Recept: Ugnsstekt kyckling, pommes och sallad med hemmagjord majonnäs

Första gången jag träffade min pojkväns syster var vi bjudna på lunch hos henne och hennes man. De bjöd på en ugnsstekt kyckling, en stor god sallad, pommes frites och alla möjliga tillbehör såsom senap, ketchup och majonnäs.

Det var verkligen så gott och enkelt och kan liksom aldrig bli fel. Så när jag planerade vår alla hjärtans dagsmiddag, som i år föll på en måndag, drog jag absolut inspiration från den lunchen. För jag ville ha god mat, men inte för omständigt efter en hel jobbdag och eftersom det precis varit helg och vi hade ätit gott behövde jag inte slå på stora trumman.

Så jag ugnsstekte en liten kyckling (tyckte det räckte eftersom vi hade både stor förrätt och mäktig efterrätt med), insmetad i hemmagjort örtsmör med citron, och satte in en plåt med köpepommes lite senare. Med extra olja och längre tillagningstid blir de riktigt krispiga och goda. Jag gjorde även en god sallad och en omgång hemmagjord majonnäs som sås. Det kändes lite franskt och härligt, faktiskt, med majonnäs som enda sås. Och gott var det! Men enkelt, i alla fall om man som jag gör majonnäs ganska ofta. Men det går ju att köpa riktigt god majonnäs också, om man inte vill göra egen.

PS. Att spatchcock innebär att skära igenom längs ryggraden och liksom bräcka upp kycklingen så att den ligger plant. Det ger snabbare och jämnare tillagning, så jag gör det nästan alltid. Googla för exakta instruktioner och en instruktionsvide.

Ugnsstekt kyckling, pommes och sallad med hemmagjord majonnäs, 2 portioner

1 liten kyckling, spatchcocked, ansad (jag skär bort extra skinn och fett), sköljd och torkad torr med hushållspapper

50 g mjukt smör

citronzest från 1/2 citron

1 tsk hackade örter som tex persilja, timjan, rosmarin (torkade går också bra)

salt och peppar

2 portioner frysta pommes frites

1-2 msk mild olivolja

salt och peppar

Majonnäs:

1 äggula, i rumstemperatur

1/2 tsk vitvinsvinäger

1/2 tsk dijonsenap

125-175 ml neutral olja, tex varmpressad rapsolja, solrosolja eller matolja

1/2 citron, endast saft

bordssalt och peppar

Servera med:

en stor god sallad

Värm ugnen till 200C. Blanda örter och citronzest med smöret i en liten skål.

Lägg kycklingen på en skärbräda och gör ett litet snitt i skinnet på ovansidan av varje bröst. Stick in fingret under skinnet och gör en liten ficka. Fyll fickorna med örtsmör och platta till från ovansidan. Gör två små snitt på varje kycklingben och smöra in. Smöra sedan in resten av kycklingen med resten av smöret. Det är lättast att använda händerna. Salta och peppra. Lägg kycklingen i en ugnsform där den kan ligga platt och ställ i ugnen. Ugnsstek tills gyllenbrun och det är klar vätska vid lårhalsen, kan ta alltifrån 30-50 minuter beroende på kycklingens storlek och din ugn.

Lägg pommesen i en ugnsfast form. Ringla över olja. Salta och peppra. Rör runt med en stekspade eller sked så att alla pommesbitar är jämnt täckta med olja. Ställ in i ugn i 15-20 minuter, tills gyllenbruna och krispiga, antingen mot slutet av kycklingens tillagningstid eller från början men ta då ut dem när de är klara och värm på dem innan servering.

Majonnäsen kan göras i förväg eller under tiden kycklingen tillagas i ugnen. Blanda äggulan med vinäger och senap i en bunke. Vispa kontinuerligt och droppa i oljan. Efter att såsen tjocknat går det bra att hälla i en liten stråle. Vispa hela tiden. Droppa i lite citronsaft om majonnäsen känns tjock och häll sedan i mer olja under vispning. Smaka av med salt, peppar och citronsaft tills du har en riktigt god majonnäs.

När kycklingen är klar lägg den på ett varmt (men inte het) fat och låt vila i 5 minuter. Lägg ett ark folie ovanpå men bara löst så det kommer in luft (annars blir skinnet mjukt igen). Skär i mindre delar och servera med pommes, sallad och majonnäs.

