Sommar i Norfolk och långhelg i Italien

Sista veckan i augusti var mestadels semester för min del. Måndagen var helgdag (late August bank holiday) och på tisdagen tog jag semester. Onsdag och torsdag jobbade jag från Norfolk och på fredagen var jag ledig igen. Och på helgen med såklart!

Det var strålande sol och varmt även på måndagen så på förmiddagen åkte vi till Holkham Hall, ett stort fint hus öppet för allmänheten, i alla fall på sommaren. Det finns en fenomenal lekplats där som barnen älskade, café, en fin park och aktiviteter såsom att hyra båt i sjön. Vilket var den aktivitet vi satsade på! Vi packade in oss allihopa (fyra vuxna, tre barn och en liten hund) i en roddbåt och tog en tur på den spegelblanka sjön. Sååå mysigt! Och givetvis kom vi allihop (vi vuxna alltså) att tänka på filmen Bridget Jones’s Dagbok där Hugh Grant ställer sig upp i en båt och ramlar i sjön. Det sig snarlikt ut där vi befann oss med ett fint stort hus i bakgrunden och en fin sjö framför, men det var inspelat någon annanstans.

Efter en kall cola i skuggan (och lunch för de andra) begav sig min pojkväns mamma och jag mot golfklubben för att äta lunch med honom. Efteråt begav vi oss ner på stranden och hängde där en stund i solen och badade i Nordsjön.

På kvällen firade vi golfvinsten med champagne och åt en härlig middag som vi allihop hjälpts åt med. Någon dukade, någon fixade vin, någon grillade biff och jag bidrog med kryddsmör, potatissallad och två sallader. Vi satt ute långt efter att solen gått ner och hade en riktigt härlig kväll.

Nästa dag hade jag ju semester så vi gjorde det mesta av en ledig dag med kräftbaguetter till lunch i Brancaster Straithe följt av en liten båttur i Wells-next-the-Sea.

Det var kul att se en kommersiell hamn med massa krabbor och humrar och även stränderna längre ut dit vi åkte med vår lilla båt.

Efteråt åt vi jättegod glass innan vi begav oss hemåt igen för en middagsbjudning. Vi började med rosé och blinier med rökt lax i trädgården och flyttade sedan in för resten av middagen. Jättegott och trevligt!

Nästa dag stängde jag in mig i ett rum dagtid för att jobba, men kom ut till lunch och på kvällen såklart. Ena dagen hade vi färsk krabba med majonnäs och sallad till lunch – sååå himla gott. Och den andra hade vi risotto.

På onsdagen tog vi en liten date night bara han och jag och käkade pizza på The Jolly Sailor och gick sedan vidare till en annan pub för en drink till. Mysigt!

Sista kvällen åt vi jättegod lasagne och maränger med grädde och bär till efterrätt innan körde tillbaka till London sent.

Vi packade om på natten och tidigt nästa morgon, på fredagen alltså, begav vi oss mot Italien. Vi landade i Milano, hyrde bil och styrde kosan mot Piemonte där våra vänner väntade. Allt tog lite längre tid än vi förväntat oss (flygförseningar, väntan på hyrbil osv) så vi kunde inte äta riktigt lunch eftersom alla restaurangerna stängt och öppnade inte förrän på kvällen igen.

Men vi hittade ett café i en liten stad och åt mackor där och hann precis till hotellet innan vinprovningen som vi ville vara med på började. Efter dengjorde vi oss snabbt iordning för middagen som började med mingel och aperitivo, följt av en hel buffé med antipasti för att sedan serveras pasta och dessert vid bordet. Mycket gott och trevligt!

Nästa dag tog vi en välförtjänt sovmorgon (sov ju bara några timmar natten innan) och åt av den goda frukosten. Sen hängde vi vid poolen, åt underbar lunch och sen började jag fila på talet som jag skulle hålla, och helt plötsligt var det dags att göra sig iordning för bröllopet. Lite tight (glömde helt bort tiden) men jag hann!

