra virgin olivolja

salt

svartpeppar

Skiva tomaterna och lägg dem snyggt i en lite form / på en tallrik. Strö över löken, salt och nymald svartpeppar. Blanda samman senap, vinäger och olja till en dressing och häll över salladen.