Nyårsmenyn 2022

Hej på årets sista dag! 👋

Nu antar jag att ni alla har hyfsat bra koll på kvällens meny om ni är den som lagar maten till nyårsfirandet.

Föga förvånande faller det på mig även detta år och jag är sååå taggad! Vi har inte kunnat fira som ”vanligt” med mina svenska kompisar sedan innan pandemin så kvällen är enormt efterlängtad!

Just därför blir menyn väldigt klassisk med bara våra favoriter. Jag älskar nyår och vill gärna ha champagne, hummer och gott kött. Lite piffig efterrätt. Göra det där lilla extra, klä upp sig och verkligen fira.

Allra viktigast är dock sällskapet! Och efter att ha firar ihop i många år (dock i lite olika konstellationer) så har vi hittat formels som betyder nyår för oss.

Favoritstuden är precis i början av kvällen när vi ganska tidigt korkar upp champagnen och hugger in på tilltuggen, så där har vi gått all in. Löjrom! Hummertoast! Och av min bästis önskad svamptoast!

Till varmrätt blir det klassisk oxfilé med trumpetsvampssås med portvin, amandinepotatis i ugnen och godsa grönsaker.

Till efterrätt blir det chokladfondant, hemmagjord honeycomb och köpeglass.

Önskar er alla en härlig nyårsafton, ett gott slut på året och en fantastisk början på 2023!

Annons

Sommar i Skåne – en bildkavalkad

En liten tillbakablick på sommarveckorna i Skåne i juli, för det var så underbart. Äntligen kunde vi leva lite mer som vanligt igen och göra roliga grejer. Jag hann träffa vänner och familj, hängde på stranden, åt en massa god mat och glass i stora lass. Helt magiskt! Hoppas ni tycker det är lite trevligt med sommarbilder såhär i början på december. Det får en att längta till nästa sommar om inte annat.

En historisk tid

Första gången jag åkte till England bodde jag här i några månader. Jag var 19 år och jobbade på ett hotell för att jag ville bli bättre på engelska. Det året dog drottningmodern och hela landet sörjde. Jag bodde på landet då och jag visste knappt hur drottningmodern såg ut om jag ska vara ärlig, men jag förstod på något sätt hur omtyckt hon var av folket. Trots att jag inte var mitt i allt, och inte hade levt i landet särskilt länge.

Med den erfarenheten i bagaget kan man ju tycka att jag borde vara förberedd på landets sorg nu när Drottning Elizabeth II dog. Men nej, den kraft som landet sörjt med de senaste tio dagarna har varit helt ofattbart stor. Det är verkligen landssorg. Tusentals människor har lagt blommor vid de kungliga residensen i UK; köat vid ceremonier för vår nya kung, Charles III, i England, Wales och Skottland; köat för att visa sin respekt vid drottningens kista i Westminster Hall; köat vid Buckingham Palace och Westminster Abbey. Hela landet har rört sig långsamt de senaste tio dagarna. Och igår, vid begravningen stannade hela kungariket upp. Affärer och vårdcentraler höll stängt, flyg ställdes in och vi bänkade oss allihop framför BBC som på ett föredömligt sätt ledde oss igenom processionerna, statsbegravningen i Westminster Abbey och jordfästningsakten i Windsor. Vi grät när vi såg Drottningens ponny Emma (med en av drottningens sidensjalar på sadeln) på gräsmattan på väg till St George’s Chapel och höll andan när kistbärarna bar den blyinfattade kistan uppför trappan in till kapellet.

Jag skriver ‘vi’, för oavsett medborgarskap så sörjer vi henne. Folk har flugit in från hela världen för att var del av detta. Det känns så slutgiltigt, att denna era som varade i 70 år nu är över. (Eller ännu längre om man tänker på att Drottningen redan på sin 21-årsdag lovade kungariket ett liv av service.)

Tänk att det bara är några månader sedan vi samlades i glädje för att hedra Drottningen med ett hejdundrade jubileum. Vi köade då med såklart. Men stämningen var väldigt annorlunda. Då såg jag henne vinka från den kända balkongen på Buckingham Palace och såhär i efterhand är jag väldigt glad för det fina minnet.

