Recept: Otroligt krämig macaroni cheese

Macaroni cheese eller mac ‘n cheese är faktiskt väldigt vanligt här i England. När jag flyttade hit trodde jag nog att mc än cheese var mer amerikanskt men det är alltså supervanligt här också. Genom åren har jag gjort en hel del varianter som varit goda men jag har inte hittat det där perfekta receptet.

Förrän nu. Inspirerad av Half baked harvests recept som jag hittade via hennes instagram har jag nu fått till den där perfekt krämiga macaroni cheese som jag drömt om. Såsen är enkel att göra i samma kastrull som du kokat makaronerna i, så minimalt med disk, och det är sååå gott och lättlagat. Men det borde det ju bli med tre sorters ost i!

Otroligt krämig macaroni cheese, 2 portioner

Inspirerad av Half baked harvests recept.

200 g makaroner

1/2 dl mjölk eller grädde

60 g Philadelphia

1/2 tsk dijonsenap

1/2-1 tsk vitlökspulver

1 msk smör

2 1/2 dl riven cheddar

1/2 dl riven parmesan

salt och peppar

Koka makaroner al dente (ca 2 minuter kortare än anvisningarna på förpackningen) i en stor non-stick kastrull. Fyll en mugg med pastavatten och häll sedan av vattnet i ett durkslag. Lägg tillbaka pastan i kastrullen och sätt på medel-låg värme. Häll i mjölk eller grädde och Philadelphia, dijonsenap och vitlökspulver och rör tills Philadelphian smält. Lägg i smör, cheddar och parmesan och rör tills allt smält. Om såsen blir för tjock så späd med lite av pastavatten. Smaka av med salt och peppar. Lägg upp i skålar och servera med en syrlig sallad.

Annons

London: Black Roe

Efter sommaren samlade min kompis Gaby sina närmaste tjejkompisar för att fira hennes 30-årsdag lite i efterskott med en middag på Black Roe i Mayfair. Eftersom min kompis Rowena redan hade varit där och berättat i detalj om deras hummer mac ‘n cheese, var jag rätt taggad att gå dit, som man säger så.

Vi var sju stycken, om jag inte minns fel, och delade upp oss i tre grupper när vi beställde eftersom vissa av oss var mer äventyrliga av oss matmässigt än andra.

Jag, Laura ville testa de gratinerade ostronen som var helt galet goda! Ro, som också ingick i vår lilla grupp hoppade över just ostronen men i övrigt delade vi på allt.

Black Roe är först och främst en pokerestaurang, så vi beställde in deras klassiska ahi-poke (Hawaiiansk tonfisk) med sesamsojadressing. Mycket gott!

Därefter delade vi på en sashimisallad som också var riktigt god men som hade lite för mycket dressing för min smak.

Tempuraräkorna var gigantiska och fantastiskt goda och serverades med koriandersalsa och tryffelaioli.

Sen var det dags för the pièce de résistance; hel hummer-macaronicheese som var GUDOMLIG! Ja, ni SER ju.

Allra sist fick vi in deras rökiga lammracks som också var galet goda!

Jag gillade stället jättemycket och kommer absolut att gå hit igen! Det är inte direkt billigt men portionerna är stora så det blir faktiskt inte så dyrt när man delar. Notera att detta var lagom med mat för tre tjejer som inte petar i maten. Man kan också beställa efterhand så man inte beställer in för mycket.

Black Roe, 4 Mill St, Mayfair, London W1S 2AX

Burgare på Dirty Bones, Soho

En kväll efter jobbet nu i januari mötte jag upp med min kompis Gaby i Soho. Vi var båda sugna på burgare och bestämde oss för att testa Dirty Bones i Kingly Court på Carnaby Street. Ingen av hade varit här tidigare och jag kände inte ens till restaurangen men det kändes lovande.

Vilket vi fick bekräftat så fort vi fått oss ett bord. Det var nämligen happy hour en stund till. Jag som inte ä så mycket för cocktails gillade verkligen denna Top Dog med vodka, citron, hallonlikör och prosecco.

Sen koncentrerade vi oss på maten och beställde in kycklingvingar att dela på. De var verkligen chiliheta, nästan i starkaste laget, läpparna brände efteråt, men goda. Dock saknade jag den klassiska blue cheese-dressingen, den hade behövts som svalka till hettan.

