Jag vet inte varför, men jag tycker det engelska namnet på denna rätt, steak tartare, låter bra mycket godare än svenskans råbiff, men oavsett vad man väljer att kalla rätten så delar den i alla fall upp mänskligheten i de som tycker om den och de som inte gör det.
Som ni kanske gissat tillhör jag den främre gruppen, men det kan ändå bli för bra. Jag gjorde två stora bjässar till oss, och det var faktiskt för mycket. Satsa på ca 120 g per portion istället för våra som var runt 175 g.
Sen är det viktiga att smaksätta köttet rätt. Antingen kan man servera den med de flesta ingredienserna runt omkring, s k solöga, men jag föredrar att blanda ihop allt och smaka av. Viktigast av allt är i alla fall att lägga en äggula på toppen.
Nu låter det kanske som att jag är en veteran när det gäller råbiff, men det är jag verkligen inte. Jag har ätit det på restaurang någon gång men inte gjort den själv förrän nu. Och det finns en uppsjö av recept att välja mellan. Jag skickade ut ett nödrop på Twitter och fick precis det svar jag var ute efter. Min namne Hanna som driver den grymma bloggen Swedish Meatball Eats London länkade till ett recept hon provat, nämligen Anthony Bourdains och det var mitt i prick. Jag fegade dock ur med ansjovisen och uteslöt den helt, liksom ketchupen för jag hade ingen hemma, annars följde jag det rakt av.
Men som sagt, ett tips är att dra ner på portionsstorleken. Bröd eller pommes är de vanligaste tillbehören och det behövs verligen något av en annan konsistens för att biffen ska vara så njutbar som möjligt.
Råbiff, 2 portioner
anpassat efter Anthony Bourdains Les Halles Cookbook via Hanna>300 g Sirloin biff
1 äggula
1 msk Dijonsenap
2 hackade ansjovis, sardeller – dessa uteslöt jag
1 tsk ketchup – uteslöt även denna
1/2 tsk Worcestershiresås
Tabasco (ca 6-8 stänk)
svartpeppar
2 msk mild olja
1 msk Cognac
1/2 hackad lök (eller 1 schalottenlök)
persilja
kapris, små
cornichoner, hackade
Hacka och hacka köttet. Det tyckte jag var svårt eftersom köttet är så mört, så den fick åka ner i matberedaren och så tryckte jag på puls 1-2 gånger, den ska ju inte helt malas ned.
Blanda allt andra ingrediense utom lök, kapris och cornichoner i en skål. Blanda i köttet, och vänd sedan i lök, kapris och cornichoner. Forma till biffar på fri hand eller använd en ring. Servera varje biff med en extra äggula.
Matarkivet 
Håller helt med dig om att det låter mycket godare på engelska. Jag är inte så förtjust i råbiff men min man pratar om det då och då. Kanske jag ändå skulle överraska honom någon gång med ditt recept. Han skulle nog bli jättelycklig.
Ja, här delar den upp köket i två delar, Håkan gillar inte och Anki gillar skarpt! Men visst låter det så mycket bättre på engelska…
Jag har bara ätit råbiff med ett gäng tillbehör till. Jag tycker det krävs lite krispiga och kryddiga tillbehör.
Ja, lite krispighet och lite sting tycker jag med behövs.
Steak tartare låter mycket godare! Här i Sverige (eller i alla fall i min bekantskapskrets) tycker jag att folk tittar på en lite snett om man säger att man gillar råbiff. De vill liksom helst ha sitt kött stekt well done. Ett himla slöseri, om man frågar mig. Jag tycker i alla fall att köttfärsbiffar är som allra godast innan man stekt dem!
Ja, i Sverige känns det som att det är mest laxfilé, kycklingfilé och kanske en well done köttbit som folk i allmänhet äter. Nu generaliserar jag kanske väl mycket, men det är så himla synd!
Jag äter ju nästan inget kött alls om jag kan undvika det, men en råbiff kan jag unna mig när jag känner mig lite wild n crazy. Händer inte så ofta, dock. Folk brukar sätta i halsen när jag säger det, jag känner nästan ingen förutom jag och Calle som tycker det är gott. Vi brukar dock lägga allt i högar bredvid och inte blanda det.
Hoppas du får en fin helg!
Så otippat! Men kul! Och visst är det gott. 🙂
Tackar, ska testa receptet – men en liten detalj är viktig. I originalreceptet skriver Anthony ”anchovy” och ska man vara petig (vilket man bör vara i matsammanhang) så menar han nog inte den typ av ansjovis som vi har i Janssons frestelse – den korrekta översättningen till svenska är sardeller…
Du har så rätt, Rikard, det var slarvigt översatt av mig. Ska genast ändra i inlägget.
Vill bara klargöra en sak angående maträttens namn, det recept som står öveför här är för vad i Sverige kallas; Biff Tatar, inte Råbiff.
Råbiff innehåller inga sardeller, worcestershiresås eller tabasco och annat.
Råbiff är bara ren och fin puck av nymalen nötfärs som serveras tillsammans med rödbetor, lök, kapris och en äggula på toppen.
OK, tack för klargörandet.