Först var det lite mingel, bubbel och snittar och sen gick vi i samlad trupp till själva vigselstället bland vinrankorna. Magiskt vackert! Efter själva bröllopsceremonin skålade vi för brudparet och sedan var det dags för middagen. Sen var det en lång och härlig bröllopsmiddag med tal, lekar och upptåg. God mat och vinet fylldes på av sig själv. Sen bröllopstårta och brudvals och sen dans för oss alla och pizza för att fylla på energi. Hela kvällen avslutades med bad i poolen frampå småtimmarna och sen stupade vi i säng.

Nästa dag sov vi återigen så länge vi kunde och åt sedan brunch på hotellet. Efter ytterligare lite poolhäng packade vi ihop oss och körde till Acqui Terme och åt lunch, på rekommendation av sommeliern på hotellet.

Sen tittade vi på lite romerska ruiner, stannade till på lite olika ställen på vägen tillbaka till flygplatsen och landade så småningom i London igen.

En fantastisk men ganska intensiv vecka! Men så härligt med strålande sommarväder (både i England och Italien) i slutet på augusti!

 

Annons

Räddade av Eataly, Bologna

Sista dagen i Italien gick det mesta emot oss, i alla fall matmässigt. Dagen började i och för sig med god frukost på hotellet i Ravenna och det gick också bra att köra tillbaka till Bologna.

Men sen gick det utför. Vi ville så gärna äta på Casa Minghetti, men när vi gick dit hade de stängt. Så vi gick till en restaurang som Caroline fått tips om (och som enligt Google hade öppet), bara för att efter 15 minuters promenad komma fram till ännu en stängd dörr. Inget var stängt de andra helgdagarna, men av någon outgrundlig anledning hade de flesta restauranger och butiker stängt på annandagen.

Så vi tog oss in till centrum igen där lika många människor som vanligt slogs om mindre än hälften så många restauranger. Det var kö överallt och vi var sådär äckligt hungriga att vi började bli otrevliga. Vi fick välja mellan att antingen köa länge för lagad mat eller köa längre för något enklare. Eftersom vi ville hinna med att handla mat att ta med oss hem valde vi det senare alternativet. Det blev charkuteribricka och ostdito från Eataly (en restaurang som även finns i New York) trots att vi egentligen inte var så sugna på just det. Men det var såklart riktigt gott, och mortadellan var faktiskt den godaste jag någonsin smakat!

Charkuterierna överst är från vänster till höger: mortadella, serrano, pancetta och salami och osten ovan är från vänster till höger: god hårdost som jag inte kan namnet på, mozzarella, parmesan och dolcelatte.

Sen skulle vi shoppa mat. Trodde vi. Såklart var de flesta butiker stängda de också, så vi fick vara utan t ex zucchiniblommor, men jag lyckades till slut köpa med mig parmesan, ricotta, salsiccia, erborinato (mögelosten) och sparris.

Nästa motgång kom på flygplatsen då flyget var två timmar försenat och vi tänkte äta på en av de två restauranger som enligt hemsidan fanns efter säkerhetskontrollen  Det visade sig att det bara fanns en restaurang där och den var stängd. Det fanns dock en kafeteria men det fanns nästan inget ätbart att köpa (mackorna såg riktigt läskiga ut och i övrigt fanns det bara snacks och glass), så det fick bli varsitt glas vin och lite snacks. Suck liksom. BA-mackan på flyget var heller ingen hit så jag var överlycklig när jag såg att Marks & Spencer hade öppet sent på Terminal 5.

Tänk att man kan ha en såpass dålig matdag i Italien?! I övrigt hade vi dock en fantastisk resa; jag rekommenderar alla att möta våren i Italien.

Eataly, Via Degli Orefici 19, 40126 Bologna, Italy

Middag i Ravenna: Enoteca Ca’ de Ven

Efter lunchen i Cierva körde vi till staden Ravenna, en UNESCO World Heritage Site, som också ligger vid kusten. Efter incheckning på hotellet gick vi en runda i stan, vilket var snabbt gjort, och satte oss sedan på en uteservering på Pizza del Popolo och tog ett glas.

Till vår Aperol Spritz och prosecco fick vi en massa snacks; både en hel korg med chips och en tallrik med pizzabitar, varm macka, kycklingnuggets och skinksmörgås. Lite random, men trevligt att det serveras något matigt till drinken.