Sen blev det då varsin burgare. Gaby valde deras värstingvariant, The Mac Daddy med beef short rib och mac ‘n cheese. Jag smakade båda tillbehören och de var otroligt goda, men jag vet inte om de hör hemma på en burgare…

Min burgare, kort och gott kallad The burger, var lite mer kontrollerad. Biff, tjock men mör, sallad, gurka och briochebröd. Osten var spritsad, så jag antar att de har en egen sorts ostsås istället för en skiva ost. Gott var det i alla fall. Burgaren var riktigt, riktigt god och kan verkligen rekommenderas!

Trots att vi var proppmätta beställde vi in en efterrätt att dela på; cookies and cream. Snyggt servarat med mjölkglass i glaset och en chokladkaka vid sidan om. God den med!

Dirty Bones, Top Floor, Kingly Court, Carnaby Street, London W1B 5PW

Lunch på Mishkin’s, Covent Garden

Det är inte ofta jag kan gå ut och äta lunch mitt i veckan, men de gånger jag har tid så njuter jag desto mer. För ett bra tag sedan mötte jag upp med Marie-Louise, en kompis som arbetar i samma del av stan som jag och efter några email fram och tillbaka kom hon med den briljanta idén att vi kunde gå till Mishkin’s, som jag velat testa hur länge som helst. Anledningen till att det inte blivit av är att den råkar ligga vägg i vägg med Opera Tavern, så när jag rör mig i krokarna brukar det bli restaurangen jag känner till och alltid äter gott på.

Trots att Mishkin’s är en del av kedjan Polpo med italienska restauranger, är menyn judisk och bjuder på saker som Reuben sandwich och salt beef.

Hela menyn lät riktigt god, men vi kunde naturligtvis inte strunta i en mac and cheese, med salt beef, så vi tog varsin sådan och lite annat att dela på. Den var mäktig (såklart) men mycket god!

Miniburgarna med lamm, feta och hummus med vita bönor var också helt fantastiska – och lagom stora.

Torskkindspopcornen (friterade panerade torskkinder) var också riktigt goda, särskilt med tartarsåsen till.

Jag var riktigt nöjd med vår lunch (mycket prisvänligt dessutom) och lär komma hit igen. Varannan gång Opera Tavern, varannan gång Mishkin’s? Ja, så får det nog bli.

Mishkin’s, 25 Catherine Street, London WC2B 5JS

Mac ‘n cheese och broccoli slaw

När kylan biter i kinderna och man är helt slut efter en lång dag på jobbet finns det få saker som värmer en inifrån och ut som en riktigt ostig mac ‘n cheese.

Mac ‘n cheese är inte en tråkig pastagratäng utan fyllning utan ett exempel på att less is more. Alla amerikaner vet precis vad jag menar!

Min favorit-mac ‘n cheese är krämig och bara precis bakad en liten stund på hög värme för att smälta osten på toppen gyllenbrun. För att bryta avmot krämigheten gjorde jag en broccolislaw att ha till. Så. Himla. Gott.

Detta är nog, trots sin enkelhet (eller kanske tack vare den) en av mina favoritvardagsmiddagar. Så det så.

Krämig mac ‘n cheese, 3-4 portioner

250 g de Cecco, jag tog Cavatappi

1 msk saltat smör

1 msk vetemjöl

1 dl mjölk

1,5 dl grädde

1 näve riven lagrad cheddar

1 msk vitt vin

salt, vitpeppar

mer riven cheddar till gratinering

Koka pastan al dente. Smält under tiden smöret i en nonstickkastrull, häll i mjölet och vispa runt någon minut. Tillsätt mjölken lite i taget och vispa kontinuerligt så att såsen tjocknar. Blanda sedan i grädden lite i taget tills du har en tjock bechamel. Tillsätt osten och rör medan den smälter. Häll i vinet och smaka av med salt och peppar. 

Häll av pastan och blanda med ostsåsen. Häll i en ugnsform och strö över riven ost. Gratinera i 200C 5-10 minuter tills osten ovanpå smält och är gyllenbrun.

Broccolislaw med lime, 3-4 portioner

1/2 stånd broccoli

2-3 morötter

1 msk majonnäs

1 tsk grov senap

1 lime, saften

salt, svartpeppar

Skiva broccolin (stammen också) tunt och skär i stavar. Riv morötterna grovt. Blanda senap och majonnäs i en skål. Pressa i limesaft. Lägg i broccoli och morot. Blanda. Smaka av med salt och peppar.

