Sevilla: Triana och en mysig saluhall

Mitt hotell i Sevilla låg i området Triana men precis i början vid floden så jag gick hela tiden över floden och in mot centrum för att utforska staden. Men en dag gick jag åt andra hållet; in till Triana, för det fanns mycket att se där med.

Området är känt som zigenarkvarteren eftersom resande folk inte fick bo innanför stadsmurarna förr, vilket har det skapat stadsdelen till hur den ser ut idag. Det finns marknader, restauranger och flera ställen som säljer keramik.

Apelsinträden kantar naturligtvis gatorna även i denna del av staden.

Men det var här jag hittade de enda träden med frukt på. Inte många apelsiner, men ändå. Så fint!

Jag kikade också in i en av alla keramikbutikerna i Triana och tittade på hur de målade porslinet (foton undanbads) och köpte med mig lite hem.

Även här fanns vackert dekorerade byggnader med fint kakel på. Mycket änglar och helgon.

Efter min lilla promenad i Triana gick jag över floden till andra sidan, för jag hade ju ett mål i sikte; Mercado Lonja del Barranco.

Men det blev en långsam promenad då utsikten från bron var betagande vacker. Här syns tjurfäktningsarenan i vitt, gult och rött. Oavsett vad man tycker om aktiviteten så är byggnaden väldigt fin.

Det var mycket aktivitet på floden; flera paddlade kajak och åkte båt.

Och längs med stranden på andra sidan satt folk och folk satt och hängde i solen. Inramade av alla palmer som kantade strandpromenaden. Visst ser det härligt ut?!

 

Så småningom nådde jag dock mitt mål och sen eftermiddag / tidig kväll var det ganska folktomt, vilket passade mig perfekt.

De flesta mercados i Spanien är stora saluhallar med full kommers för stadsborna. Ofta kan man både handla med sig råvaror såsom kött, fisk, ost och grönsaker hem men även äta tapas och dricka vin och sherry. Oftast är de lite slitna och fulla med folk men det är liksom det som är charmen. Denna mercado var dock lite annorlunda då det mest var fokus på att äta här. Det fanns gott om sittplatser och mycket gott att beställa att äta.

Som bläckfisk, ostron och en massa olika sorters räkor.

Croquetas…

…och såklart Jamon!

Jag föll för de röda räkorna som stektes lätt i olja och serverades med salt och citron. Så enkelt men fantastiskt gott och superfräscht!

Dem här mercadon är väldigt fin och luftig i utformingen vilket gjorde att man fick intrycket att den lockade mer turister än lokalbefolkning, eller i alla fall de som var villiga att lägga lite mer pengar på mat och vin. Fint och gott var det i alla fall.

Mercado Lonja del Barranco, Calle Arjona, s/n, 41001 Sevilla, Spain

 

Annons

Sevilla: fantastiska Plaza de España – och tapas förstås!

Ett absolut måste i Sevilla, är ett besök på Plaza de España. Trots att det inte ens är ett sekel gammalt, så är känslan man får här väldigt mäktig. Det är bara så fantastiskt vackert vart man än vänder sig. Och jag fullkomligen älskar blått och vitt på alla sätt men särskilt när det gäller porslin och keramik. Wow, alltså!

Plaza de España är stort, och bjuder på både på allt från tjusiga byggnader, välvda broar, en vacker fontän, vatten och båtar. Och så allt fint kakel!

Jag lyckades pricka in skymningen, när ljuset är mjukt och vackert och det bidrog säkert till den fantastiska stämningen här. Så vackert att man blir rörd.

 

Jag strosade omkring i över en timme, helt betagen.

Titta bara på alla detaljer, som mosaiken på varje trappsteg ovan. Undrar hur lång tid det tog att bygga detta?

Jag blev såklart hungrig av min långa promenad (från hotellet, genom stan med ett par avstickare och så runt här ett bra tag) och sökte mig till en restaurang i närheten jag läst om som heter La Azotea. Det är egentligen en kedja med flera restauranger i staden men man får inte alls den känslan när man går in; istället upplevde jag det som en mysig kvarterskrog där servitörerna kände de flesta gäster. Mysigt hur som helst. Och väldigt avslappnat.

Jag blev genast kompis med bartendern som hjälpte mig att hitta en ledig plats. Och sen beställde jag lite gott. Såklart Jamon Iberico. Får liksom aldrig nog!

Och gazpacho, för tydligen kommer den rätten från Sevilla. Mycket god och uppfriskande efter min promenad.