Middag åt vi på Ca’ de Ven, en mycket stor och populär restaurang i rustik stil.

Vi ville prova lokala specialiteten piadina, men det fanns en uppsjö olika fyllningar så vi frågade servitören om råd och han valde denna med krämig ost, skinka och ruccola, som var mycket god. Dock mäktigare än den ser ut så det var bra att vi delade den.

Sen åt vi varsin pasta (what else?!). Min ravioli med sparris var god, om än inte fantastisk, men det var gott med lite grönsaker efter all ost under dagen.

Caroline valde en mycket intressant pasta gjord på ägg, mjöl och ströbröd som gjorde den lite grynigare i konsistensen. Den serverades också med sparris, men även hjärtmusslor och tomat. Gott och fräscht och kul med något annorlunda.

Maten här var inte fantastisk, men med tanke på hur populärt stället var och hur många locals som gick hit tror jag det var en av stadens bättre restauranger. Om du planerar att resa till Ravenna så rekommenderar jag ett besök här, om inte annat så för piadinan.

Ca’ de Ven, Via Corrado Ricci 24, 48100 Ravenna, Italy

Lunch vid kusten: Cruderia Al Porto, Cierva

Vår tredje dag i Emilia-Romagna körde vi till kusten och lunchade. Lustigt nog verkade som att alla italienare skulle just dit och äta lunch för det var nästan i princip omöjligt att hitta parkering. Så småningom lyckades vi hitta en lucka på en gata ca 15 minuters promenad från restaurangen. Men en promenad är bra, så det gjorde inget.

Vi började lunchen med en tallrik tunt skivad rå fisk, serverad med en gräsig olivolja och citronsaft. Det var tonfisk, lax, bläckfisk och två vita fiskar. Gott och fräscht!

Med de goda råa räkorna från gårdagskvällen i färskt minne beställde vi också in en tartar på råa röda räkor. Den serverades på strimlad endive med stekt vitlök och saffran. Gott men tyvärr inte fantastiskt (ja, vi hade höga förväntningar).

Restaurangen var proppfull med gäster och servispersonalen hade verkligen att göra, men i ca 45 minuter fick vi titta på medan alla andra runt oss blev serverade. Tyvärr hade de glömt oss, vilket var aningen irriterande eftersom vi var så hungriga. Till slut kom dock våra efterlängtade pastarätter.

Min ravioli med burrata i (genialisk idé!) serverades med stora räkor i en helt fantastisk tomatsås med både djup och sötma, samt körsbärstomater. Jag njöt av varenda tugga och önskar så att jag hade receptet!

Carolines bläckfiskbläckspasta med bläckfisk och bottarga (torkad riven fiskrom) var dock inte lika fantastisk. Den var helt OK, men det kan omöjligt ha varit samma kock som lagade våra rätter för de var på helt olika nivå. Denna pastan saknade verkligen umpf och det var lite av en besvikelse. Men vi blev i alla fall mätta.

Förutom desserterna på menyn gick en servitris omkring med brickor med minitiramisu och små bakverk och vi kunde helt enkelt inte motstå en liten tiramisu. Den var alldeles lagom stor och mycket god, men lite annorlunda då kakan inte var mjuk utan lite knaprig.

Jag är lite kluven till denna restaurang. Min ravioli var helt utomordentligt god och jag vill verkligen hit och äta den igen, men samtidigt tycker jag att det är tråkigt att Carolines pasta inte höll måttet, men jag är villig att ge Al Porto en andra chans. De var otroligt busy och potentialen finns ju där, jag bara önskar att alla rätter var så bra som den jag provade.

Al Porto, Lungomare D’Annunzio 2 – 48015 Cervia Ra, Italy

Minsann, det blev pasta Bolognese i Bologna

Efter vår lilla matvandring på lördagskvällen åt vi middag på Drogheria della Rosa, en ganska old school restaurang i staden. När vi kom dit blev vi visade till bordet, beställde vatten och vin och sen kom förrätten in, utan att vi hade beställt någon, men så funkade det här.

Den bestod av otroligt mör pärlhöna med grönsaker, ljuvlig mozzarella och olivolja. Därefter kom en servitris och rabblade dagens pasta- och varmrätter.

