Riktiga engelska scones

Visst har vi alla ett recept på scones? Gärna en snabbgjord deg som man delar på fyra och pickar med en gaffel. Trots att dessa bröd är goda, så är det ju inte riktiga scones. För riktiga scones är någonstans mittemellan en kaka och ett bröd. Engelska scones är söta och utgör övergången mellan gurk-sandwiches och petit chouxer vid afternoon tea.

På BBC har de nyligen visat en serie som heter the Great British Bake Off, en tävling bland amatörbagare och en av domarna i serien delade med sig av sitt scones-recept, och det var detta jag testade när jag nu för första gången gjorde riktiga scones. Sådana ska serveras med rikligt av clotted cream och jordgubbssylt. Det kan ju vara lite svårt att få tag på clotted cream i Sverige, men man kan ju göra den själv.

Trots att jag följde receptet och de råd jag hört många gånger (vrid inte formen, utan tryck rakt ner bara, och pensla inte ägg på sidorna) så jäste mina inte så fint. Några stycken blev riktigt bra, men de flesta blev för bulliga. Jag får helt enkelt baka vidare och undersöka vad jag gjort för fel, men goda blev dem ändå, som tur var.

 

 Riktiga engelska scones, ca 20 st 

500g vetemjöl

80g mjukt smör 

80g strösocker 2 ägg 

5 tsk bakpulver 250 ml mjölk 

1 ägg, uppvispat med en nypa salt, för pensling Sätt ugnen på 200 grader och lägg bakplåtspapper på en plåt.  Häll 450g av mjölet i en bunke och lägg i smöret. Blanda ihop mjöl och smör med fingertopparna tills det liknar brödsmulor. Häll o socker, ägg och bakpulver och blanda med en träslev. Blanda väl. Blanda sedan i hälften av mjölken och därefter lite i taget av mjölken tills degen är mjuk och blöt (eventuellt behövs inte all mjölken).     Häll nästan allt av det resterande mjölet på en arbetsbänk, och placera degen ovanpå. Strö resten av mjölet över degen. Vik degen på hälften, vrid den sedan 90 grader och repetera. Genom att vika in och vrida degen knådas det sista mjölet och en del luft in i degen. Fortsätt tills degen är jämn, men överarbeta inte degen.  

Kavla ut degen på mjölad arbetsytan tills den är ca 2,5 cm tjock. Lyft upp degen och låt den falla tillbaka på arbetsytan, tryck sedan ut rundlar med en rund form ca 5 cm i diameter. Doppa formen i mjöl så att den inte fastnar. Vrid inte formen utan pressa bara rakt ner, annars jäser de ojämnt. Det går bra att kavla ut degen flera gånger men sconesen blir kanske mindre fluffiga.  

Lägg sconesen på bakplåtspappret och låt dem vila några minuter. Vispa sedan upp ägget + lite salt och pensla på toppen av sconsen, undvik att pensla sidorna eftersom de då inte kommer att jäsa jämnt. Baka i mitten av ugnen ca 15 minuter.

Langos

Ett bra tag nu har jag varit otroligt sugen på langos. Jag åker en sväng till Budapest nästa vecka men jag kunde inte vänta tills dess. :) Jag har bara gjort denna ungerska street food en gång tidigare, men det är inte alls särskilt svårt. Jag har dock ingen fritös men det går snabbt och lätt att fritera i en gryta på spisen. Men se till att inte ha fläkten på och fyll inte grytan alltför mycket eftersom oljan stänker lite och det är lätt att bränna sig.

Langos är kanske inte det nyttigaste man kan äta till middag, men gott är det! Mina tillbehör är delvis svenska, som stenbitsrom, men vitlökssmör och riven ost är iaf autentiskt (tror jag).

