Recept: Enklaste godaste förrätten; burrata med tomater, pesto och olivolja

Jag har gjort många olika versioner av denna förrätt (eller plockmatsrätt) genom åren, men detta är min favoritversion. Att tomater or burrata passar bra ihop vet vi ju. Särskilt med basilika till. Men om man byter ut basilikan (fast spara den till att dekorera med) mot en färsk pesto får hela rätten ett lyft. Det är liksom mer schwung i rätten. Mer textur. Mer komplexa smaker. Och hemligheten här är färsk pesto. Färdig på burk som håller sig i evigheter köper jag inte alls längre. Antingen gör jag egen eller köper färsk från vilken matbutik som helst. Den är alltid god och fräsch, trevligare i färgen och inte lika finmixad som den där jag slutat köpa. Blir det något över fryser jag den och använder vid ett senare tillfälle. Den brukar hittas i butik i sällskap med färsk pasta, färska färdiga pastarätter, och pastasåser.

Trots att denna förrätt är enklast möjliga är den otroligt god. Jag serverar den ofta till vänner och alla älskar den. På sommaren serverar jag den dessutom som sallad med med mer tomater, skivad avokado och lufttorkad skinka.

Jag vill absolut ha bröd till, antingen en frasig baguette eller en seg ciabatta eller surdegsbröd, eller såklart crostini. Den passar som ni ser även ypperligt som en del av en crostinibricka!

Burrata med tomater, pesto och olivolja, 2 portioner

125 g burrata, tagen ur kylen 1 timme innan servering

100 g körsbärstomater, halverade

2-3 msk färsk pesto

smakrik olivolja av bra kvalitet

färsk basilika

havssalt (jag gillar Maldon) och svartpeppar

en citronklyfta

Lägg burratan i en skål eller på ett fat. Arrangera tomaterna runt om. Salta och peppra. Blanda pesto med ca 1 msk olivolja i en liten skål så den blir lösare och går att ringla. Ringla över burrata och tomater. Pressa över citronsaft. Dekorera med basilika. Salta och peppra lite till. Och precis innan det är dags att ställa fram fatet så ringla över lite mer olivolja så hela rätten glänser. Servera med bröd eller crostini.

Annons

London: fantastisk pasta på Sorella

Vissa restauranger bara har det, inte sant?! Det där som är så svårt att sätta fingret på vad det egentligen är, men som gör att man direkt gillar ett ställe. Bara sådär. Utan att riktigt veta varför. Som kan jämföras med karisma hos människor du nyss mött eller en kemi där man bara klickade med någon.

Jag och mitt sällskap klickade nämligen direkt med Sorella, och ändå gick jag dit med ganska höga förhoppningar. Som genast infriades.

Lite spontant bokade jag bord samma dag för vi var sugna på en god middag ute och jag var nyfiken på Sorella. Tacksamt nog litar min omgivning på mina restaurangrekommendationer!

Menyn består av en del smårätter, och några varmrätter, som med fördel delas. Vi började med bröd och olivolja att doppa det i, och det var gott och stillade hungern precis som vi ville. Så att vi kunde äta nästa rätt i lite lugnare tempo; nämligen denna förträffliga hemmagjorda ricotta med den lenaste ärtpuré och smaksatt olja. Fantastiskt gott!

Sen gick vi direkt på pastan – det vi (i alla fall jag) kommit hit för. Sorella’s tagliatelle med ragu var gudomligt god.

Långlagad smakrik ragu med svamp, jordiga smaker och silkig pasta var ren perfektion. Sååå gott!

Och nästa pastarätt var t o m ännu godare och i princip mina drömmars pasta. Perfekt tillagad linguine med moreller, ost och tryffel. Magiskt gott!

Och kvällens bästa rätt enades vi om. Jag hoppas denna stannar på menyn för evigt!