Jag var naturligtvis tvungen att beställa en äkta pasta Bolognese när jag nu befann mig i staden den kommer ifrån, och den var precis så fantastisk som jag väntat mig. Caroline, som inte ens tycker om pasta Bolognese, gav den med beröm godkänt så den var verkligen bra.

Hennes pasta med stekt kronärtskocka var också helt ljuvlig, full av smak och lite härligt salt.

Föga förvånande var vi proppmätta efter all mat denna kväll, men det var det värt! Istället för efterrätt gick vi till en mysig uteservering och drack vin och smälte maten.

Drogheria della Rosa, via Cartoleria 10, 40124 Bologna, Italy

Drinksrunda med mat i Bologna

På lördagskvällen gick vi all out innan middagen och stannade inte på mindre än tre ställen innan middagen. Dock handlade det mer om mat än om vin, även om det såklart också förekom.

Vi började med en liten (denna var för en person) charkuterie- och osttallrik på Zerocinquantino Vino e Panino, samt varsitt glas vin. Jag har fortfarande inte vant mig vid att italienarna frågar ‘Still or sparkling?’ när man beställer vitt vin, men bubbel gillar vi så det blev en hel del prosecco men även franciacorta, en annan sorts italienskt mousserande  vin med mindre bubblor. Mycket gott!

På tallriken fick vi mortadella, salami, serrano, en slags färskost som jag senare identifierade som dolcelatte, en god hårdost samt en fantastisk mögelost som var så god att jag bad om namnet; erborinato. Kom ihåg det när ni åker till Italien. Till fick vi också tigellibröd som var mycket goda men otroligt mättande.

Nästa stopp blev en fiskaffär på samma gata, som vi såg sålde tartarer, råa röda räkor, ostron med mera. Och såklart vin, men vi nöjde oss med varsin portion crudo med röda räkor som både jag och Caroline blev så glada att vi hittade.

Vi tog även varsitt mycket smakrikt ostron, men jag har tyvärr glömt var det kom ifrån. Men jag rekommenderar fiskbutiken för snacks när andan faller på. De färska skaldjuren fungerade som en sorbet efter charkuterierna och vi kände oss mindre mätta när vi fick därifrån än när vi kom.

Vi hade tid till ett stopp till innan maten och på väg till restaurangen gick vi förbi en mysig restaurang och bar med uteservering. Casa Minghetti hette det och var supermysigt. Trots att det var fullt med folk överallt fick vi hänga i baren, och även om vi mest var i vägen för servispersonalen kände vi oss välkomna. Stämningen var mysig, vinerna goda, snacksen (man får alltid snacks till en drink här – något som jag gillar starkt) goda och alla såg ut att ha riktigt trevligt.

Tyvärr hade de stängt på måndagen när vi ville luncha här, så maten fick vi aldrig provat, men jag rekommenderar varmt en drink här före eller efter maten.

Zerocinquantino Vino e Panino, Via Pescherie vecchie 3/e, Bologna

Fiskaffären kan jag tyvärr inte hitta namnet på, men den ligger på Via Pescherie Vechie, snett tvärsöver gatan från Zerocinquantino, mot Via Drapperie till. 

Casa Minghetti, Piazza Minghetti, 1A, 40124 Bologna, Italy

 

Franceschetta 58, Modena

Dag två hyrde vi bil och jag körde för första gången i Italien. Det var en upplevelse men det gick bra trots stor bil och minimal hotellparkering.

Utflykten gick till Modena, staden som är mest känd för balsamvinäger och världens just nu näst bästa restaurang enligt World’s 50 best; Osteria Francescana.

Tyvärr lyckades vi inte knipa ett av deras tolv bord någon av dagarna vi var i närheten, så det får helt klart bli ett återbesök till staden. Jag vill nämligen otroligt gärna prova Massimo Botturas ikoniska rätter.

När jag researchade restauranger i Modena upptäckte jag dock att Massimo Bottura hade en restaurang till, nämligen Franceschetta 58, så där åt vi lunch. Till lunch serveras endast en buffé, men den var mycket mycket god. A’la carte serveras på kvällen så det får definitivt bli en middag här vid nästa Modenabesök.

