Köttfest på Chop Shop, St James’s

IMG_1546.JPG

Det är tack vare restaurangfestivalen Taste of London som jag upptäckte den här härliga köttrestaurangen, Chop Shop. På festivalen provade Caroline och jag varsin rätt härifrån och eftersom båda var riktigt riktigt bra, var det hit jag och en kollega styrde kosan när vi var sugna på köttlunch.

IMG_1550.JPG

Jag äter en hel del vegetarisk mat så när jag väl äter kött väljer jag med omsorg. Och här på Chop Shop är det kvalitet både på urprunget och tillagningen. Vi började med en hemmagjord sausage roll, ett vanligt brittisk pubsnack av varierande kvalitet beroende på var man köper den. Denna var av fantastiskt kvalitet och smakade fantastiskt. En av de bästa jag någonsin ätit, faktiskt.

Vi delade även på en tallrik kycklingvingar och tog efter servitrisens rekommendation barbecuesås till dem istället för chilisåsen som hon sa var riktigt stark. Barbecuesåsen var god, men alldeles för mild till kycklingvingar men i övrigt var de världsklass. Knaprigt skinn,, mjukt kött och hemmagjord blue cheese-dip.

IMG_1554.JPG

Till varmrätt valde Max deras burgare och den var helt gudomlig även den. Bra bröd, fint med ost (ni ser ju) och fin biff som var rosa i mitten.

IMG_1560.JPG

Jag valde deras hanger steak som var riktigt riktigt fin, med rosmarinpommes och bearnaisesås. Såsen var grymt bra för att vara på restaurang och smakade precis så som jag vill ha den (väldigt lik min egen, faktiskt!).

IMG_1562.JPG

Jag var mer än mätt efter för- och varmrätt men Max orkade dessert och beställde in en butterscotch pudding. Den var mycket god (jag smakade), men otroligt mäktig. Jag är imponerad över att han orkade äta upp den.

Chop Shop, 66 Haymarket, St. James’s, London SW1Y 4RF

Ugnsbakade buffalo chicken wings

cw2

Jag gillar verkligen chicken wings och brukar laga dem hemma. Det är så gott med frasigt skinn, mört kött och en chilikick. Och så måste man ju ha en god sås att dippa i.

Eftersom jag inte har en fritös kan jag ibland tycka att det är lite bökigt att fritera trots att det egentligen inte är det, men det känns så. Så när Fröken Dill lade upp ett recept på ugnsbakade kycklingvingar var jag ju tvungen att testa och jämföra.

Jag lånade bara metoden och följde annars mitt recept på buffalo chicken wings.

Omdömet? Absolut gott, men jag föredrar fortfarande att fritera då skinnet blir krispigast och köttet mörast då. De ugnsbakade kycklingvingarna blir lite torrare vilket jag förväntade mig. Men det är absolut ett bra alternativ om man ska laga många eftersom de sköter sig själva i ugnen och en bra metod att ta till de gånger man inte orkar pyssla med friterandet.

Ugnsbakade Buffalo chicken wings, 1 portion

6 chicken wings

2 msk mild/neutral olja

salt & peppar

2 msk smör

1 msk hot sauce

Värm ugnen till 200C. Lägg kycklingvingarna i ett durkslag och häll kokande vatten över dem. Låt torka några minuter. (Detta gör skinnet krispigt vid tillagning). Massera in med olja, salt och peppar och lägg på en folieklädd braspanna. Ugnsstek i ca 60 minuter (vänd i halvlek) under uppsikt. 

Värm smör i en kastrull. Blanda i hot sauce när smöret smält. Häll smörblandning och lägg kyckingvingar i en burk med lock och skaka så såsen fördelas jämnt, alternativt blanda väl med en slev i en bunke. Servera genast. 

Londons bästa burgare: Meatliquor

I torsdags köade jag och Kristin i vad som kändes som en evighet, för att få smaka på vad vi hade hört skulle vara de bästa burgarna i stan.Det började dessutom snöa så det är en klar underdrift att vi var stelfrusna efter en och en halv timme i kön. Men det var faktiskt värt det.

Meatliquor ligger väldigt nära Bond Street tube station, precis bakom varuhuset Debenhams. När jag kom dit lite i sju hade jag förväntat mig en kö, eftersom man inte kan boka bord, men denna kön var galet lång. Dock rörde den på sig hyfsat fort i början, och det kändes faktiskt inte som att vi köade så länge trots kylan.

När man närmade sig dörrarna hade de gasvärmare vid väggen, och väl inne i lokalen gjorde det inte så mycket att man fick vänta lite, det var ju varmt och skönt och vi kunde titta runt i lokalen.

Lokalen är fräsigt inredd med en väldigt modern takmålning i en takkupol, en del gamla victorianska detaljer finns kvar annars känns inredningen ganska rockig med dov belysning, mörkt lite raspigt trä och blandad rockmusik i högtalarna.

Eftersom man köar så länge för att få äta här förväntade vi oss att servitörerna skulle vara riktigt effektiva för att hålla borden rullande, men de var faktiskt inte alls så effektiva som vi hoppats. Köket däremot var snabba som bara den och vi fick maten efter bara några minuter.