Efter pastan pausade vi en lite stund innan varmrätten kom in. Man behöver verkligen inte varsin, utan att dela en på två är fullt tillräckligt.

Vi beställde in tork som var perfekt tillagad och severades med mangold och en god sky.

Till det åt vi de krispigaste potatisarna jag någonsin ätit. Mycket goda, men också mäktiga. Fisken var också god men det var pastan som verkligen stod ut av rätterna vi åt. Nästa gång (för hit kommer jag att gå igen, var så säker!) satsar jag nog bara på förrätter (ricottan var farligt god) och en pasta till, för såhär bra pasta finns långt ifrån överallt.

Sorella, 148 Clapham Manor St, London SW4 6BX

Kent: Michelinlunch på The Sportsman

Michelinlunch. Fancy, eller hur?! Tänker ni vita dukar, små portioner och kanske fransk lite stroppig personal?

Jag vet, det är oftast så man föreställer sig Michelinrestauranger, och ja, en del är så. Och det gillar jag, när gastronomi är teater, en föreställning, och man trollbinds och får följa med på fantastiska äventyr. Men det finns också Michelinrestauranger som är lite mer jordnära och som bara lagar konsekvent riktigt bra mat. Mat som kanske ligger närmare det du och jag kan laga i våra kök men som ändå har den där finessen som skiljer maten från det du och jag lagar. Det är maten du och jag önskar att vi kunde laga.

Det finns ju en anledning till att The Sportsman blivit framröstad som kockarnas favoritrestaurang år efter år.

Och jag gick faktiskt hit med en kock, min kompis Helens fästman Pete, Helen och deras två barn, och Pete, ja han var lika exalterad som jag. Vi var här i maj (därav den våriga maten) men bokade flera månader i förväg vilket jag rekommenderar.

The Sportsman ligger vackert precis vid havet och den mysiga interiören passar perfekt in. Det är lågt i tak och man går rakt in till baren, tittar på menyn (som ändras dagligen) på svarta tavlan och beställer i baren. Inte det vanliga Michelinförfarandet men det passar bra här.

Sen blev vi visade till vårt bort och det roliga kunde börja!

Och det började med tre sorters mycket gott bröd och fantastiskt smör (som jag skrev på Instagram: om brödet och smöret är såhär bådar det gott för resten), och dessutom mina favoritoliver! En bra början med andra ord.

Pete och jag hade beställt in ostron. Älskar de i alla former, men särskilt såhär med olika smaksättningar.

Fantastiskt goda!

Det var också bara Pete och jag som beställde in förrätter, men alla fick såklart smaka. Hans terrin med senap, inlags gurka, grillat surdegsbröd och riktigt krispig fläsksvål (crackling låter bättre) var riktigt god.

Men jag tyckte min krämiga burrata med tomater och fantastisk pesto var snäppet godare, men så var det ju också jag som valt den.

Så till varmrätterna. Helens biff med Yorkshirepudding var helt perfekt.

Och min fläskbit med fluffigt mos och härlig senapssky var riktig comfort food. Otroligt mört kött, fina smaker och perfekt tillagat.

Pete åt perfekt tillagad torsk med sparris och en chorizosås som var otroligt läcker.

Sen var det dags för efterrätt! Jag valde en rabarbersufflé som var magiskt god och glass med rabarberrippel till. Så mumsigt!

Ser ni?! Helt perfekt i konsistensen.

Lika imponerande var Helens varma chokladmousse med salted caramel och mjölksorbet, så drömmig.

Hela lunchen var riktigt mysig (som synes) och efteråt gick vi ner på stranden och letade snäckor, fossiler och fina havspolerade stenar. En idyllisk dag.

The Sportsman, Faversham Road, Seasalter, Whitstable, Kent CT5 4BP

London: Champagne + Fromage = en härlig kväll

Det finns så många nya ställen att testa i London att det är svårt att hinna med. Jag hade helt missat att Champagne + Fromage ploppat upp lite varstans i stan så när en väninna föreslog att vi skulle gå dit blev jag nyfiken.