För den veckan hon dog fick vi inte bara en ny kung; två dagar tidigare hade vi fått en ny premiärminister. Så denna nya tid, denna post-Elizabethan era, känns ovan och konstig. Det känns märkligt att Drottningen som vi alla vuxit upp med plötsligt inte längre finns. Hon levde så länge att vi börjat tro att hon skulle finnas för evigt. Istället är det Charles som kommer att styra skutan. Nya mynt, sedlar och frimärken kommer att tryckas och vi har så smått börjat vänja oss vid att sjunga God Save the King. Som jag skrev på min engelska blogg; det känns som att vi lever i en historisk tid. Vi befinner oss mitt i den så det är svårt att se det från ett utifrånperspektiv, men det märks redan nu att denna tid är speciell och betydelsefull. En tid vi kommer att blicka tillbaka på och analysera. Men vi kommer att vänja oss. Kung Charles har ju, precis som sin mor, varit en konstant i våra liv, även om han hållit sig mer i bakgrunden. Men nu börjar vi se hans avtryck. Som att blommorna på Drottningens kista igår kom från Buckingham Palace, Clarence House och Highgrove och var speciellt utvalda och arrangerade i mossa och kvistar istället för i blomsterskum. Och hälsningen från honom på kistan. Så fint.

Hela gårdagen var en uppvisning i precision, planering och taktfullhet. Det var stämningsfullt och pampigt men med personliga detaljer. Det kändes oerhört brittiskt. Jag hade förvisso inte förväntat mig något annat men jag är ändå otroligt imponerad av hela apparaten som varit igång de senaste tio dagarna.

Som utlandssvensk känner man sig både med och lite utanför sammanhanget man befinner sig i. Mest med, men det finns alltid delar av kulturen och livet här som jag aldrig kommer att ha tillgång till, av den enkla anledning att jag inte växte upp här. Men det är det som är så härligt med London och UK, att man ändå är välkommen att vara med. Att man känner sig delaktig och tillhörande. För även om Carl XVI Gustaf alltid kommer att vara min kung så var Elizabeth II också min drottning.

Recept: Grön tortillapizza

Jag har tidigare skrivit om tortillapizza och vilken bra och enkel middag de är, men i helgen gjorde jag en ny variant med bara grönsaker och ost och en biancobas och den blev så himla god och fräsch att jag genast vill dela med mig av receptet.) Och skriva ner det för min egen skull också, för detta vill jag laga igen.) Naturligtvis går det bra att använda andra grönsaker än de jag använde, men kombinationen var verkligen otroligt god, så har du ingredienserna hemma så testa!

Grön tortillapizza, 2 portioner

två mellanstora vetetortillas

2 msk creme fraiche

2 nävar riven cheddar

1 liten zucchini, skivad

1 mellanstor grön paprika, strimlad

2 salladslökar, skivade

2 stora nävar färsk spenat

olivolja

salt och peppar

1 sats grön tahiniyoghurtdressing

Lägg tortillan på en plåt. Bred på creme fraiche och strö på cheddar. Salta och peppra lite grann och lägg sedan på grönsakerna med spenaten och salladslöken överst. Salta och peppra lite till och ringla över olivolja. Baka i 5-10 minuter i 220 C ugn. Skeda på grön tahiniyoghurtdressing efter gräddning och servera.

Recept: Labneh-dip med salladslök och chili

Idag vill jag tipsa er om den godaste enklaste dippen. Perfekt att njuta av framför teven med pitachips och grönsaker eller varför inte med vännerna med ett glas bubbel till?! Den är otroligt enkel att göra, men FANTASTISKT god. Det svåraste är faktiskt att leta rätt på en av ingredienserna, labneh, men det är det värt.

Receptet är skapat av Alison Roman, som också kom på de här fantastiska kakorna, så receptet blev såklart en internetsuccé direkt och jag förstår varför. Älskar hennes kokböcker för övrigt; alla recepten är lika härliga, goda och effortless som dippen!

