Recept: krämig kycklingpasta med svamp och salladslök

Den här pastarätten med kyckling kom till av en kylskåpsrensning. Jag hade någon dag innan ugnsstekt en kyckling till middag och ville använda upp resterna (det som var kvar efter att vi ätit både resterna som de var och gjort goda mackor med kyckling i). Jag hade även svamp och salladslök i kylen och tänkte att det passade bra ihop med pasta.

Det är oftast så nya recept tar form hos mig; jag börjar med en ingrediens och lägger till det jag tycker passar till. Och detta blev verkligen urgott! Krämigt, mättande och fullt av olika smaker som kompletterar varandra. Dessutom snabblagat! Har man inga kycklingrester till hands så ger det utmärkt att steka en kycklinglårfilé i bitar innan du bryner svampen och lägga i den senare. Det krävs alltså inte kycklingrester för att göra denna, men eftersom det var så rätten kom till har jag utformat recepten efter det. För visst behöver vi inspiration till att ta vara på rester?! Det ger mig sådan glädje att använda upp all mat vi köper och alla rester som blir över.

Krämig kycklingpasta med svamp och salladslök, 2 portioner

250 g spaghetti 

100 g kastanjechampinjoner, skivade

1 msk smör

1 vitlöksklyfta, riven eller finhackad

1 1/2 dl grädde

1 msk citronsaft

1-2 msk tomatpuré

150 g ugnsstekt kyckling, delade i munsstora bitar

3 salladslökar, skivade

ca 1 dl pastavatten

salt och peppar

riven parmesan

Koka spaghettin al dente efter anvisningarna på förpackningen. Smält smöret i en stor stekpanna och stek svampen gyllenbrun på medel-hög värme. Sänk värmen till medel och lägg i vitlöken. Salta och peppra Häll i grädden efter en minut och rör medan grädden tjocknar. Häll i citronsaft och tomatpuré och rör om. Lägg i kycklingen och hälften av salladslöken. Lägg i pasta och pastavatten och blanda. Rör med tänger eller en trägaffel tills såsen tjocknat till lagom konsistens. Ta från värmen. Smaka av med salt och peppar. Strö över riven parmesan och resten av salladslöken och lägg upp i skålar.

Krämig majssoppa toppad med chorizo, cheddar och salladslök

Innan soppsäsongen tar slut till förmån för salladsäsongen passar jag på med ett gott och enkelt sopprecept. Jag tycker verkligen om majssoppa. Den är lätt att göra, billig och mättande. Men eftersom majs är ganska sött vill jag ha något som bryter av. Knaperstekta chorizosmulor, riven cheddar och skarp salladslök passar perfekt till, och ihop med varandra. Det är dessutom en sådan rätt som direkt ger cowboy-associationer och jag tänker mig att det är perfekt stormköksmat dessutom.

Förutom den goda toppingen serverade jag soppan med smörstekta tortillasnibbar. Det förstärkte givetvis cowboy/texmex-känslan. Men framförallt är det gott.

Krämig majssoppa toppad med chorizo, cheddar och salladslök, 2 portioner

1 burk (400g) majs

2 dl vatten

1 tsk grönsaksfond

3/4 dl grädde

salt, vitpeppar

några stänk sherryvinäger

Topping:

1/4 chorizoring, hackad i småbitar

2 salladslökar, hackade

2 msk riven cheddar

Att servera till:

1 vetetortilla, delad i 6 tårtbitar

1 msk smör till stekning

Skölj majsen och lägg i en kastrull. Häll i vatten och fond. Låt koka upp och puttra ca 5 minuter på medelvärme. Stek under tiden tortillasnibbarna i smör tills gyllenbruna på båda sidor. Låt rinna av på hushållspapper. Stek chorizobitarna på hög värme i samma stekpanna. Låt rinna av på separat hushållspapper.

Mixa majsen och kokvattnet så slätt som möjligt och häll tillbaka i kastrullen. Häll i grädde och vinäger. Låt soppan koka upp och smaka av med salt och peppar. Häll upp i skålar och toppa med chorizon, osten och salladslöken med tortillasnibbarna bredvid.

Ottolenghi-inspirerade bönor med feta och salladslök

De utav er som läst bloggen ett tag har nog insett att jag är en kokboksjunkie av stora mått och att en klar favorit i bokhyllan är Ottolenghis vegetariska kokbok Plenty.

Bara häromdagen skrev jag om hans karamelliserade vitlökspaj och nu är det dags igen för en fin liten rätt med bönor, salldslök, chili, sumac och feta.

Min version av denna rätt blev lite annorlunda originalet främst för att jag inte hade någon ängssyra tillhands. Jag har faktiskt inte lagat mycket mat med denna ört/ogräs men jag älskade att äta bladen som de var när jag var liten och inspekterade mormors grönsaksland. I en vanlig matbutik är det stört omöjligt att hitta ängssyra och jag orkade inte ta mig till Borough Market bara för en ingrediens skull. Det är enda nackdelen med en del av Ottolenghis recept; att vissa ingredienser är otillgängliga om man inte odlar dem själv.

Men rätten blev god även utan ängssyra, och jag bytte dessutom ut smörbönorna mot cannellinibönor, och skulle tro att alla vita bönor fungerar precis lika bra. Smaksak liksom.

Det var dessutom ett riktigt genidrag att steka bönorna. Då försvinner lite av den delen av bönsmaken jag inte är så förtjust i. Det låter farligt kräset, men jag tror att ni vet vad jag menar efter att ni smakat.

Jag åt denna rätt med en skiva gott bröd som middag, det räcker för mig, och då räcker receptet till 2-3 portioner. Men det går precis likabra att servera bönorna som ett tillbehör till grillat, som en av många smårätter eller istället för potatis till korv eller kött.

Ottolenghi-inspirerade bönor med feta och salladslök, 2 portioner

1 burk (400g) cannellinibönor

generöst med smör och olivolja till stekning

1 vitlöksklyfta

1 röd chili, finhackad

8 salladslökar, strimlade eller hackade

2 tsk sumac

1/2 citron, saften

1/2 tsk salt

mer olivolja

smulad feta efter behag

Skölj bönorna och låt rinna av. Hetta upp oljan och smöret i en stekpanna och häll i så mycket bönor som får plats i ett enkelt lager. Stek tills bönorna börjar få färg. Pressa i vitlöken och lägg i chili och salladslök. Stek i någon minut och sänk värmen. Dra av plattan och pressa i citron och smaksätt med sumac och salt. Ringa över olja och smula över feta.