Tillbehören: riven ost, hackad rödlök, gräddfil, vitlökssmör och stenbitsrom

Nyfriterade och klara

Med vitlökssmör penslat på, gräddfil, rödlök och stenbitsrom ovanpå

Langos, 6-8 st

1 stor mjölig potatis

2 dl mjölk

25 g jäst

en nypa salt

2 msk florsocker

ca 5 dl vetemjöl

750 ml matolja

Koka potatisen och pressa eller mosa den. Värm mjölken ljummen och häll en del av den i en bunke, smula i jästen, tillför sedan salt och socker, potatisen, resten av mjölken och mjölet lite i taget. Arbeta ihop degen antingen för hand eller med degkrokar tills den är elastisk och fin och fortfarande lite kladdig. Strö över lite mjöl och låt jäsa i 45 min – 1 h. Baka sedan ut degen på mjölat bakbord och dela i 6-8 bitar. Forma varje degbit till en lite pizza, kavla gärna med kavel. Hetta upp oljan i en kastrull och testa med en bit bröd om den är varm nog. När brödbiten får färg så ta upp den och lägg i en av langosarna. Fritera först på ena sidan och vänd den sedan och fritera på andra sidan. Gör detta försiktigt så du inte stänker olja. Ta upp langosen med en hålslev när den är gyllenbrun och låt rinna av på hushållspapper. Fritera sedan de resterande, en i taget. Servera genast med t ex vitlökssmör, riven ost, gräddfil  hackad rödlök och stenbitsrom. Servera med servetter för detta är ganska flottigt. Och gott.

Rosa maränger

Efter att ha kikat på ett avsnitt av Rachel Allen: Bake där hon gjorde maränger var jag inspirerad att använda upp äggvitorna jag hade stående i kylen. Hennes recept var riktigt bra, de blev krispiga utanpå och sega i mitten.

Rosa maränger

4 äggvitor

en nypa salt

300 g strösocker

1/2 tsk vaniljessens

någon droppe röd karamellfärg

Vispa äggvitor och salt fluffigt men inte helt fast med t ex elvisp på hög hastighet och börja tillsätta sockret lite i taget tills marängen är fast och du kan vända upp och ner på skålen utan att tappa innehållet. Rör i vanilj och karamellfärg och blanda antingen i karamellfärgen helt så att smeten är jämnt rosa eller låt det få en ripplad effekt genom att bara blanda lite grann. Klicka ut på bakplåtspappersklädd plåt och baka i 140 grader i 45 minuter. Stäng av ugnen, öppna ugnsluckan på glänt och låt marängerna svalna i ugnen i 20 minuter.

Poussins med rosmarin och citron

Jag var otroligt stolt över mig själv i söndags! För första gången lagade jag poussins (liten kyckling) och de blev helt otroligt goda! Jag har ätit det en gång tidigare på Jamie’s Italian (Jamie Olivers restaurangkedja) och då var den torr och tråkig, sµ jag var livrädd för att mina också skulle blir det. Men icke! Riktigt saftiga och goda, även bröstet, så detta kommer jag att laga igen!  Inte nog med detta dock, jag gjorde även bedriften att laga perfekta roast potatoes, riktigt goda ugnsbakade palsternackor och smarrig brunsås. Både Christopher och jag åkt med andakt och koncentrerade oss på maten. Så tyst har det nog aldrig varit vid vårt matbord. :) Prova detta! Promise?!  

Preppade och färdiga för stekpannan!

Visst är de fina?

 

 

Poussins med rosmarin och citron, 2 portioner

 2 poussins (små kycklingar, mellan 400-750 g och endast 28 dagar gamla)

 100 g mjukt smör 

finhackad persilja

1 vitlöksklyfta, pressad 

1 citron, skalet av

 rosmarin

 1 vitlöksklyfta, delad i 4 bitar

 salt and peppar

 olivolja 

Skär ett snitt i skinnet över brösten och skapa en liten ficka längs med bröstet. Blanda det mjuka smöret med vitlök, persilja, citronskal, salt och peppar. Fördela smöret mellan de fyra fickorna och fyll dem. Tryck sedan i en bit vitlök och en kvist rosmarin i varje ficka. Salta och peppra runt om. Hetta upp lite olivolja i en ugnsfast stekpanna (inga plasthandtag) och stek kycklingarna ca 3 minuter på varje sida på medel-hög värme eller tills de fått fin färg. Ställ sen in stekpannan i ugnen i 15-20 minuter i 200 grader. Kontrollera att fåglarna är klara genom att skära ett snitt vid låret. Köttet ska vara genomstekt och köttsaften klar. Smaklig spis! 