Labneh-dip med salladslök och chili, 6 portioner som tilltugg

Översatt från och anpassat efter Alison Romans recept. 

180 ml olivolja

4 salladslökar, vita och ljusgröna delarna, tunt skivade

1 tsk chiliflakes 

2 msk finhackad färsk koriander eller gräslök, samt mer till dekoration

salt och peppar

 475 ml labneh (eller fet grekisk yoghurt eller gräddfil)

2 msk citronsaft

Värm olja, salldslök, chiliflakes och koriander i en liten panna på medel-hög värme tills det fräser och oljan blir orangeröd. Passa på så det inte bränns vid. Ta från värmen och låt svalna tills du kan smaka utan att bränna munnen. Salta och peppra.

Blanda labneh och citron i en bunke, salta och peppra. Skeda upp i en serveringsskål och blanda i oljan utan att mixa helt. Toppa med extra koriander.

Gott Nytt År!

Gott Nytt År, kära läsare.

Aldrig tidigare har jag önskat att få vända blad, att starta ett nytt år som under 2020. Vilket år! En pandemi, otroligt många sjuka, bortgångna och långtidssjuka. Så mycket frustration och elände.

Men ändå, en del positiva saker privat. Jag tillbringade lockdown I på landsbygden och kunde njuta av promenader, en fin trädgård och nyvärpta ägg från hönsen i byn. Och en massa matlagning. Så mycket att jag fortfarande långt ifrån hunnit ikapp med att skriva ned dem här på bloggen. Men eftersom jag återigen befinner mig i lockdown (nummer III), men hemma i London denna gång, så hoppas jag att jag ska hinna skriva ikapp lite.

Men först vill jag önska er, fina läsare, ett fint nytt 2021!

Och så bjuder jag på lite bilder från nyårsafton hemma i Skåne med mamma och pappa. Kändes så fint att få avsluta förra året och börja det nya just med mina älskade föräldrar.

TACK för att ni läser, kommenterar och följer!

Förändring

Hej kära läsare!

Jag har funderat mycket över bloggen den senaste tiden. På hur jag skulle vilja utveckla den. Som ni vet älskar jag ju mat. Att äta, laga och planera måltider. Att gå på restaurang. Och njuta av mat.

Men våra liv har drastiskt förändras under en väldigt kort tid, och jag inser att det finns mer jag vill skriva om. Eftersom jag har fler intressen. Så bli inte förvånade om ni ser något nytt på bloggen framöver. Såklart blandat med recept, restaurangrecensioner och veckoupdateringar som jag ska ta upp igen.

Men jag vill också skriva om svåra ämnen. Naturligtvis är det de senaste veckornas händelser som fått mig att tänka i de banorna. För världen är orättvis. Och vi måste alla hjälpas åt för att få till en förändring. Min blogg är inte så stor, men jag tycker ändå att jag vill använda den till att belysa vissa ämnen. Hur har jag inte funderat ut ännu, men jag vill i alla fall visa var jag står. Att jag är för jämlikhet och lika rättigheter. Och att jag vill bidra till en positiv förändring.

Matlagning i lockdown

Den senaste tiden har varit minst sagt märklig, inte sant?! Coronaviruset har påverkat oss alla på olika sätt. Här i England har vi haft strikt lockdown i flera veckor. Förra veckan gjordes några små ändringar för att öppna upp vissa delar av samhället igen och regeringen presenterade en plan för hur samhället kan öppnas upp ytterligare framöver.

Så det är väl på tiden att jag skriver lite om den senaste veckorna och livet i lockdown. Främst då matmässigt. Hur har jag fått tag i mat? Har jag behövt ändra vanorna lite? Har jag kommit på några nya recept? Och så vidare.

Quesadillas med zucchini

Jag fick faktiskt en fråga om detta från en läsare, och jag förstår att ni är nyfikna på hur det har varit. Men tyvärr har jag inte varit redo att skriva om det förrän nu, av flera anledningar.

