Recept: pizza bianco med tryffelsalami och burrata

APC_1625.jpeg

Jag fullkomligen ÄLSKAR tryffel så när jag hittade tryffelsalami på ICA blev jag ganska till mig, letade upp en burrata och komponerade denna pizza i huvudet. För burrata är ju också gudomligt gott och dessa två tillsammans… MUMS!!

PS. Använd en riktigt bra (gärna gräsig) olivolja. Det hōjer pizzan ytterligare!

Pizza bianco med tryffelsalami och burrata, 1 pizza

1/4 pizzadeg

mjöl till kavling

2-3 msk creme fraiche

1/4 buffelmozzarella i bitar

1 dl riven Västerbottensost

16-20 tunna skivor tryffelsalami (min var från Ica Selection)

1 burrata 

1-2 msk fin gräsig olivolja

en liten nypa flingsalt

svartpeppar

Kavla ut degen på mjölat bakbord och lägg på en bakplåtspappersklädd plåt. Bred på creme fraiche. Fördela mozzarellan och den rivna osten. Grädda på 220C (200C varmluft) i 8-10 minuter (bottnen ska vara bakad, osten smält och hela pizzan lite gyllenbrun).

Ta ut pizzan ur ugnen och lägg på tryffelsalamin tätt tätt så att hela pizzan täcks. Dela burratan i mindre bitar med händerna och fördela på pizzan. Ringla över lite god olivolja, strö över lite lite flingsalt och svartpeppar.

Annonser

Kent: Michelinlunch på The Sportsman

IMG_7957.jpg

Michelinlunch. Fancy, eller hur?! Tänker ni vita dukar, små portioner och kanske fransk lite stroppig personal?

Jag vet, det är oftast så man föreställer sig Michelinrestauranger, och ja, en del är så. Och det gillar jag, när gastronomi är teater, en föreställning, och man trollbinds och får följa med på fantastiska äventyr. Men det finns också Michelinrestauranger som är lite mer jordnära och som bara lagar konsekvent riktigt bra mat. Mat som kanske ligger närmare det du och jag kan laga i våra kök men som ändå har den där finessen som skiljer maten från det du och jag lagar. Det är maten du och jag önskar att vi kunde laga.

IMG_7958.jpg

Det finns ju en anledning till att The Sportsman blivit framröstad som kockarnas favoritrestaurang år efter år.

Och jag gick faktiskt hit med en kock, min kompis Helens fästman Pete, Helen och deras två barn, och Pete, ja han var lika exalterad som jag. Vi var här i maj (därav den våriga maten) men bokade flera månader i förväg vilket jag rekommenderar.

IMG_7959.jpg

The Sportsman ligger vackert precis vid havet och den mysiga interiören passar perfekt in. Det är lågt i tak och man går rakt in till baren, tittar på menyn (som ändras dagligen) på svarta tavlan och beställer i baren. Inte det vanliga Michelinförfarandet men det passar bra här.

Sen blev vi visade till vårt bort och det roliga kunde börja!

IMG_7965.jpg

Och det började med tre sorters mycket gott bröd och fantastiskt smör (som jag skrev på Instagram: om brödet och smöret är såhär bådar det gott för resten), och dessutom mina favoritoliver! En bra början med andra ord.

IMG_7974.jpg

Pete och jag hade beställt in ostron. Älskar de i alla former, men särskilt såhär med olika smaksättningar.

IMG_7975.jpg

Fantastiskt goda!

IMG_7982.jpg

Det var också bara Pete och jag som beställde in förrätter, men alla fick såklart smaka. Hans terrin med senap, inlags gurka, grillat surdegsbröd och riktigt krispig fläsksvål (crackling låter bättre) var riktigt god.

IMG_7988.jpg

Men jag tyckte min krämiga burrata med tomater och fantastisk pesto var snäppet godare, men så var det ju också jag som valt den.

IMG_8002.jpg

Så till varmrätterna. Helens biff med Yorkshirepudding var helt perfekt.

IMG_8004.jpg

Och min fläskbit med fluffigt mos och härlig senapssky var riktig comfort food. Otroligt mört kött, fina smaker och perfekt tillagat.

IMG_8007.jpg

Pete åt perfekt tillagad torsk med sparris och en chorizosås som var otroligt läcker.

IMG_8033.jpg

Sen var det dags för efterrätt! Jag valde en rabarbersufflé som var magiskt god och glass med rabarberrippel till. Så mumsigt!

IMG_8039.jpg

Ser ni?! Helt perfekt i konsistensen.

