En vegansk nyårsmeny

Jag tycker om utmaningar i köket, så därför är det lite kul att min kompis Jennys pojkvän är vegan. Tidigare har jag bjudit honom på en hel radda mellanösterninspirerande läckerheter men denna gång ville jag göra en klassisk, men ändå vegansk, nyårsmeny. Det var bara till oss tre, så jag ville inte överarbeta den utan körde på säkra kort.

~ Nyårsmenyn 2011 ~

***

Crostini med cannelliniröra

***

Jordärtskockssoppa med kokosmjölk och stekta skogschampinjoner

Rustik baguette, olivolja och balsamvinäger

***

Butternutsquash-risotto med spenat

Sallad på romansallad, romano-paprika, avocado och granatäpple

***

Vaniljpannacotta på sojagrädde med passionsfrukttäcke

***

Vi drack naturligtvis skumpa också. Jag hade köpt en flaska Duval-Leroy Brut till halva priset, för så snälla var Waitrose. Jag smakade många av Duval-Leroys champagner på Harrodsprovningen, men de hade inte deras vanliga NV Brut som detta var, men den levde upp till förväntningarna och var riktigt god. Denna finns på Systemet, nr 77394.

Vegansk jordärtskockssoppa med kokosmjölk, 3 förrättsportioner

1 shalottenlök, finhackad

1 msk olivolja

500 g jordärtskockor, skalade

vatten

2 tsk grönsaksfond

1/2 dl kokosmjölk

salt, vitpeppar

Topping: Skivade skogschampinjoner, stekta i olja.

Stek löken mjuk i oljan utan att den tar färg. Tillsätt skockorna och låt fräsa i någon minut, slå på hett vatten så det täcker. Salta. Låt koka upp och koka tills skockorna är ordentligt mjuka. Häll av ca hälften av kokvattnet, men spara det. Puréa resten med stavmixer eller blender. Tillsätt kokosmjölken och tillräckligt med kokvatten för att konsistensen ska bli lagom. Smaka av med fond, salt och peppar. Koka upp och servera.

Vegansk butternutsquash-risotto med spenat, 4 portioner

1/2 butternutsquash

1/2-1 gul lök

olivolja

1 dl vitt vin

1 liter grönsaksbuljong

400 g aborioris

2 nävar bladspenat

salt, vitpeppar

Skala butternuten och gröp ur den. Skär i tärningar och lägg i en ugnsfast form. Häll på olivolja, salt och peppar. Rör runt i formen och baka i ugnen, 200C ca 35 minuter eller tills mjuka.

Stek löken mjuk i olivolja i en gryta, utan att den tar färg. Lägg i riset och fräs tills det blir genomskinligt. Häll i vinet och låt det mesta puttra bort. Häll i en slev varm buljong och rör under tiden den kokar in. När det börjar blir torrt så tillsätt en slev till och upprepa tills buljongen är slut och riset mjukt, tar ca 18-20 minuter beroende på riset. Rör ned spenaten, smaka av med salt och peppar och rör ned butternuttärningarna på slutet. Servera! Vi som inte åt veganskt rev på lite parmesan på våra tallrikar.

Vegansk vaniljpannacotta på sojagrädde med passionsfruktstäcke, 3 portioner

4 dl sojagrädde

2-3 msk vaniljessens (riktig) eller 1 vaniljstång

1/2-3/4 dl gelésocker

3 passionsfrukter

När jag laborerade fram detta receptet måttade jag inte så noggrant, därav de vaga måtten, men gör som jag gjorde och prova dig fram. Värm grädden i en kastrull och tillsätt de mindre mängderna vaniljessens och socker. Smaka av och tillsätt lite av varje tills du lyckats maskera sojasmaken helt, vilket jag lyckades med efter lite provsmakande. Låt blandningen koka någon minut under omrörning. Häll sedan upp i dessertskålar och låt svalna. Ställ in i kylen i minst 4 timmar så de kan stelna ordentligt. Gröp ur tre passionsfrukter och fördela blandningen som ett täcke på pannacottan precis innan servering. Njut! Precis lika gott som en pannacotta gjord på vanlig grädde och perfekt också för laktosintoleranta eller om man vill ha en nyttigare variant.

För-nyår minsann

Charlotta har startat en ny trend, och både Remsan och jag själv hängde på. För visst är nyår en sån trevlig tillställning att man kan fira den flera gånger?!

