Avsmakningsmeny på Ambiance, Malmö

I somras (jag vet, det är evigheter sedan) åt jag och mina föräldrar en fantastisk avsmakningsmeny på Ambiance utanför Malmö.

Jag äter ju ute en hel del, både i England och när jag reser, så det var kul att jämföra de restaurangbesöken med en svensk finkrog. Ambiance fick en stjärna i Guide Michelin förra året och fick behålla den i år också.

Maten här är fransk och det passar fint in i den avskalade men mysiga miljön här ute på landet.

Pappa fick äran att köra (tack, pappsen!), så mamma och jag kunde njuta av vinmenyn till rätterna.

Första rätten var en trio av tilltugg; gravad hjort med forellrom och inlagd ramslök (t.h.), kycklinghjärta och krispigt skinn på en kycklingmousseline  (t.v.) samt anklevercreme brulee. Till drack vi rosa champagne. Dessa rätter var helt OK, jag och pappa tyckte alla var goda om än långt ifrån fantastiska, medan mamma tyckte anklevercreme bruleen var väl söt.

Därefter fick vi in gott surdegsbröd med fantastiskt gott smör!

Näst på tur var hummer från Normandie, vinägerpocherat vaktelägg från Vellinge, spritärtor, flädergelé, kalixrom, hummerfond och persiljeolja. Till drack vi en Sauvignon Blanc. Denna rätt var mycket god, men wow-känslan uteblev tyvärr här också.

Nästa rätt däremot var helt fantastiskt! Det var bakad rödig i nori med fänkål, morotspuré, variation på morot, polkabeta och brynt-smör-sabayonne. Det gröna ovanpå är friterad morotsblast. Både fisken, grönsakerna och såklart SÅSEN var helt perfekt tillagade och utgjorde tillsammans en perfekt rätt! Så om början av middagen var lite mer trevande så visade köket verkligen vad de kunde med denna rätt. Till drack mamma och jag en söt Chenin Blanc som passade riktigt bra till.

 

Kötträtten bestod av lammryggfilé med persiljecrust, kålrotspuré, inlagd rättika, lättpicklade kantareller, bakad spetskål, sotad vårlök och skysås, samt riven svart tryffel (som revs vid bordet – stilpoäng!). Också makalöst gott.

Sen var det dags för ostvagnen; sju olika, naturligtvis franska, ostar. Bland annat en Brilliant Savarin och en Fourme d’Ambert. Den där kladdiga nere till höger på tallriken var min favorit och jag fick t o m påfyllning. Hur jag orkade det vet jag inte, men viljan fanns.

Sen fick vi en champagnesorbet med grapefrukt och oxalsyra som fint rengjorde gommen efter ostarna.

Efterrätten var hallonsorbet med hallon, björnbär och penséer. Gott och lätt vilket passade bra, men den var samtidigt väl enkel jämfört med resten av maten. Vinet vi drack till var ett mousserande från norr om Lyon.

Och när denna bricka med petit fours serverades förstod jag varför efterrätten var såpass enkel. Från vänster till höger fick vi njuta av miniatyrvarianter av Madeleiner, naturella macarons med choklad, tarte au citron, violmacarons med ganache och slutligen chokladmousse.

I trädet bakom fanns både vit chokladtryffel med pistage och mörk chokladtryffel med hasselnöt. Dessutom en massa spröda mandelflarn i trästället längst bak.

Vi i princip rullade ut till bilen efteråt, men det var ju mitt eget fel att jag åt extra ost. Portionerna var faktiskt bra beräknade för vi orkade äta nästan allting. Naturligtvis blev vi väldigt mätta, men det ska man ju bli.

Förutom den goda maten, så vill jag också rekommendera Ambiance för servicen. Den är personlig och trevlig och alla hade stenkoll, men utan att det blir stelt.