Till småkycklingarna serverade jag roast potatoes, ugnsbakad palsternacka (palsternackor i bitar, oilvolja, salt och peppar, och lite färsk rosmarin) och en gräddsås (creme fraiche och grädde, soja, colorit, kycklingbuljong, och en klick rönnbärsgelé) med lite av spadet från kycklingarna. Mums!

Spaghetti med sardiner

Inspirerad av Christophers kokbok Bringing Italy home av Ursula Ferrigno, gjorde jag denna pastarätt häromdagen. En riktig lågbudgetmiddag, men ack så god!

Spaghetti med sardiner, 2 portioner

Spaghetti

Sås:

1 lök

1/2 fänkål

1 burk krossade tomater (Cirio)

Italienska örter

chili flakes

grönsaksfond

2 vitlöksklyftor, pressade

1 burk sardiner i vatten

s&p

Topping:

ströbröd eller färska brödsmulor

1 vitlöksklyfta, pressad

persilja

chili flakes

olivolja

s&p

Häll lite olivolja i en kastrull och fräs löken och fänkålen mjuk. Pressa i vitlöken. Häll sedan i de krossade tomaterna, fond, örter och kryddor och låt koka ihop några minuter. När såsen har reducerat en aning, lägg i sardinerna (hela, de delas upp under tillagningen) och koka på låg värme i 10-12 minuter. Koka pastan. Hetta upp lite olivolja i en stekpanna och häll i 2 msk av tomatsåsen, en handfull brödsmulor, vitlök, persilja och chili flakes, låt detta rostas krispigt i olivoljan. När pastan är färdig, häll av vattnet men spara lite att eventuellt späda såsen med. Blanda hälften av tomatsåsen med pastan, lägg upp på tallrikar och häll över mer tomatsås, strö över topping och ringla över olivolja.

Några lugna dagar

Jag har hälsat på min kära vän Gaby i 3 dagar, nere i Southampton. Vi har tagit det lugnt, skvallrat lite, shoppat, ätit en massa gott och pratat mat. Verkligen välbehövliga långsamma dagar och Gaby har skämt bort mig något enormt. I torsdags bjöd hon på Gordon Ramsay’s lammracks och potatis Boulangère. Recepten kommer från TV-serien The F word, och det var riktigt riktigt gott!

I fredags åkte vi till Winchester och gick i affärer, åt en jättegod Croque Monsieur på ett brasserie till lunch, bakelser på eftermiddagen och på kvällen åt vi charkuterier, ostar och kex och till sist Gaby’s smulpaj med äpple och glass till det. Skulle inte förvåna mig om jag gått upp några kilo på dessa dagarna! :)

Lammracks

Såhär goda lammracks bjöd Gaby på igår ikväll, ett Gordon Ramsay-recept jag definitivt kan rekommendera! Till hade vi en lättare potatisgratäng med kycklingbuljong istället för grädde, även det en Gordon-skapelse. Supergott! Efteråt blev det god glass och söta chickflicken Definitely Maybe. En perfekt tjejkväll med andra ord!

Jag återkommer med receptet.

Chèvretoast med fikon

Denna förrätt eller tjusigare smörgås är busenkel att göra men blir alltid uppskattad. Kombinationen fikon och getost är riktigt bra, och lägger man till svartpeppar och crema di balsamico så blir det en riktig höjdare.