Annons

New York: lunch på The Roxy

Hotellet vi bodde på i Tribeca, The Roxy, var fantastiskt bra, men det var inte förrän sista dagen som vi åt där. Vi var ju ute sent varje kväll och missade tyvärr frukosten varje morgon, men sista dagen åt vi lunch här innan vi for vidare mot Cape Cod.

Vi hade inte så mycket tid på oss, men vi hann i alla fall njuta av en snabblunch. Köket var helt med på noterna och det tog nog inte ens fem minuter innan maten var klar.

Sinead åt en jättegod omelett, med pommes frites och sallad och jag tog en macka med grillad kyckling, tomat och avokado som också var grymt god! Och så varsitt glas vin såklart.

Förutom bar och restaurang hade hotellet en loungeavdelning med biljardbord och livemusik, gym, café med takeawaykaffe och galet sköna sängar. Här kommer jag att bo igen!

The Roxy Hotel Tribeca, 2 6th Ave, New York, NY 10013

Köttlunch på Smith & Wollensky, The Strand

När en känd New York-restaurang öppnar sin London-filial ett stenkast från kontoret är det såklart ett måste att gå dit och luncha. Jag tror faktiskt alla på kontoret varit där i alla fall en gång.

Smith & Wollensky är verkligen en köttrestaurang av rang och priserna reflekterar det såklart, men på lunchmenyn finns det en billigare biff än på a’la carten. Deras hamburgare och övriga rätter är dock också trevliga och deras chokladkaka helt fantastisk.

Men tillbaka till min lunch. Jag var där med kollegan Max, en annan köttenthusiast, som valde deras hamburgare. Det var en riktig bjässe till burgare, med både cheddar och bacon, men såklart riktigt god!

Jag valde deras lunchbiff; filé med bearnaisesås, krispiga pommes frites och spenatstuvning. Fantastiskt gott!

Min favorit i köttkategorin i stan är nog Goodman’s (tätt följt av Hawksmoor), men Smith & Wollensky är nästan lika bra.

Smith & Wollensky, The Adelphi, 1-11 John Adam St, London WC2N 6HT

 

 

Londons bästa burgare: Meatliquor

I torsdags köade jag och Kristin i vad som kändes som en evighet, för att få smaka på vad vi hade hört skulle vara de bästa burgarna i stan.Det började dessutom snöa så det är en klar underdrift att vi var stelfrusna efter en och en halv timme i kön. Men det var faktiskt värt det.

Meatliquor ligger väldigt nära Bond Street tube station, precis bakom varuhuset Debenhams. När jag kom dit lite i sju hade jag förväntat mig en kö, eftersom man inte kan boka bord, men denna kön var galet lång. Dock rörde den på sig hyfsat fort i början, och det kändes faktiskt inte som att vi köade så länge trots kylan.

När man närmade sig dörrarna hade de gasvärmare vid väggen, och väl inne i lokalen gjorde det inte så mycket att man fick vänta lite, det var ju varmt och skönt och vi kunde titta runt i lokalen.

Lokalen är fräsigt inredd med en väldigt modern takmålning i en takkupol, en del gamla victorianska detaljer finns kvar annars känns inredningen ganska rockig med dov belysning, mörkt lite raspigt trä och blandad rockmusik i högtalarna.

Eftersom man köar så länge för att få äta här förväntade vi oss att servitörerna skulle vara riktigt effektiva för att hålla borden rullande, men de var faktiskt inte alls så effektiva som vi hoppats. Köket däremot var snabba som bara den och vi fick maten efter bara några minuter.

Vi drack varsin cola, som kom i glasflaska och som glas tjänstgjorde en gammal marmeladburk. Lite kul. Det fanns dessutom cocktails på menyn som verkade trevliga, men hos oss hade reptilhjärnan tagit över och allt vi kunde tänka på var mat.

Vi delade en portion buffalo chicken wings först med en mild och god blue cheese dressing. Kycklingvingarna var verkligen perfekta; knaprigt skinn, lagom stark sås och riktigt saftiga.

Snart därefter kom våra burgare. Kristin föll för en green chilli burger som hade en massa krossad chili på toppen och jag valde en bacon och cheese.

