New York: brunch på Upland

Up1.jpg

I New York måste man bruncha; det är en del av kulturen. Så på söndagen gick vi till rätt så nyöppnade Upland och gjorde just det, åt brunch alltså.

up3.jpg

Jag gillade stället direkt! Inredningen var snygg och luftig och kändes mycket New Yorkig.

up4.jpg

Maten var kanon den med. Jag åt en otroligt god frittata toppad med karamelliserad vitlöksmajonnäs, espalette och gräslök och Sinead åt two eggs any style (i detta fall pocherade) med bacon, stekt potatis och surdegsbröd. Tummen upp!

Upland, 345 Park Ave S, New York, NY 10010

Frittata med sparris, spenat och cheddar toppad med creme fraiche och stenbitsrom

IMG_7016 Denna frittata fullmatad med nypotatis, spenat och brittisk sparris var verkligen supergod. Jag brukar alltid ha lite ost i äggrätter för att det tar bort den där svavelaktiga smaken stekt ägg har, men osten gör dessutom frittatan krämigare. Toppad med creme fraiche och stenbitsrom känns hela rätten dessutom lite lyxig!

 Frittata, 4 portioner som lätt lunch/förrätt / 2 portioner som middag

200 g kokt nypotatis, skivad

ca 6 sparrisstjälkar, delade i 2-3 cm stora bitar

100 g spenat en klick smör till stekning

3 ägg

eventuellt en skväll grädde eller mjölk

1/2 dl riven lagrad cheddar

salt & peppar

Till servering:

creme fraiche

stenbitsrom

Värm ugnen till 180-200C. Koka upp vatten i en kastrull och koka sparrisen i 2 minuter. Häll av vattnet. Vispa ägg i en bunke och slå i en skvätt mjölk eller grädde om du vill, salta och peppra.

Värm en klick smör i en ugnstålig (inget plastskaft) stekpanna på medelvärme och stek spenaten tills den krympt ihop. Häll av vätskan, höj värmen och lägg i potatis och sparris. Fräs runt en liten stund och häll i äggblandningen. Sänk värmen till medel och låt smeten stelna någorlunda undertill. Strö över osten och ställ in stekpannan i ugnen 5-10 minuter tills frittatan precis stelnat ovanpå. 

Skär i bitar och servera med en klick creme fraiche och stenbitsrom. 

Zucca – wow!

Vi hann med ännu ett restaurangbesök när Malin och Tobbe var på besök och valet föll på Zucca eftersom de gärna ville gå till en italiensk restaurang. Jag var själv eld och lågor och hade höga förväntningar. Men inte blev jag ett dugg besviken utan istället så otroligt nöjd. Denna restaurang har ALLT – det dristar jag mig till att påstå och som ni nog märkt är jag ganska kräsen av mig, så att inte hitta något som kan förbättras är ett mycket gott betyg.

Vår bokning var till kvart i nio på kvällen, så efter jobbet slöt vi upp och tog oss ett glas vin och lite plock på Terroirs. Malin och Tobbe var hungriga efter en hel dag av turistande och hade liksom jag inte ätit någonting sedan lunch. Lite gott bröd, fina smöriga oliver och tre bitar ost samt lite vin senare var vi alla glada och på riktigt gott humör. Men att äta och dricka mer hade varit att förstöra aptiten så vi tog en promenad istället. Över Themsen till Southbank gick vi längs den ända bort till London Bridge där vi vek av och även gick sista biten till restaurangen i Bermondsey. En rejäl promenad men det var nog tack vare den vi kunde få plats med all den goda maten.

Bordet var klart trots att vi var några minuter tidiga och vi blev visade dit direkt. Restaurangen består av endast ett rum, med alla bord utmed fönsterna i flera rader och med det öppna köket längs med den andra långsidan. Det var ganska skum belysning,  och inredningen var modern och enkel med vita lackerade stolar och mjuk matta.

Vi började med den föreslagna aperitifen; prosecco med granatäpplejuice som var frisk och god. Efter att vi beställt mat och vin började den aldrig sinande strömmen av effektiv men absolut inte stressande service.

Vi fick in tre olika sorters bröd, fin olivolja och salt, och särskilt foccaciabrödet är värt att nämnas; det var mycket gott.

Det serverades också en bit frittata som en amuse bouche och även den var mycket god.

Sen fick vi in förrätterna. Malin valde olivcrostini med charkuterier och var mycket nöjd.

Min popo al pomodoro med burrata var något av det godaste jag någonsin ätit. Osten var otroligt krämig och fin i smaken och tomat-‘soppan’ var fantastisk. När mat smakar såhär bra, då är jag i himmelriket.

Tobbe beställde in Zucca fritti och fick in ett mindre berg av frasigt friterade grönsaker. Vi andra hjälpte också till och det var verkligen en perfekt fritto misto med den lätta, bubbliga och krispiga frityrsmeten.

Malin valde rigatoni med blomkål, tomat och sultanrussin. Riktigt gott.

Min tagliatelle med ankragu var perfektion. Jag njöt av varenda tugga.

Tobbes tonfisk var perfekt; hastigt grillad utanpå och mörkröd och fin i mitten. Såsen hade smak av paprika och fisken serverades med hyvlad marinerad fänkål och squash. Makalöst gott!

Vi orkade med lite dessert också, denna pistageglass valde Tobbe och den var full av smak och en perfekt avslutning på middagen.

Jag kunde inte motstå pannacottan som kändes väldigt lätt. Den serverades med krispig kokt rabarber och var precis vad som behövdes i slutet på måltiden, även om jag fick ge upp efter halva.

Till Malins kaffe kom dessa små godbitar ut, men de var faktiskt det enda som inte var enastående bra, och det gjorde ju inte direkt något. Shortbreaden till höger var helt ok, men aningen för söta. Och nötbräcket smakade lite för mycket av det brända sockret. Men att en freebie i slutet av måltiden bara är ok och inte fantastisk, det har jag såklart överseende med. För i övrigt var detta en i princip perfekt restaurangupplevelse.

Att maten var vällagad och otroligt god, det tror jag att ni förstått. Vinlistan var indelad efter Italiens alla regioner och flaskan Gavi di Gavi som vi valde var också mycket god. Personalen var vänlig, effektiv och professionell och vi behövde inte vänta på något och vi kände oss heller inte stressade. Personalen var t o m så driftig att de öppnade dörren till toaletterna när de såg att man var på väg dit och på väg ut ifrån restaurangen tackade kockar, servitriser och värdinnan oss. Det är småsaker som alla bidrar till den där perfekta upplevelsen.

Sen var stämingen riktigt trevlig, men med lagom ljudnivå och när man såg sig omkring i matsalen kunde man se att alla hade det lika bra som vi hade det. Riktigt gemytligt.

Men det bästa av allt är kanske ändå priset. Att så otroligt vällagad mat kan säljas för så väldigt schyssta priser gör bara att man tycker om stället ännu mer. För med så bra matlagning hade de kunnat ta nästan det dubbla utan att någon hade höjt på ögonbrynen. Vi hade gladeligen betalat mera.

Ni kommer nog att svimma nu när jag berättar att allt ovan plus vatten och en flaska vin för £33 endast kostade oss runt 500 kr vardera. Det är en prisvärd restaurangupplevelse!

Zucca
184 Bermondsey Street
London SE1 3TQ