Min för-nyår insåg jag knappt var just en för-nyår förrän vi var mitt uppe i det. Såhär gick det till:

Jag var hemma i Sverige i en vecka till jul och eftersom jag ärvt mitt matintresse från mina föräldrar så tyckte vi alla tre att det kunde vara roligt med lite festmat min sista kväll i Skåne; måndagen efter jul.

Så mamma gick all out med hummer Thermidor till förrätt, vildand till varmrätt, som hon anrättade rosa för min skull (och ja, jag åt de rödaste bitarna – så gott) och en flaska riktigt gott rött vin.

Jag tror mamma köpt det i Danmark, men ett liknande av annan årgång (och annat nummer på etiketten) finns på Systembolaget (nr 5123). Gott var det och väldigt lättdrucket!

Det blev ingen efterrätt och inget bubbel, men för att vara en improviserad måndagsmiddag så tycker jag absolut att det kvalar in till för-nyår. 🙂

Det finns många olika recept för hummer Thermidor och det jag brukar använda är ett hopkok av flera olika. Mamma följde ett annat recept denna gången och jag har faktiskt inte lagat denna rätt på sistone, så den finns inte på bloggen, men en receptskiss kan ni få i alla fall:

Hummer Thermidor

Beräkna en halv hummer per person. Dela de kokta humrarna på längden och gröp ur innanmätet. Skölj och lägg skalen i en ugnsform. Försök att få klorna ur skalen hela om det går. Hacka hummerköttet i bitar.

Stek skivade champinjoner i en stekpanna. Gör en bottenredning i en teflonbottnad kastrull och häll på grädde så att det blir en stuvning, låt tjockna. Smaksätt med konjak, dijonsenap, kanske lite persilja, cayenne, fiskbuljong eller skaldjursfond, salt och peppar tills du är nöjd. Rör ned hummerköttet (utom de hela klorna om du vill) och svampen. Fyll hummerskalen med blandningen och strö på riven smakrik ost. Gratinera i ugnen tills gyllenbrun. Servera med bröd.

Winter Pimm’s

Hela sommaren lång dricks det Pimm’s så det står härliga till i England. På Wimbledon är det det alla dricker och på uteserveringar, open air theatres och garden partys flödar Pimm’s mer än champagne och jag har såklart introducerat många vänner och inte minst mina föräldrar till denna trevliga dryck.

Det finns dessutom en vintervariant som jag långt om länge lyckades få tag på nu innan jul. Den var restad på Waitrose när jag beställde den, men jag lyckades i alla fall knipa den sista flaskan på Fortnum’s.

På lillejulafton hade mamma och pappa besök på eftermiddagen och vi bjöd på Winter Pimm’s istället för glögg. Enligt etiketten på flaskan ska den serveras varm med 1 del Pimm’s och 3 delar äppeljuice. Jag tyckte det smakade lite för lite Pimm’s med den blandningen och lade till lite mer. Serverad med apelsinskivor var den ett mycket gott substitut till glögg. Uppfriskande och mindre söt.

Champagneprovning på Harrod’s

Höstens eller i alla fall förra veckans höjdpunkt inföll på en tisdag, nämligen champagneprovningen på Harrod’s. Vi har varit på två Harrod’s-vinprovningar tidigare; en med Toscanska viner och en med viner från Bordeaux, men den jag sett framemot allra mest var denna champagneprovning.

Det var alltså med höga förväntningar jag gick in i en av Harrod’s restauranger där de 80 champagnerna var utspridda på bord runt om i lokalen. 300 besökare hade köpt biljett och eventet var helt slutsålt.

Vid varje vinprovning får man ett glas, en broschyr som presenterar vinerna, en lista som man kan föra anteckningar i och en penna. Jag har inte lyckats skriva ner någonting på någon av provningarna, det överlåter jag till Christopher, men vi markerade i alla fall våra favoriter.

Det fanns dels en hel del kända namn representerade som t ex Krug, Lanson, Veuve Clicquot, Perrier Jouet, Mumm, Moët & Chandon etc och en del av dessa ville vi prova men en del var vi inte särskilt intresserade av (bland annat för att vi provat dem tidigare).

Vi började hos Taittinger och smakade oss igenom sortimentet. Redan här märkte jag att av bubblorna för mannen som hällde upp och berättade för oss om vinerna var riktigt generös, men ömsom vin ömsom vatten hjälpte i alla fall.