Brödet var saftigt och gott i briochestyle, utan frön. Själva burgaren var riktigt grillad på utsidan med fin stekyta och rare inuti. Smaken var förträfflig och den höll ihop bra. Osten var också god och baconet var av bra kvalitet och knaperstekt. Dessutom kom burgaren med dressad sallad nertill och stora bitar inlagd gurka. På varje bord fanns det Heinz ketchup pch Hellman’s majonnäs och från en hylla intill kunde man prova andra såser eller förse sig med mer ketchup om den råkat ta slut.

Pommes friten som var tunna och spröda var galet goda trots att de var helt vanliga, de var bara perfekt friterade och alldeles nygjorda. Vi provade även en slaw på vitkål, morot och rödkål som var frisk i smaken och inte alls geggig.

Detta kan tyckas vara mycket mat för två tjejer och det var det; särskilt slawn var en gigantisk portion, men allt var så gott att vi åt och åt.

Vi hann med att sitta och smälta maten och slicka fingrarna innan vi gick, och när notan kom blev vi överraskade av summan även om vi sett priserna på menyn. Endast £30 kostade det för allting.

En sak är säker, jag kommer att gå hit igen. Och igen. Och igen. Och jag tycker att alla som har vägarna förbi London borde titta in. Det är värt tiden det tar att köa och de har öppet från klockan 12 på dagen, så det kan nog vara en idé att hänga på låset när de öppnar.

Fotnot: Bilderna är tagna med mobilen i skum belysning, men jag hoppas att ni med lite fantasi kan föreställa er hur gott det såg ut.

MEATliquor

74 Welbeck Street

London W1G 0BA

Rökiga polenta-pommes frites (och burgare)

Häromdagen hade vi hemlagade burgare med pommes till middag. Med en rejäl twist. Jag gjorde nämligen polentapommes som jag tänkt testa ett bra tag, och när jag såg Ottolenghis recept med rökt ost i för en rökig smak var jag bara tvungen att testa bums.

Och herregud så gott! Dessutom enkelt att göra. Polentan behöver lite tid i kylen, så det är bäst att förbereda en del dagen innan om man vill ha en snabb middag när man kommer hem från jobbet.

Man kan ju tro att polentapommes är lite nyttigare än vanliga pommes frites, men det skulle jag inte tro om denna variant. I gram räknat innehåller dessa lika mycket ost som polenta och därtill är de rullade i mjöl och friterade. Men jag hoppas att det inte avskräcker er för de är helt galet goda!

Receptet är beräknat för fyra personer, men det innebar i verkligheten tre portioner i vårt hushåll. De är mäktiga som sjutton, men så goda att man ändå gärna äter några extra. Och dipsås är överflödigt.

Rökiga polenta-pommes frites, 3 portioner

Anpassat efter Yotam Ottolenghis recept.

375 ml grönsaksbuljong

60 g snabbpolenta

20 g smör

60 g rökt ost (receptet förespråkar scamorza affumicata, men jag tog ‘Bavarian smoked cheese’)

salt, peppar

1 dl vetemjöl

500 ml naturell olja

Koka upp buljongen och tillsätt polentan pö om pö, under omrörning. Låt detta sjuda ca 5 minuter under omrörning. Ta av plattan och rör i smör och ost. Salta och peppra och rör om tills all ost smält ordentligt. Klä en fyrkantig (min var 20cm lång och kvadratisk) med plastfolie och bred ut polentasmeten jämnt. Låt svalna och ställ sedan in i kylen minst en timme så den hinner stelna. Lyft ut polentakakan på en skärbräda, ta bort plastfolien och skär i pommes frites-stora bitar. Värm ca 1-2 cm olja i en stekpanna/sauteuse tills riktigt varm. Vänd pommesen i mjölet och fritera i omgångar tills gyllenbruna. Ta upp med hålslev och låt rinna av på hushållspapper. Strö över lite salt innan servering.

Burgare, 5 stycken

500 g nötfärs

1 ägg

1/2 dl ströbröd eller en skiva dagsgammalt bröd, utan kanter, i smulor

1 tsk lökpulver

salt, vitpeppar

2 msk Reggae Reggae-sås eller annan barbecuesås

Blanda ägg och brödsmulor i en bunke. Blanda i lökpulver, salt, peppar och barbecuesås. Låt svälla några minuter. Blanda i färsen med en trägaffel och blanda ordentligt. Dela smeten i fem lika stora delar och forma till burgare. Stek i smör och olja tills medium eller genomstekta, beroende på hur du vill ha dem.