Buffén bestod av en kall del och en varm, den kalla ser ni ovan med charkuterier, parmesan, bröd, sallader och kakor till efterrätt.

Jag provade lite av det mesta från den kalla buffén, och allt var utmärkt. Charkuterierna var mycket goda, liksom parmesanen och äntligen fick jag provat riktigt god ricotta. Den var mild men salt och mycket fluffigare i konsistensen än de burkar man kan köpa i mataffären. Salladerna var också riktigt goda. Den med salladsblad, päron och krutonger var makalöst god men även den med farro, feta och zucchini var frisk och god.

Den varma maten lade personalen upp till en. Först blev det en tallrik pasta och sedan två kötträtter, två grönsaksrätter och potatispuré.

 

Pastarätterna var helt fenomenala. Den till vänster var små spaghettiringar (någon som vet vad den pastasorten heter?) med speck, valnötter och endiv. Gott och mustigt! Men allra godast var orecchietten med salsiccia och tomatsås. Den drömmer jag fortfarande om och vill efterlikna hemma i mitt eget kök.

Varmrätterna var mycket goda de med. Grytan på fläskkött med någonslags bitter grönsak (nere till höger) var god och smakrik, och de rostade grönsakerna helt otroligt goda, men allra godast var grytan på biff, senap och grädde uppe till höger. Potatispurén var också helt ljuvlig och passade till allt.

Till efterrätt bjöds det på två sorters kakor; en choklad och nöthistoria som var ganska torr. Caroline gillade den starkt men det var inte riktigt min grej. Den ljusa kakan med äpple och päron däremot var riktigt saftig och god.

Befinner ni er i Modena måste ni gå hit för bättre buffé får man leta efter. Den är enkel, långt ifrån flådig men väldigt vällagad och god. Och prisvärd, den kostade endast €17 per person.

Franceschetta 58, Via Vignolese, 58, 41124 Modena, Italy

Trattoria Caminetto d’Oro, Bologna

Första dagen i Bologna traskade vi runt och utforskade det staden hade att erbjuda men trots det stadens rika restaurangutbud kunde vi inte hitta något bra ställe att luncha på i det område vi befann oss i. Till slut hittade vi en skaplig restaurang som hade öppet, Pizzeria Trattoria O Sole Mio, och vi åt en hyfsad lunch. Min pizza med karljohansvamp var helt ok och Carolines gramignone pasta med salsiccia och väldigt mycket grädde var god den med.

Middagen var dock lite piffigare, då vi styrde kosan mot Trattoria Caminetto d’Oro som vi bokat i förväg. Menyn verkade mycket lovande så vi bestämde oss för att dela på två förrätter för att kunna smaka på så mycket som möjligt. Men innan förrätterna fick vi amuse bouchen ovan; en slags fiskmousse med fänkål tror jag att det var.

]

Den ena förrätten var potatisfylld ravioli med pecorino och svart tryffel. Och ja, det var lika fantastiskt gott som det låter!

Förrätt nummer två var dagens rökta fisk; havsabborre, med finhackade grönsaker, apelsinskal, rosmarin och timjan. Helt otroligt gott! Jag måste komma ihåg det här med apelsin till fisk för det passar så bra.

Jag tröttnar aldrig på tryffel så till varmrätt valde jag pocherat ägg med parmesan, vit tryffel, lila potatispuré, krutonger och kronärtskocka. En lite spretig rätt eftersom man mer eller mindre åt skockan för sig själv men otroligt gott!

Caroline testade ‘traditional boiled meats’, som var ungefär som pot au feu, mört kokt kött i härligt smakrik buljong. Dock väldigt mättande eftersom mycket av köttet var korv.

Till serverades två pikanta såser, en med örter och en med chili, som fint bröt av mot det mäktiga köttet.

Maten var det som synes inget fel på här, men servicen lämnade övrigt att önska. Särskilt sommeliern var otrevlig och inte alls särskilt hjälpsam men restaurangchefen och troligtvis ägaren var både trevlig och kompetent, men han borde skaffa sig bättre personal.

Dock väl värt ett besök. För matens skull.

