Frukost på The Wolseley

IMG_3833.JPG

Nästan lika klassisk som frasen Breakfast at Tiffany’s är företeelsen Breakfast at the Wolseley. Boken med samma namn är en riktig pärla skriven av restaurangkritikern A.A. Gill som jag rekommenderar lika varmt som att faktiskt frukostera på The Wolseley.

Trots åtta år i London och åtskilliga middagar, luncher och t o m afternoon tea på The Wolseley är det inte förrän nu i vår som jag faktiskt fick till en frukost här och det var precis så bra och lyxigt som jag förväntat mig.

IMG_3834.JPG

När två tjejkompisar kom och hälsade på i maj blev det alltså äntligen dags och de gillade lika mycket som jag. Direkt när man går in i restaurangen möts man av trevliga servitörer och den fina art deco-inredningen som gör upplevelsen så speciell. På borden ligger silverbestick och linneservetter och man märker direkt att ledordet här är perfektion.

IMG_3842.JPG

Menyn är diger och fylld med flera äggrätter som eggs benedict och omeletter men också bakverk, pannkakor med bacon och lite mer annorlunda rätter som kedgeree. Av oss tre tjejer valde två av oss Eggs Florentine (spenat, pocherat ägg och hollandaisesås på en English muffin) och de var helt fenomenalt goda. Hemma har jag lagat deras Eggs Benedict men deras English muffins är så mycket godare än några jag själv lyckats få tag på i butik.

IMG_3839.JPG

Den tredje av oss valde en annan klassiker; bagel med kallrökt lax och cream cheese och även den var utsökt. Till frukosten drack vi färskpressad apelsinjuice och god cappucino, samt vatten som servitörerna kontinuerligt fyllde på.

IMG_3835.JPG

Vi delade även på en korg med mini pastries efter ägg och lax. Alla var jättegoda, men min favorit var den helt vanliga croissanten, som var alldeles perfekt smörig, frasig och flakey. 

Om ni också vill lyxa till det på er Londonweekend så råder jag er att boka bord i god tid! (Och trots mitt tjat om lyx är det inte så dyrt här, men det slår vilken hotellfrukost som helst!)

The Wolseley, 160 Piccadilly, London W1J 9EB

 

 

Minsann, det blev pasta Bolognese i Bologna

IMG_2595.JPG

Efter vår lilla matvandring på lördagskvällen åt vi middag på Drogheria della Rosa, en ganska old school restaurang i staden. När vi kom dit blev vi visade till bordet, beställde vatten och vin och sen kom förrätten in, utan att vi hade beställt någon, men så funkade det här.

Den bestod av otroligt mör pärlhöna med grönsaker, ljuvlig mozzarella och olivolja. Därefter kom en servitris och rabblade dagens pasta- och varmrätter.

IMG_2601.JPG

Jag var naturligtvis tvungen att beställa en äkta pasta Bolognese när jag nu befann mig i staden den kommer ifrån, och den var precis så fantastisk som jag väntat mig. Caroline, som inte ens tycker om pasta Bolognese, gav den med beröm godkänt så den var verkligen bra.

Hennes pasta med stekt kronärtskocka var också helt ljuvlig, full av smak och lite härligt salt.

Föga förvånande var vi proppmätta efter all mat denna kväll, men det var det värt! Istället för efterrätt gick vi till en mysig uteservering och drack vin och smälte maten.

Drogheria della Rosa, via Cartoleria 10, 40124 Bologna, Italy

Franceschetta 58, Modena

IMG_7673.JPG

Dag två hyrde vi bil och jag körde för första gången i Italien. Det var en upplevelse men det gick bra trots stor bil och minimal hotellparkering.

Utflykten gick till Modena, staden som är mest känd för balsamvinäger och världens just nu näst bästa restaurang enligt World’s 50 best; Osteria Francescana.

IMG_2552.JPG

Tyvärr lyckades vi inte knipa ett av deras tolv bord någon av dagarna vi var i närheten, så det får helt klart bli ett återbesök till staden. Jag vill nämligen otroligt gärna prova Massimo Botturas ikoniska rätter.

IMG_2553.JPG

När jag researchade restauranger i Modena upptäckte jag dock att Massimo Bottura hade en restaurang till, nämligen Franceschetta 58, så där åt vi lunch. Till lunch serveras endast en buffé, men den var mycket mycket god. A’la carte serveras på kvällen så det får definitivt bli en middag här vid nästa Modenabesök.