IMG_8030.jpg

Lika imponerande var Helens varma chokladmousse med salted caramel och mjölksorbet, så drömmig.

IMG_8046.jpg

Hela lunchen var riktigt mysig (som synes) och efteråt gick vi ner på stranden och letade snäckor, fossiler och fina havspolerade stenar. En idyllisk dag.

The Sportsman, Faversham Road, Seasalter, Whitstable, Kent CT5 4BP

Recept: burrata med fikon och prosciutto

IMG_3551.JPG

När fikonträdet dignar av mogna frukter varje dag tar man såklart tillfället i akt att frossa i färska fikon. Vilken ynnest!

En otroligt god, och lätt, förrätt är att blanda de söta fikonen med salt och krämigt, alltså lite samma tema som i min favoritsallad. Denna gång testade Zetas burrata som jag hittade på lokala Ica och blev riktigt positivt överraskad! Mycket god!

IMG_3557.JPG

Burrata med fikon och prosciutto, 2-3 portioner som förrätt

1 burrata

4-6 mogna fikon, sköljda och skurna i kvarter

6 skivor prosciutto eller annan lufttorkad skinka

2 nävar ruccola eller blandade salladsblad

fin olivolja

balsamvinäger

salt & svartpeppar

Låt burratan bli rumsvarm. Lägg salladen på ett fat, och lägg burratan i mitten. Arrangera skinkskivorna och fikonklyftorna lite snyggt. Ringla över olivolja och balsamvinäger. Salta och peppra. 

Recept: burratasallad med prosciutto

bu5

Innan jag åkte till Skåne var det riktigt varmt i London. Det var det ju i Sverige med, men luftfuktigheten här gör att det känns ännu varmare än hemma.

Nu älskar jag värme och sol, men jag drar gränsen vid att laga mat när det är runt 30 grader inomhus. Istället föredrar jag en god och matig sallad eller liknande som inte fordrar att man slår på ugn eller spis.

bu2.jpg

Just denna sallad med burrata och prosciutto är fantastiskt god och trots att den är enkel känns den ändå lyxig, vilket såklart den härliga krämiga burratan bidrar till.

Burratasallad med prosciutto, 2 portioner

1 liten burrata av bra kvalitet

4-6 skivor prosciutto

150 g ruccolasallad

ca 12 körsbärstomater, sköljda och halverade

god olivolja

balsamvinäger

crema di balsamico

Fördela ruccolan och körsbärstomaterna mellan två tallrikar. Lägg några skivor prosciutto i mitten på varje tallrik. Dela burratan och lägg halvorna ovanpå skinkan. Ringla olivolja och lite balsamico över hela salladen men framförallt burratan. Ringla sedan lite crema di balsamico över salladen. Salta och peppra och servera genast, gärna med gott bröd. 

Malmö: middag (och vin!) på Bastard

bas1.jpg

På kvällen efter lunchen på Malmö Saluhall mötte jag min barndomsvän Carina för en kväll på stan.

Vi gick direkt till Bastard (faktiskt mitt första besök om man inte räknar en snabb drink) och hade hur trevligt som helst. Vi hade inte bokat med fick ett bord i baren nästan meddetsamma. Först tog vi varsitt glas i baren; bubbel för min del och ett glas vitt för Carina. Sen när vi satt oss tillrätta vid bordet beställde vi båda in ett fantastiskt vitt Bourgognevin på inrådan av servitören (La Châtelaine 2015) och deras eminenta charkbricka.

bas5.jpg

Lite senare insåg vi att vi behövde mer mat och beställde även in burratan med apelsin och granatäpple (mest till Carina) och kalvbräss med morötter (mest till mig).

Charkbrickan måste jag säga är nästan obligatorisk om man går hit. Allt är omsorgsfullt utvalt och mycket gott! Med den och det goda brödet och smöret kommer man långt.

bas6.jpg

Resten av rätterna uppfattade jag tyvärr som lite spretiga. Inte mycket att välja på om man är lite kräsen (men visst, då kan man ju gå någon annanstans). Däremot passar restaurangen mig perfekt, jag som gillar annorlunda köttdetaljer och inte är rädd för kalorier.

Burratan var av mycket hög kvalitet och frukten bröt fint av mot krämigheten. Kalvbrässen var helt perfekt tillagad men jag tyckte tillbehören (dvs morotsstrimlorna) var lite tråkiga. I min mening hade det behövts lite mer syra eller något annat som bryter av, men själva brässen och såsen var otroligt goda!