Dels har jag ju velat fortsätta med mina vanliga inlägg, särskilt eftersom jag ligger efter. Och tyvärr har jag halkat efter ytterligare under denna period. Jag har också velat lyfta fram restauranger som jag besökt de senaste månaderna (innan lockdown) eftersom de förtjänar sin stund i rampljuset och jag hoppas några av er läsare skulle vilja besöka dem när de öppnar upp igen. En annan anledning att jag har fortsatt som vanligt är såklart för att ha kvar lite normalitet i en kaosartad situation.

Dessutom är det svårt att reflektera över en situation när man befinner sig mitt i den, och inte har så mycket tid över till just reflektion. Jag har fortfarande jobbat (hemifrån såklart men det gör jag mestadels i vanliga fall med numera) med att jobba på distans, lagat mat och försökt få tag i mat (det har faktiskt tagit väldigt mycket tid, särskilt i början av lockdown) och dessutom har jag hjälpt min pojkväns mamma att flytta. Både genom att laga lunch och middag till oss varje dag men också genom att packa lådor och annat. Att flytta under lockdown är inget jag rekommenderar men det gick som tur var bra.

Nu har jag dock lite mer tid över och jag hoppas kunna skriva lite mer i bloggen framöver. Om lockdown och vad jag lagat. Jag har massvis med tips (och en del misslyckanden!) att dela med mig av. Men först vill jag ge er lite bakgrund till hur det faktiskt har varit.

Ny lunchrätt med köttfärssåsrester

De första tre veckorna av lockdown tillbringade jag helt ensam i London. Jag ville vara säker på att jag inte blev sjuk innan jag åkte ut på landet, och det var enda sättet. Under den perioden hann jag blogga lite, annars var mina nöjen att titta på film eller serier, laga mat och hålla kontakten med familj och vänner. Och läsa böcker!

Jag trivdes faktiskt med den tillvaron, men jag är introvert och behöver inte träffa människor för att må bra. Dessutom tyckte jag det var jobbigt att gå ut eftersom folk inte höll avstånden. Men sen visste jag ju också att det var tidsbegränsat. Och jag hade en liten balkong jag kunde sitta och sola mig på och få frisk luft. Att laga mat till sig själv är inte alltid helt lätt, men efter att ett förhållande tog slut för några år sedan gav jag mig den på att laga god mat även till mig själv. Något som jag såklart hade nytta av nu.

Det var rätt svårt att få tag i mat i början av lockdown men inte heller det påverkade mig så mycket eftersom jag hade mycket mat i frys och skafferi. Så jag undvek att handla mat så länge jag kunde, för jag kände att det fanns människor som behövde den maten bättre än jag. Istället väntade jag på att Natoora, en deli- och grönsaksbutik jag handlar ifrån via Ocado bland annat skulle öppna upp sina restaurangleveranser till gemene man. Så jag fick tag i saker som burrata, brittisk sparris och finägg, vilket jag såklart var väldigt glad över. Bättre att jag, som njuter av mat, och dessutom kan få den att räcka länge, köper det dyrare som andra mindre matintresserade människor på en matbudget kanske inte haft råd med. För mig är mat min njutning och mitt intresse, så jag var såklart villig att lägga pengar på bra mat även i lockdown, men jag vet att alla inte var lika lyckligt lottade som jag.

Jag åt väldigt bra dessa tre veckor, men också ekonomiskt på det sätt att jag fick råvarorna att räcka länge och åt mindre kött och mer grönsaker.

När jag efter tre veckor ensam kom ut på landet var det en ganska stor omställning matmässigt. Helt plötsligt behövde jag laga riktiga mål mat till tre personer två gånger om dagen. Men det var faktiskt lättare att få tag i mat från vanliga mataffärer här. Dels finns det två små lokala butiker som har mjölk och bröd och andra förnödenheter, och en säljer dessutom grönsaker och frukt. Och dels så hade matbutikerna fått kläm på sina nya system så vi har kunnat beställa mat en gång i veckan utan problem, men genom att ständigt logga in, köa och kolla efter leveranstider eller avhämtning. Ibland har vi fått köra en bit, men som sagt, mat har vi fått tag i. Efter ett tag öppnade Ocado dessutom upp fler leveranser så den senaste tiden har det känns nästan som vanligt när jag beställt mat. Visst har vissa matvaror varit helt slut ibland (tvål, toalettpapper, socker, jäst, mjöl osv) men vi har fått tag i det vi behövt och varit väldigt lyckligt lottade.