Fra.jpg

Buffén bestod av en kall del och en varm, den kalla ser ni ovan med charkuterier, parmesan, bröd, sallader och kakor till efterrätt.

IMG_2538.JPG

Jag provade lite av det mesta från den kalla buffén, och allt var utmärkt. Charkuterierna var mycket goda, liksom parmesanen och äntligen fick jag provat riktigt god ricotta. Den var mild men salt och mycket fluffigare i konsistensen än de burkar man kan köpa i mataffären. Salladerna var också riktigt goda. Den med salladsblad, päron och krutonger var makalöst god men även den med farro, feta och zucchini var frisk och god.

Fra2.jpg

Den varma maten lade personalen upp till en. Först blev det en tallrik pasta och sedan två kötträtter, två grönsaksrätter och potatispuré.

 

IMG_2546

Pastarätterna var helt fenomenala. Den till vänster var små spaghettiringar (någon som vet vad den pastasorten heter?) med speck, valnötter och endiv. Gott och mustigt! Men allra godast var orecchietten med salsiccia och tomatsås. Den drömmer jag fortfarande om och vill efterlikna hemma i mitt eget kök.
IMG_2549.JPG

Varmrätterna var mycket goda de med. Grytan på fläskkött med någonslags bitter grönsak (nere till höger) var god och smakrik, och de rostade grönsakerna helt otroligt goda, men allra godast var grytan på biff, senap och grädde uppe till höger. Potatispurén var också helt ljuvlig och passade till allt.

IMG_2554.JPG

Till efterrätt bjöds det på två sorters kakor; en choklad och nöthistoria som var ganska torr. Caroline gillade den starkt men det var inte riktigt min grej. Den ljusa kakan med äpple och päron däremot var riktigt saftig och god.

Befinner ni er i Modena måste ni gå hit för bättre buffé får man leta efter. Den är enkel, långt ifrån flådig men väldigt vällagad och god. Och prisvärd, den kostade endast €17 per person.

Franceschetta 58, Via Vignolese, 58, 41124 Modena, Italy

Trattoria Caminetto d’Oro, Bologna

IMG_2406.JPG

Första dagen i Bologna traskade vi runt och utforskade det staden hade att erbjuda men trots det stadens rika restaurangutbud kunde vi inte hitta något bra ställe att luncha på i det område vi befann oss i. Till slut hittade vi en skaplig restaurang som hade öppet, Pizzeria Trattoria O Sole Mio, och vi åt en hyfsad lunch. Min pizza med karljohansvamp var helt ok och Carolines gramignone pasta med salsiccia och väldigt mycket grädde var god den med.

IMG_2485.JPG

Middagen var dock lite piffigare, då vi styrde kosan mot Trattoria Caminetto d’Oro som vi bokat i förväg. Menyn verkade mycket lovande så vi bestämde oss för att dela på två förrätter för att kunna smaka på så mycket som möjligt. Men innan förrätterna fick vi amuse bouchen ovan; en slags fiskmousse med fänkål tror jag att det var.

IMG_2486.JPG]

Den ena förrätten var potatisfylld ravioli med pecorino och svart tryffel. Och ja, det var lika fantastiskt gott som det låter!

FullSizeRender1.jpg

Förrätt nummer två var dagens rökta fisk; havsabborre, med finhackade grönsaker, apelsinskal, rosmarin och timjan. Helt otroligt gott! Jag måste komma ihåg det här med apelsin till fisk för det passar så bra.

FullSizeRender2.jpg

Jag tröttnar aldrig på tryffel så till varmrätt valde jag pocherat ägg med parmesan, vit tryffel, lila potatispuré, krutonger och kronärtskocka. En lite spretig rätt eftersom man mer eller mindre åt skockan för sig själv men otroligt gott!

IMG_2494.JPG

Caroline testade ‘traditional boiled meats’, som var ungefär som pot au feu, mört kokt kött i härligt smakrik buljong. Dock väldigt mättande eftersom mycket av köttet var korv.

FullSizeRender3.jpg

Till serverades två pikanta såser, en med örter och en med chili, som fint bröt av mot det mäktiga köttet.

Maten var det som synes inget fel på här, men servicen lämnade övrigt att önska. Särskilt sommeliern var otrevlig och inte alls särskilt hjälpsam men restaurangchefen och troligtvis ägaren var både trevlig och kompetent, men han borde skaffa sig bättre personal.

Dock väl värt ett besök. För matens skull.

Caminetto d’Oro, Via de’ Falegnami 4, Bologna, Italy