Det var trevlig champagne – vi drack båda en blanc de blancs som var månadens champagne. Mycket god!

Vi ville såklart ha något att äta också och slog till på en charkuterie- och ostbricka med tapenade och bröd till. Perfekt att plocka med under tiden som vi pratade och drack champagne.

Stället är litet men mysigt och perfekt för en dejt eller att träffa kompisar, men nog lite svårt om man är ett större sällskap. Vi hade inte bokat (men det kan man – rekommenderas) men personalen var jättegulliga och hittade ett bord till oss efter en stund.

Champagne + Fromage, 22 Wellington St, London WC2E 7DD

 

London: The Palomar

The Palomar i Soho är litet men mysigt och serverar mat från dagens Jerusalem. Restaurangen har funnits ett tag (och det var faktiskt ett bra tag sedan jag och Felicity åt denna goda middag här) men som fortsätter att leverera.

När vi kom dit en kväll efter jobbet var det ca en timmes väntetid (helt normalt i Soho) så vi tog en drink på annat håll och kom tillbaka när de messade och sa att bordet, eller rättare sagt platserna i baren, var lediga.

Jag tycker verkligen om att sitta vid bardisken, om man bara är två personer. Det finns så mycket att titta på och man kan prata lättare med servitören men också bara prata sinsemellan om man hellre vill det. Under denna måltid pratade vi faktiskt med de som satt bredvid också. Alltid trevligt att träffa nya människor!

Vår bartender och servitör välkomnade oss meddetsamma och rekommenderade  rätterr från menyn. Som t ex kabaneh-brödet ovan, ett Yemenskt fluffigt bröd som bakats i en kruka. Det serverades med tahini och en len tomatsås och var riktigt gott!

Dessa munsbitar med krispig jordärtskocka, tonfiskrillette och ankfett var en special för dagen och galet goda!

Tzatzikin med bränd zucchinivar en annan höjdare – SÅ himla god!

En annan specialare för dagen var denna bonito-carpaccio med salt cookie crumble. Också mycket god!

Polenta Jerusalem style med sparris, svamp, parmesan och tryffelolja var också helt makalöst god (och galet mäktig!).

Den dekonstruerade kebaben med mald nöt- och lammfärs, yoghurt, tahini, citron och harissa var helt ok, men tyvärr inte så fantastisk som vi hoppats på.

Samma faktiskt med rätten The beets go prawn; labneh, rökt rödbeta, räkor, räksky och basilika.

Missförstå mig rätt; allting var gott men de två sista rätterna var inte i samma kaliber som de första. Men vi var supernöjda ändå och hade en riktigt trevlig kväll.

The Palomar, 34 Rupert St, London W1D 6DN

Ramslöksbröd

Nästan varje fredag under min uppväxt åt vi räkor hemma. På sommaren med liknande tillbehör som ovan och på vintern i en tomatbaserad gryta med ris till. Och eftersom det är toksvårt att hitta bra kallvattenräkor med skal på i Londons matbutiker hurrade jag när mamma föreslog att vi skulle pilla rejer första kvällen jag kom hem.

Vi har alltid sallad (med avokado), majonnäs och kokt ägg till och så bröd av något slag. Eftersom vi precis plockat ramslök i skogen var det givet att vi skulle testa ramslöksbröd istället för hemmagjort vitlöksbröd. Och det blev helt fantastiskt gott!

Ramslöksbröd, 3-4 portioner

100 g mjukt saltat smör

1 handfull ramslök, finhackad

salt och vitpeppar efter smak

12 brödbitar 

Blanda ramslöken med det mjuka smöret tills du har ett grönt och fint smör. Smaka av med salt och peppar. Fördela på brödbitarna och baka i 180-200C ca 10-15 minuter tills brödet är krispigt i kanterna och smöret smält. Servera genast.