Mot våren: hej mars!

Nu äntligen är våren på väg! Det är fortfarande kallt i London men det blir ljusare och ljusare och i rabatterna samsas vårblommor av alla de sorter. Det var en otroligt mild vinter så vårblommorna är tidigare än någonsin. 

Och med blommorna kommer de första primörerna. Som ramslök t ex. I Skåne har en tittat fram men på nordligare breddgrader tar det nog några veckor till. Men här får ni mina bästa ramslöksrecept så ni är redo när den väl kommer! 

Ramslökspesto är helt klart ett måste! God som den är med spaghetti och parmesan, 

Men den kan bl a användas till den här stekta gnocchin med ramslökspesto och körsbärstomater. 

Och denna orzopasta med zucchini och feta. Så god till exempelvis kyckling eller fläskfilé. 

Jag kommer absolut att göra dessa ramslöksfritters igen! Så frasiga och goda! 

Och dessa gratinerade ostron med västerbottensost och ramslök är otroligt goda! Perfekt helgförrätt om ni frågar mig! 

En annan härlig förrätt är dessa portobellosvampar fyllda med ramslök och ost. Old school men riktigt gott! 

Det allra enklaste ramslöksreceptet är dock detta på ramslöksbröd; alltså vitlöksbröd fast med ramslök istället. Supergott! 

En annan goding att äta såhär års är Vacherin Mont d’Or, den underbara osten som bara finns några månader om året och mars är liksom sista chansen att njuta av denna fantastiska skapelse. Jag äter den helst bakad med kokt nypotatis, bröd och charkuterier. 

Även blodapelsinernas tid är nu. Det är en kort säsong men ack, så god! Vad sägs om en härlig blodapelsinsallad med biscotti?

Eller blodapelsinpannacotta? Sååå god! 

Sen har vi ju rabarber med. Hemma har den kanske inte kommit så långt ännu men här i England är driven rabarber från Yorkshire väldigt vanlig, och det kanske förekommer driven hemma med, så lika bra att inkludera några härliga rabarberrecept med. 

Denna rabarberpaj med creme patissiere är otroligt god och perfekt att svänga ihop till en lyxigare fika! 

Eller varför inte göra denna rabarbermarängpaj? Den är bara sååå god.

Även denna smördegstarte med vaniljkräm och rabarber är faaaarligt god! En favorit! 

Välkommen våren! 

 

 

Svar! (och några frågor)

Hej kära läsare,

Förlåt. Förlåt så jättemycket. För att det tagit mig eoner av tid att svara på era frågor som ni ställt.

Eftersom denna blogg från början var en receptsamling mest för familj och vänner (jag blev lite trött på att skriva ner recept om och om igen när vänner och bekanta frågade, mycket lättare att skicka en blogglänk till receptet) har jag varit väldigt dålig på att inkludera er läsare. Jag skriver och ni läser, men jag har insett att jag inte riktigt inkluderat er, frågat er vad ni vill se mer av, vad ni gillar osv. Och det vill jag verkligen be om ursäkt för. Jag trodde aldrig att bloggen skulle bli särskilt stor (och det är den inte, men större än min vänskapskrets vilket är jätteroligt!) och har aldrig sökt samarbeten och liknande utan den fanns väl mest för min egen skull, och efterhand som ni läsare har hittat hit, skulle jag inkluderat er mer.

Jag tycker dessutom det känns lite jobbigt att vara öppen och personlig på en offentlig plats (som detta ändå är, bloggen är öppen för alla och många hittar hit via Google), men jag ska försöka. Vissa saker kanske jag väljer att inte dela med mig av, och i så fall ber jag er att respektera det, men jag vill såklart möta er läsare bäst jag kan. Så nu kör vi!

Vad jobbar du med?