Dijonsmakande mac ‘n cheese med pankotopping

 

Igår hade mina flatmates förvandlat vår lägenhet till ett haunted house  och smyckat det inför kvällens halloweenfest. Och dagen innan ryckte jag in och lagade mac ‘n cheese till ett helt kompani, så att festdeltagarna får något att äta. Det blir också fingrar, ögon och maskar till middag… Mums!

I alla fall, så kom jag ju att tänka på att jag glömt att blogga om denna version av mac ‘n cheese som jag lagade för ett tag sedan. Igår blev det traditionell mac ‘n cheese med vanlig ostsås med muskot och lite vitt vin i (för att bryta av mot fettet), men den jag gjorde till mig själv hade smak av dijonsenap (en hit) och toppades med såväl panko, smörkluttar och ost.

Dijon-mac ‘n cheese med pankotopping, 4-5 portioner

250 g makaroner, gärna av märket De Cecco

2 dl creme fraiche

1/2 dl grädde

1/2 dl mjölk (bara creme fraiche funkar också)

100 g riven cheddarost 

3 tsk dijonsenap

salt, peppar

1 handfull panko eller ströbröd

2 msk smör

riven ost att toppa med

Koka makaronerna al dente. Häll creme fraiche, grädde och mjölk i en kastrull och låt koka upp. Lägg i osten och låt den smälta. Smaka av med senap, salt och peppar. Häll den avrunna pastan i ostsåsen och blanda. Häll i en smord gratängform. Toppa med panko och smörklickar samt lite rven ost. Grädda tills krispig yta och fast gratäng, 20-30 minuter i 200C. 

Macaroni and cheese

När jag var liten tittade jag på amerikanska serier såsom Beverly Hills 90210 och Baywatch och sedan dess har jag alltid velat äta glass ur en pappburk när jag var ledsen (men nu finns ju Ben & Jerry’s och Häägen-Dazs överallt så det har jag prickat av) och andra typiskt amerikanska saker. Det är antagligen därför jag lusläser Pioneerwoman cooks och var tvungen att prova en riktig mac ‘n cheese.

Jag har alltid trott att detta var den ultimata comfort-maten och jag förstår varför när jag tittade i ingedienslistan och insåg hur mycket ost som skulle i. Men jag följde receptet till punkt och pricka och väntade med spänningen medan det bubblade klart i ugnen.

Och visst var det gott, särskilt det extra ostiga, knapriga översta lagret , men det kändes ändå lite bland och trist i kryddningen trots att jag saltade och pepprade ordentligt och hade i lite cayennepeppar.

Så ja, detta var väl ett litet antiklimax, men jag kanske inte hade haft lika höga förväntningar om jag lagat detta tidigare i livet… 🙂

Vi hade chorizokryddade engelska korvar till vår mac 'n cheese. Gott!

Macaroni and cheese, 3 portioner

Anpassat efter The Pioneerwomans recept.

475 ml makaroner (2 cups)

1 uppvispat ägg

4 msk smör (1/4 cup)

4 msk vetemjöl (1/4 cup)

235 ml mjölk (1 1/4 cup)

1 tsk Colman’s senap

225 g riven ost (1/2 lb) till såsen + mer till topping

1/2 tsk salt

1/4 tsk svartpeppar

1/4 tsk cayennepeppar

Koka makaroner tills de är väldigt fasta. Häll bort vattnet.

Vispa upp ett ägg i en liten skål.

Smält smör och häll i mjölet i en stor kastrull. Vispa på medelvärme ca 5 minuter under omrörning. Häll i mjölken och senapen och vispa tills jämn konsistens. Vispa kontinuerligt på medel-låg värme tills blandningen är väldigt tjock. Sänk då värmen.

Häll några skedar av blandningen och blanda med ägget, vispa och häll sedan äggblandningen i kastrullen. Vispa konstant. Häll i osten och kryddningen. Smaka av så att såsen blir tillräckligt salt.

Häll i de kokta makaronerna och rör om. Häll blandningen i en smörad gratängform och strö på mer riven ost. Gratinera i 200C ugn ca 20-25 minuter.