Jag tänker inte rabbla upp alla champagner vi provade eller i vilken ordning, för om jag ska vara ärlig kommer jag inte ihåg i vilken ordning vi gick runt. Jag lade allt krut på att komma ihåg flaskorna istället.

Men jag vill gärna nämna våra favoriter, och besvikelser, från kvällen. Vissa av champagnerna kanske inte kan vara så lätta att hitta på Systembolaget, men Harrod’s säljer dem i alla fall allihop.

Vårt absoluta favoritchampagnehus under kvällen var Philipponnat. Ett litet champagnehus men ett av de äldre. Alla fyra champagnerna som serverades var utomordenligt bra även om den som hette non dosée (=utan tillsatt socker) var aningen för torr att dricka som sällskapsvin. Till mat hade den dock passat utmärkt. Naturligtvis var vintagechampagnerna de allra bästa, men de är galet dyra,  så kan jag verkligen rekommendera deras Royal Réserve NV som faktiskt smakade åt vintage-hållet. Att endast få smaka dessa champagner hade gjort kvällen för mig, så goda var de, så det är med glädje jag rekommenderar en i mitt tycke mycket kvalitativ produkt.

Andra starkt lysande stjärnor var Ruinart‘s Blanc de Blanc, den enda av märket jag skulle köpa, samt Gosset‘s champagner.

Gosset är ett av de allra äldsta champagnehusen och har väldigt gott renommé och ändå var det först nu jag hörde talas om dem.

Goutorbe-Bouillot, Jospeh Perrier och Dampierre var andra märken av utsökt kvalitet. Den senare serveras på de franska ambassaderna runt om i världen och den första blev vi rekommenderade att prova av en av de som jobbar på Harrod’s vinavdelning.

En av höjdpunkterna under kvällen var naturligtvis att få prova champagne av den dyrare sorten, som man kanske inte hade fått anledning att prova annars. Att på en och samma kväll dricka Dom Perignon, Cristal, Krug och Pol Roger Cuvée Sir Winston Churchill kändes mäktigt. Av de fyra giganterna var Dom Perignon och Cristal väl unga för att smaka sitt bästa, Pol Roger Cuvée Sir Winston Churchill motsvarade inte förväntningarna, men Krug var fenomenalt god.

Vi hade faktiskt tänkt hoppa över de mest mainstreama märkena som vi ändå har smakat vid flera tillfällen, som Veuve Clicquot, Moët & Chandon och Perrier Jouet, men med lite tid över i slutet provade vi för skojs skull. Det blev magplask rakt igenom. Eller i alla fall för de två förstnämna, inte ens Moët & Chandon 2002 var god, däremot står de ju bakom Dom Perignon som jag verkligen tycker om, och nog den vintage jag själv skulle köpt, då den inte är lika dyr som flera andra. Perrier Jouet var inte lika dålig, men den föll ganska platt, lite vattnig sådär.

De stora champagnehus som Christopher (han kan betydligt mer om vin än jag, men efter att ha smakat mig igenom sortimentet håller jag verkligen med) rekommenderar är Laurent Perrier, Louis Roederer och Pol Roger (endast deras Brut NV).

Det serverades lite canapéer även denna gång och vi hann kasta i oss några stycken, men vi höll helt klart fokus på bubblorna. 

Slutligen vill jag rekommendera ännu en champagne, som dessutom är den perfekta presenten; snygg flaska (riktigt snygg faktiskt) med gott innehåll från Leroy-Duval, ännu ett champagnehus med gott renommé, nämligen deras Paris Brut.

Dille på limoncello

Kvällen vi hade italienskt tema gjorde vi det ordentligt, med både fördrink och mellanrätt med denna favoritlikör. Vår limoncello har faktiskt Christopher själv gjort enligt ett recept i Bringing Italy Home av Urusla Ferrigno, en helt underbar bok som jag varmt rekommenderar (vill ni förresten kika på min kokbokshylla så hittar ni den här).

Fördrinken är så enkel att det är löjligt. Häll ca 1 msk limoncello i ett champagneglas (flute) och toppa upp med prosecco. Riktigt gott!