Caminetto d’Oro, Via de’ Falegnami 4, Bologna, Italy 

 

Möta våren i Italien

Under påsken åkte jag och min matkompis Caroline till Italien och njöt av både vårväder och pasta.

Vi tillbringade mesta tiden i Bologna, men besökte också Modena, Cierva och Ravenna. Att köra bil i Italien var en, hrrm, upplevelse, men man vänjer sig bekant vid det mesta.

Det var en fröjd att se inhemska tomater, sparris, zucchiniblommor med mera hos grönsakshandlarna. T o m jordgubbar och smultron var i säsong!

Det blev naturligtvis en del pasta, ost och charkutierier också. Men även fisk och skaldjur.

Bara luftombytet och solen gjorde gott i själen, men det var också härligt att stöta på nya smakkombinationer i matväg, hänga på uteserveringar och lära sig lite mer om italienska viner.

Det blir alltså några inlägg med alla restaurangtips framöver. Hoppas Tema: Italien faller er i smaken. 😉

Michelinmiddag i Trastevere, Rom

Jag är inte den sortens restauranggäst som räknar Michelinstjärnor, men jag tycker Michelinguiden tjänar som en bra måttstock när det gäller restauranger. På lördagskvällen i Rom ville jag gå till en riktigt bra restaurang och mitt förstaval var Glass, som jag tyvärr inte fick bord på, men som tur var fick jag bord på mitt andrahandsval Antico Arco, i mysiga Trastevere.

Min kompis Fredrik rekommenderade en promenad i just Trastevere men efter att ha promenerat runt i staden hela dagen (2,5 mil) orkade jag faktiskt inte promenera på kvällen också. Så det får jag spara till nästa Romresa (för det lär bli en nästa).

Trots att jag åt själv, njöt jag verkligen av middagen och blev nog påpassad mest av alla bord. Personalen var jättetrevlig (och effektiv!) och maten mycket mycket god. Men liksom på andra ställen var portionerna på tok för stora för mig.

Måltiden började såklart med en amuse bouche; ljuvligt stekt makrill med zucchini och en lätt apelsinsås.

Förrätten jag fastnade för var en svampmousse med Karl Johan och yoghurt, pocherad gula och svart tryffel. Mycket, mycket gott!

Naturligtvis valde jag en pastarätt också; ravioli med havsaborre och skaldjursbisque. Själva pastan var helt perfekt, men trots att rätten var god var den kanske inte så fantastisk som jag förväntat mig. Fyllningen med bara fisk tyckte jag blev lite enformig och konsistensen inte som jag är van vid. Men samtidigt var det kul att prova något nytt.

Jag valde mellan tre kötträtter till varmrätten och lät servitören bestämma. Det blev råbiff (vilket jag älskar) men denna var både den största och den mest dekadenta jag någonsin skådat. Smaken på köttet var alldeles lagom balanserad, och ovanpå köttet balanserade färsk Karl Johan-svamp, tryffel (japp, jag gick all in denna helg) och riven anklever. Otroligt gott men också otroligt mäktigt. Jag orkade endast en tredjdedel, men gott var det och perfekt med det goda brödet till.

Trots att jag upprepade för servitörerna hur god maten var men att jag bara var (propp-)mätt, är jag inte säker på att de trodde mig, så de var gulliga nog att skicka in en miniefterrätt. Jag orkade inte hela den heller, men tiramisun (på decaf – så omtänksamt) var helt perfekt tillagad.

Det blev te och en paus till att smälta maten innan jag åkte tillbaka till hotellet, och under tiden som jag studerade mina medgäster lärde jag mig ett och annat om hur man äter i Rom. Jag såg människor som komponerade lustiga menyer av smakportioner och halvportioner pasta, lite soppa och en stor varmrätt. Det var jag alldeles för artig för att göra (att ens komma på tanken), men följden blev ju att jag inte orkade äta upp. Portionerna är nästan USA-stora här och det hade jag verkligen inte förväntat mig. Men efter att ha sett hur romarna själva beställde gjorde jag likadant och beställde en halvportion pasta nästa dag till lunch. Och tur var det för den var nästan för stor den med!

Antico Arco, Piazzale Aurelio, 7, 00152 Roma, Italy