Vi drack varsin cola, som kom i glasflaska och som glas tjänstgjorde en gammal marmeladburk. Lite kul. Det fanns dessutom cocktails på menyn som verkade trevliga, men hos oss hade reptilhjärnan tagit över och allt vi kunde tänka på var mat.

Vi delade en portion buffalo chicken wings först med en mild och god blue cheese dressing. Kycklingvingarna var verkligen perfekta; knaprigt skinn, lagom stark sås och riktigt saftiga.

Snart därefter kom våra burgare. Kristin föll för en green chilli burger som hade en massa krossad chili på toppen och jag valde en bacon och cheese.

Brödet var saftigt och gott i briochestyle, utan frön. Själva burgaren var riktigt grillad på utsidan med fin stekyta och rare inuti. Smaken var förträfflig och den höll ihop bra. Osten var också god och baconet var av bra kvalitet och knaperstekt. Dessutom kom burgaren med dressad sallad nertill och stora bitar inlagd gurka. På varje bord fanns det Heinz ketchup pch Hellman’s majonnäs och från en hylla intill kunde man prova andra såser eller förse sig med mer ketchup om den råkat ta slut.

Pommes friten som var tunna och spröda var galet goda trots att de var helt vanliga, de var bara perfekt friterade och alldeles nygjorda. Vi provade även en slaw på vitkål, morot och rödkål som var frisk i smaken och inte alls geggig.

Detta kan tyckas vara mycket mat för två tjejer och det var det; särskilt slawn var en gigantisk portion, men allt var så gott att vi åt och åt.

Vi hann med att sitta och smälta maten och slicka fingrarna innan vi gick, och när notan kom blev vi överraskade av summan även om vi sett priserna på menyn. Endast £30 kostade det för allting.

En sak är säker, jag kommer att gå hit igen. Och igen. Och igen. Och jag tycker att alla som har vägarna förbi London borde titta in. Det är värt tiden det tar att köa och de har öppet från klockan 12 på dagen, så det kan nog vara en idé att hänga på låset när de öppnar.

Fotnot: Bilderna är tagna med mobilen i skum belysning, men jag hoppas att ni med lite fantasi kan föreställa er hur gott det såg ut.

MEATliquor
74 Welbeck Street
London W1G 0BA

Gittos Damascus chicken wings

När vi var i Syrien i mars (känns som en evighet sedan) blev jag riktigt förtjust (förälskad kanske rent av) i maten. Och mest av allt i za’atar, en helt underbar kryddblandning, som jag vet aldrig kommer att vara lika god om jag köper den här, som den jag köpte hos en grossist i Damaskus som hade hela fyra grymma varianter på kryddblandningen.

Vi köpte ett halvt kilo och innehållet krymper så sakteliga och jag slits mellan att spara det och använda det. Kryddor tappar ju smak efter ett tag så även om det förvaras lufttätt så kan man (tyvärr) inte spara det i all evighet. Men jag vill heller inte tröttna så vi brukar använda det lite då och då.

Och när jag fick se att matgudinnan Gitto lagat kycklingvingar med za’atar var jag bara tvungen att prova. Riktigt gott, och ganska annorlunda kryddning jämfört med den vanligare chilisåsen.

Även dippen till blev riktigt god, så helt perfekt opretentiös men piffig mat. Receptet hittar ni här.

Bodean’s

För några fredagar sedan firade vi Davids födelsedag på ett av hans favoritställen; Bodean’s, en riktigt amerikansk diner med ribs, coleslaw, pulled pork och enorma portioner. Bodeans är en kedja som finns lite varstans i stan, vi besökte deras restaurang i Soho, som på bottenvåningen ser ut som en trist diner, men på nedanvåningen var det desto mysigare, och det var där vi satt.

Carribean daiquiri
Sierra Nevada porter

Först kom en shotsbricka, sen blev det cocktails eller öl, och sen bytte jag till vin. Vi beställde förrätt och varmrätt och fick in gigantiska portioner av båda, så det var inte möjligt att gå hungrig härifrån.

Till förrätt beställde Chris in chicken wings, med het sås, och de var starka. David, födelsedagsbarnet, satte glatt i sig sina med Diavolo-sås, och med extra sås bredvid, helt sjukt stark.

Jag var tvungen att prova deras pulled pork men var samtidigt sugen på hamburgare, så kompromissen blev pulled pork quesadillas och en ostburgare med chili cheese fries (alltså med chili con carne och ost).

Riktigt gott alltihopa, men jag orkade nog bara två tuggor av min stackars hamburgare, sen var jag så mätt att jag inte visste vart jag skulle ta vägen… Och inte ens Christopher kunde hjälpa till, för han var också proppmätt.

Allting var jättegott och precis vad man förväntade sig, och roligast var att min (ok egentligen Lisas recept) pulled pork var lika god som Bodean’s variant!

Jag ber om ursäk för de suddiga iPhonefotona, men de kanske kan ge en lite idé om hur det var.