Jag jobbar som PA/EA inom finansbranschen sedan många år tillbaka. Jag läste pedagogik med inriktning mot ledarskap och organisation på universitet, men när jag flyttade till London hamnade jag i receptionen på ett företag där jag sedan klättrade uppåt till team secretary, office manager och så småningom VD-assistent.

Vart i London bor du?

Just nu (sedan ca två år tillbaka) bor jag jättecentralt, i Westminster, ca 10 minuters promenad från Big Ben. Men jag har tidigare bott i Balham, Clapham (Old Town och North) och Fulham. Min pojkvän bor i Putney så jag tillbringar mycket tid där med.

Hur trivs du i London?

Jag trivs jättebra! Jag känner faktiskt att jag passar in bättre här än i Sverige. Det är inte lika indelat som hemma och även om folk gärna vill placera en i ett fack här med så upplever jag facken som lite större.

Tror du att du kommer stanna var i London?

Jag vet faktiskt inte. Sverige lockar inte just nu, för jag känner mig fortfarande inte redo att bo på landet och svenska städer lockar inte. Men vi får se. Jag trodde inte jag skulle bo i London såhär länge, så man vet aldrig vart livet tar en.

Vad fick dig att flytta till London?

Det var en kombination av många olika saker. Jag har nämnt tidigare att jag har magproblem och innan jag flyttade hit var de riktigt vidriga, så när jag äntligen mådde lite bättre ville jag vidga vyerna lite. London kändes lätt eftersom jag bott i England tidigare (i fem månader efter gymnasiet för att förbättra min engelska) och kände till det och dessutom hade jag några kompisar i staden. Och det är ju nära Sverige så lätt att hålla kontakt med familj och vänner.

Vem är ”vi”?

Vi är min brittiske pojkvän och jag. Jag gjorde misstaget att prata mycket om en tidigare pojkvän i bloggen och när det förhållandet tog slut tyckte jag det var otroligt jobbigt att förklara det för er läsare, så sedan dess har jag medvetet hållit tillbaka lite på privatlivet.

Din death row dinner (förrätt, huvudrätt och efterrätt)?

Bra fråga! Men oj, så svårt att svara på! Förrätten får nog blir något i skaldjursväg; ostron, hummer, rökta räkor. Eller råa röda räkor med olivolja, salt och apelsinzest. Varmrätt: riktigt god biff med bearnaisesås och någon god potatis. Eller pasta med tryffel. Efterrätt: Creme brulee.

3 råvaror som du alltid har hemma och som du vet att du kan slänga ihop något med?

Ägg, potatis, pasta. Om kylen gapar tom blir det ofta scrambled eggs till middag, eller rösti eller någon enkel pastarätt. Oftast finns det ju något i kyl eller frys som man kan ha till pasta. Bara pesto eller brynt smör och riven parmesan går fint om det tryter.

Gärna också dina matmässiga jämförelser mellan Sverige och UK.

UK har ju ett dåligt matrykte som jag har lite svårt att förstå var det kommer ifrån. Brittisk mat är god! Och man är mycket bättre på att ta tillvara på rester och koka soppa på en spik. Efterkrigsmentaliteten lever kvar lite och det behövs ju nu med. Klart det finns dålig mat här med, men åker man till London och inte äter god mat har man inte gjort sin research. Det finns god mat för alla budgetar här. Och brittisk husmanskost är väldigt lik den svenska. De har bubble and squeak och vi har pyttipanna, de har toad in the hole och vi har ugnspannkaka.

Tusen tack för alla era frågor, feedback och härliga kommentarer! Så kul att ni lagar mina recept och gillar mina restaurangrecensionerna. Är det något ni skulle vilja se mer av? Eller något som ni saknar?

Mitt sätt att blogga är ju väldigt mycket efter mitt liv och vad som sker i det. Något händer (jag äter ute eller lagar något) och jag bloggar om det. Jag är inte så bra på att tipsa om recept till olika högtider och så, även om jag försöker. December kommer liksom alltid i vägen. Kom i skrivande stund på att jag tappat bollen när det gäller mina månatliga inlägg, så får ta tag i dem igen.

Kram på er!

Hanna