Chèvretoast med fikon, 2 portioner

2 skivor gott bröd

olivolja

1 vitlöksklyfta

2 st cm-tjocka skivor chèvre

2 fikon, klyftade

svartpeppar

crema di balsamico

Ringla lite olivolja över brödskivorna, dela en vitlöksklyfta på mitten och gnid skärytan över brödet i oljan. Lägg brödskivorna på en plåt och rosta dem tills de fått lite färg på 200 C. Ta ut dem och lägg på osten, och ett fikon i klyftor ovanpå, strö över lite svartpeppar och grädda i 5-10 minuter tills osten smält lite. Ta ut och lägg på tallrikar, ringla över crema di balsamico och servera eventuellt med en liten sallad.

Köttbullar

Igår lagade jag köttbullar till Christopher och Nick som var vår middagsgäst. Det blev ganska många av det kilo färs jag använde, Christophers kommentar va: ”Det räcker ju till tre dagar.” Han hade fel. Av de ca 45 stora köttbullar jag gjorde blev det sju över. Jag ser det som ett gott betyg. :)

Köttbullar, ca 45 st

1 kg blandfärs

2 ägg

2 dl ströbröd

ev en skvätt vatten

salt, vitpeppar

1 gul lök, finhackad

Knäck äggen i en bunke och rör om, häll i salt (mer än man kan tro) och peppar och ströbröd och låt ströbrödet svälla. Om detta känns väldigt fast i konsistensen, så häll i lite vatten (1-2 msk sådär), blanda runt och tillsätt löken och färsen. Blanda väl och rulla till bollar. Doppa händerna i kallt vatten mellan varje rullning så går det lättare. Stek i smör på stekjärn. Börja på medel-hög värme och sänk till medel-låg när de fått stekyta. Stektiden beror på storleken, så testa om de är genomstekta genom att skära igenom en med en kniv. Servera med kokt potatis och brunsås/gräddsås och gelé eller lingon.

The Wolseley

En av mina absoluta favoritrestauranger i den här stan är utan tvekan the Wolseley! av så många olika anledningar. På det personliga planet så är den speciell för det var hit Christopher tog mig på vår första dejt. Då ville jag framstå som lite flickig och beställde havsabbore som var underbart god, men jag hade gärna ätit steak frites som Christopher gjorde. :)

The Wolseley ligger på gatan Piccadilly, nära Green Park och granne med the Ritz. Interiören är fenomenalt fin, väldigt art deco-tastic med mycket svart, guld och speglar, men på ett smakfullt sätt. Lokalen var på 1920-talet ett showroom for bilar av just märket the Wolseley motor company. Efter att bolaget gått i konkurs 1926 köpte Barclays byggnaden och hade bankkontor där tills 1999. 2003 öppnade den nuvarande restaurangen efter att ha restaurerat interiören. Man kan beskriva restaurangen som väldigt grand, men samtidigt är det långt ifrån stelt därinne. Man kan äta de flesta mål mat här. De är berömda för sina frukostar, och det finns även en bok om dem (som jag fick i födelsedagspresent för övrigt). Det är en mix av turister, affärsmän och Londonbor här hela dagen. Man kan äta såväl lunch som middag som afternoon tea här. Det är samma meny hela dagen så man kan välja en lättare rätt även till middag. Personalen är väldigt trevlig och effektiv och maten håller alltid samma höga kvalitet.

Det är klokt att boka i förväg, men man kan ha tur och få ett bord som walk-ins, dock med betoning på tur. Vi har oftast stannat till här när vi shoppat i området (Christophers favoritaffärsgata ligger ett stenkast bort; Jermyn Street med alla gammaldags herrekiperingar, också väl värt ett besök), antingen på cream tea eller lättare lunch. Christopher kan varmt rekommendera deras steak tartare och jag deras goda sallader och soppor.

Jag kan inte nog rekommendera ett besök här. Allt är helt fantastiskt, från den fina inredningen till maten och till tesilarna (jag skojar inte, tesilarna är superfina!). Det här är nämligen ett sådant ställe som är fint men som man ändå känner sig otroligt bekväm i. Lova att ni någon gång går hit, flärd som denna är sällsynt!