Som helhet är jag smått förälskad i Bastard. Restaurangen (i både inredning, utbud och service) andas storstad och jag gillar att alla som jobbar här värnar om god mat och bra råvaror, det syns i deras ögon när de beskriver eller rekommenderar något. Keep it up!

Bastard, Mäster Johansgatan 11, 211 21 Malmö, Sweden

Lunch vid kusten: Cruderia Al Porto, Cierva

IMG_2618.JPG

Vår tredje dag i Emilia-Romagna körde vi till kusten och lunchade. Lustigt nog verkade som att alla italienare skulle just dit och äta lunch för det var nästan i princip omöjligt att hitta parkering. Så småningom lyckades vi hitta en lucka på en gata ca 15 minuters promenad från restaurangen. Men en promenad är bra, så det gjorde inget.

Vi började lunchen med en tallrik tunt skivad rå fisk, serverad med en gräsig olivolja och citronsaft. Det var tonfisk, lax, bläckfisk och två vita fiskar. Gott och fräscht!

IMG_2620.JPG

Med de goda råa räkorna från gårdagskvällen i färskt minne beställde vi också in en tartar på råa röda räkor. Den serverades på strimlad endive med stekt vitlök och saffran. Gott men tyvärr inte fantastiskt (ja, vi hade höga förväntningar).

IMG_2621.JPG

Restaurangen var proppfull med gäster och servispersonalen hade verkligen att göra, men i ca 45 minuter fick vi titta på medan alla andra runt oss blev serverade. Tyvärr hade de glömt oss, vilket var aningen irriterande eftersom vi var så hungriga. Till slut kom dock våra efterlängtade pastarätter.

IMG_2626.JPGIMG_2631.JPG

Min ravioli med burrata i (genialisk idé!) serverades med stora räkor i en helt fantastisk tomatsås med både djup och sötma, samt körsbärstomater. Jag njöt av varenda tugga och önskar så att jag hade receptet!

IMG_2632.JPGIMG_2634.JPG

Carolines bläckfiskbläckspasta med bläckfisk och bottarga (torkad riven fiskrom) var dock inte lika fantastisk. Den var helt OK, men det kan omöjligt ha varit samma kock som lagade våra rätter för de var på helt olika nivå. Denna pastan saknade verkligen umpf och det var lite av en besvikelse. Men vi blev i alla fall mätta.

IMG_2639.JPGIMG_2645.JPG

Förutom desserterna på menyn gick en servitris omkring med brickor med minitiramisu och små bakverk och vi kunde helt enkelt inte motstå en liten tiramisu. Den var alldeles lagom stor och mycket god, men lite annorlunda då kakan inte var mjuk utan lite knaprig.

Jag är lite kluven till denna restaurang. Min ravioli var helt utomordentligt god och jag vill verkligen hit och äta den igen, men samtidigt tycker jag att det är tråkigt att Carolines pasta inte höll måttet, men jag är villig att ge Al Porto en andra chans. De var otroligt busy och potentialen finns ju där, jag bara önskar att alla rätter var så bra som den jag provade.

Al Porto, Lungomare D’Annunzio 2 – 48015 Cervia Ra, Italy

Burrata med ugnsbakade tomater och basilika

IMG_1587

I somras ville jag bjuda mina föräldrar på en av mina favoritostar; burrata. Den är en krämigare kusin till mozzarellan och fullkomligt ljuvlig om du får tag i ett bra exemplar. Jag vet inte var man kan köpa någon i Skåne (i någon av Malmös ostbutiker kanske? – tipsa gärna) så jag tog med mig en pinfärsk en från London. Den åt vi som förrätt hemma i sommarstugan tillsammans med rostade tomater från trädgården, basilika (också hemmaodlad), god olivolja, grillade brödskivor och en skål nocellaraoliver.

IMG_1593

Vi nästan förflyttades till Medelhavet med den måltiden, särskilt som vi satt utomhus, intill en fikonbuske, smuttandes på rosé. Åh, sommaren – jag saknar dig redan!

IMG_1602

Ugnsrostade tomater, 3 portioner som förrätt

150-200 g små tomater, halverade

1 vitlöksklyfta, skivad

1/2 rödlök, skivad

lite hackad basilika

en skvätt olivolja

salt, svartpeppar

basilikablad till servering

Värm ugnen till 125C. Lägg tomater, lök, vitlök och basilika i en ugnsfast form. Häll i olja, salta och peppra och rör om. Skjuts in i ugnen i 2-3 timmar. Ta bort (den nu mörka) basilikan från formen. Lägg upp resten och servera med färska basilikablad och en skvätt olivolja till. Otroligt gott tillsammans med burrata och gott bröd.