Mellanrätten skulle jag vilja kalla sorbet, för den var tänkt som en sådan, men den är något slags mellanting mellan sorbet och granité. Vi kikade på ett Jamie Oliver-recept som innehöll annan sprit och tyckte att denna mängd var lagom för att sorbeten ändå skulle frysa. Men vi tycks ha räknat lite fel, för den frös inte till sig så mycket som vi skulle viljat. Men den blev söt och god i smaken, och därför får den finnas med ändå. 🙂

Limoncellosorbet, 4 portioner som mellanrätt

285 ml vatten

200 g socker

1 dl limoncello

1/2 citron, saften

Koka upp vatten och socker och låt koka 5 minuter, låt svalna. Blanda i limoncellon, smaka av och häll i en plastburk med lock. Sätt i frysen, ett dygn innan servering för att vara på den säkra sidan. Lägg upp i skålar och pressa lite citron ovanpå.

Bouvet-bubbel

Häromdagen delade vi på en flaska bubbel; ett mousserande vin från Loire som var riktigt gott, särskilt med tanke på priset (£10). Bouvet Ladubay Saumur NV heter det och druvan är Chenin Blanc.

Just denna flaska verkar inte finnas på Systembolaget, men andra mousserande från samma producent i samma prisklass finns här och här.

Godaste bubblet

När jag bodde hemma i Sverige drack jag inte champagne så speciellt ofta även om jag tyckte att det var gott, kanske delvis för att jag var student men också för att gemene man inte gör det så ofta.

Så flyttade jag till England och började jobba på ett företag där hälften av de anställda var fransmän och helt plötsligt flödade champagnen. Varenda ‘do’ med jobbet började med några glas champagne och jag vande mig ganska snabbt vid det. På fester bland engelsmän är det heller inte ovanligt att det dricks rikligt med champagne och vi köper en flaska hyfsat ofta, men ibland blir det lika gärna prosecco, engelskt sparkling wine eller Crèmant de Bourgogne.

Av de mest kända märkenas non vintage har jag nu hittat mitt favoritbubbel – Pol Roger. Detta märke var också Winston Churchills favorit och champagnehuset har en sort uppkallad efter honom.

Vad jag tyckte om med just Pol Roger var att den är ganska torr, har små fina bubbelpelare, men efter några glas kan det kännas som lite för bubbligt, men smaken var bara underbar. Helt i min smak (jag tycker t ex att Veuve Cliquiot NV är aningen för söt).

 

Göteborgshelg och strawberry daiquiris

Tiiidigt i lördags morse ringde väckarklockan och jag gav mig iväg till flygplatsen innan det ljusnat helt. Efter en tupplur på planet var jag framme i Göteborg och hade en underbar helg tillsammans med gamla kompisarna Linus och Emma.

Regnet som vi haft i England under förra veckan hade hittat till Göteborg och det regnade nästan konstant. Men det behövdes i och för sig, för det var ohyggligt kvavt när jag anläne i lördags.

På lördagen åt vi först lunch och strosade sedan lite på stan. Vi hann med en kaffe (för Emmas del, varm choklad för ‘barnen’ Linus och Hanna) på Da Matteo, och det var sedan där jag mötte matbloggerskan Åsa i måndags för lunch innan jag åkte hem. Riktigt trevligt café som finns på både Magasingatan och Victoriapassagen dit vi gick och har rykte om sig att ha stans godaste kaffe. Mackan jag åt med segt surdegsbröd, kalkon och karljohankräm var fenomenalt god!

På kvällen åt vi först på Familjen, sen åkte vi hem och drack urgoda strawberry daiquiris och lyssnade på musik för att sen dra ner på stan för en drink till. Då var det fullt av löpare i oranga tröjor som sprang midnattsloppet i regnet. Vi kände oss som dåliga människor som satte oss och på en bar istället, men var och en till sitt antar jag. 🙂

I söndags blev det brunch, en fika hos Charlotta och sen tacos hemma hos Linus på kvällen. Vilken toppenhelg!! Tack alla inblandade, ni är för goa!

Strawberry daiquiris, 6 drinkar

ca 400 g frysta jordgubbar

2,5 dl vatten

2,5 dl socker

ljus rom

Börja med sockerlagen i god tid. Blanda lika delar socker och vatten (i detta fallet 2,5 dl av varje) i en kastrull. Låt koka upp så sockret smälter. Stäng av plattan och låt svalna helt. Häll jordgubbar, kall sockerlag i en blender och mixa slätt. Blanda i rom tills du tycker drinken är lagom stark. Servera i glas på fot. Lägg eventuellt några myntablad på toppen som dekoration. Njuuuut!