Ambiance, Vindåkravägen 3, 218 75 Tygelsjö, Sweden 

 

Annons

Klassisk mat på The Gilbert Scott, St Pancras

När jag umgås med min kompis Helen ser vi alltid till att det är över en god bit mat, men eftersom vi oftast ses på söndagskvällar p g a helt olika arbetsscheman, är utbudet något begränsat (de flesta restauranger har öppet för lunch men inte middag på söndagar).

Senast vi sågs i London åt vi middag på The Gilbert Scott i St Pancras Station, där Eurostartågen till Frankrike avgår ifrån. Det är en fin grande restaurang med klassisk brittisk och europeisk mat.

Innan middagen tog vi varsitt glas roséchampagne i baren. Vi ses så sällan att varje tillfälle är värt att firas!

Baren är ganska liten och mysig men själva restaurangen är ett stort rum med högt i tak och en bar i mitten. Som tur var var det gott om folk här denna söndag, annars hade det nog känts lite ödsligt.

Vi började vår middag med varsin förrätt. Jag hade krabba från Dorset med morötter, kålrabbi och cashew nötter. Riktigt fräscht och gott och stilfullt upplagt.

Helen valde anklevern med fikon, rökt mandel och knäckebröd. Också mycket gott, och fint upplagt.

Till varmrätt valde vi båda oxfilén med tryffelsås och tjocka chips. Det var lika sanslöst gott som det låter.

Jag vet inte riktigt hur vi orkade med efterrätt, men det var svårt att motstå chokladpralintarten med vanljglass. Också världsklass!

Vi hade en fantastisk kväll och maten var verkligen elegant och vällagad. Precis vad man förväntar sig av både Marcus Wareing och St Pancras. Servicen hade kunnat vara lite vassare, men det kan vi ha överseende med.

The Gilbert Scott, St Pancras Renaissance Hotel, Euston Road, London NW1 2AR

Opera Tavern, återigen

I söndags var ju Emma & Claes här och för att få ut mycket av dagen begav vi oss in till stan vid 10-tiden på morgonen och promenerade lite i Westminster, innan vi gick vidare till National Gallery vid Trafalgar Square där det är gratis att gå in. Vi bockade av de mest kända tavlorna såsom Van Goghs Solrosor, några Monet-tavlor, ett självporträtt av Rembrandt och lite annat. Jag gillar verkligen detta museum, men minst lika mycket för den fina takutsmyckningen och mosaikgolven som för konsten.

Vi strosade sedan bort mot Covent Garden och Opera Tavern där vi skulle äta lunch. Varje kväll är det fullbokat, men söndag lunch var det ungefär halvfullt. Vi fick sitta på nedersta våningen och det var mysigt, tidigare har jag bara suttit på andra våningen.

Vi frös och var hungiga och därför blev vårt menyval aningen oortodoxt för en tapasrestaurang, vi gick direkt på den varma maten men avslutade med en bit ost.

Allra först, för att stilla hungern lite, åt vi grillat bröd med alioli sedan fick vi in de första rätterna.

Jag och Claes valde varsin minibugare med fläskkött och anklever, för de är så otroligt goda.

Emma valde istället rökt makrill med fänkåls- och äppelsallad med stekt chorizo. Riktigt gott!

Efter dessa första rätter kunde vi lugna oss lite och vi delade på bläckfisk (med bläck) och tomatiga cannellinibönor till, riktigt gott. Mjälla smaker men de kompletterade varandra perfekt.

Näst på tur var tunt skivad biff med härligt len rotselleripuré, brysselkål och rödkål.

Patatas bravas med två dipsåser (alioli och en paprikadip) var goda och precis det vi förväntat oss.

En fräsch sallad på inlagd svartrot med hyvlad tryffel och rotfruktschips var riktigt fräsch och god. Riktigt kul med en såpass annorlunda sallad.

Vid detta laget var vi mätta med fortfarande lite sugna på något så vi beställde in en omgång bröd till och en hårdost från Menorca som hette Mahon. Den var gjord på komjölk och påminde lite om en pecorino i konsistensen. Riktigt god.

Eftersom det var söndag lyxade vi dessutom till det med en flaska vin, det får man ju om det är semester!