Jag åt också pan con tomate skuren i munsbitar (bra sätt att servera det på!), eftersom det alltid är så gott.

Och så blev det lite lomo också; lufttorkad fläskfilé från Tapa Negra-grisen. Såå gott!

Sen var det dags att promenera hemåt. Jag gick massor i Sevilla; staden bjuder verkligen in till det. Och skulle man bli trött i fötterna är det lätt att få tag i taxi.

Plaza de España, Av de Isabel la Católica, 41004 Sevilla, Spain

La Azotea, Calle Mateos Gago, 8, 41004 Sevilla, Spain

Sevilla: tapas på gourmetvis!

Om jag var tvungen att utnämna en av alla fina matupplevelser i Seville till den bästa, så hade nog min härliga lunch på Eslava vunnit. Men det hade varit väldigt svårt att välja.

Det som fick just denna upplevelse att sticka ut lite, på ett positivt sätt, var nog att jag kände mig så väl omhändertagen. Jag kom dit ensam, mitt i lunchrushen trots att jag trodde jag var tidig, och en snäll och lite flirtig (som många spanjorer) servitör hittade genast en plats åt mig i tapasbaren och serverade mig. Eftersom det var fullt med folk kändes det verkligen som att han gick out of his way för att få mig att känna mig välkommen.

Jag beställde ett glas vin och snabbt som ögat hade jag både det och en skål oliver framför mig. Att sitta i en överfull tapasbar och njuta av gourmeträtter och titta på folk är verkligen himmelriket för mig. Älskar att spana in vad andra äter så man ser vad restaurangens specialiteter är.

Det var lätt att se vilka favoriterna var och de började jag förstås med. Denna lågtempade äggula med boletus-sufflé och karamelliserad vinsås var helt magisk. MAGISK!

Hade velat beställa in en till men var orolig för att  jag inte skulle orka så mycket mer i så fall. En livsnjutares dilemma, helt klart. Men dela den i alla fall inte med någon, för tro mig, du vill ha en för dig själv – så ljuvlig är den.

Specialrätt nummer två var denna cigarr med brie och bläckfisk (!) – konstig kombo, helt klart, men det funkar! Mycket gott och (såklart) intressanta smaker.

Efter de två ganska färgstarka rätterna valde jag en lite mer lågmäld zucchini Charlotte med en vitlökssås. Fantastiskt god den med!

Vilken måltid! Varje rätt var fenomalt god på sitt helt unik och upplevelsen som helhet var sååå härlig. Det var alla rätt här; mat, stämning och service. Sugen på att boka en resa tillbaka nu så jag kan få uppleva detta en gång till.

Eslava, Calle Eslava, 3, 41002 Sevilla, Spain

Sevilla: klassiska tapas

Klassiskt vs. modernt, hur tänker ni där? Jag tänker att det ena inte kan existera utan det andra. Att båda behövs och båda förändras. Det som en gång var modernt blir klassiskt. Moderna klassiker först, men ändå. Inget är statiskt.

Därför älskar jag kontrasterna. Att ena stunden titta på konst från 1500-talet för att i nästa stund gå till Tate Modern och titta på modern konst som jag inte ens förstår. Men det viktiga är intrycken. Och skillnaderna. Och känslan.

Det tycker jag stämmer in på mat med. Mat förmedlar känslor. Av trygghet, flärd, mod… you name it.

I Seville finns hela registret när det gäller tapas; ställen där tiden tycks ha stått still i decennier, kanske t o m sekel, och så nytida molekulär gastronomi med allt vad det innebär. Jag testade både och. Och kom fram till att när jag behöver vila från de moderna intrycken så söker jag mig tillbaka till det klassiska. Där man känner sig trygg och vet vad man kan förvänta sig. Enkel mat. Mindre krusiduller och drama. Men fortfarande bra och god mat.

Casa Placido bjuder på just precis det. Och massvis med charm, trots att menyn är laminerad. Men t o m det kan ha sin charm i rätt mijlö.

Jag fick ett bord direkt och beställde genast in ett glas svalkande Albarino. Medan jag ponerade om jag skulle testa en sherry, men lät bli eftersom det är Albarinon jag känner mig trygg med. Sherry kan jag nämligen inget om.

Sen beställde jag in andra trygga saker, som Jamon Iberico. Tryggt, men framförallt gott. Jag kan äta denna fabulösa skinka varje dag utan att tröttna.

Sen tortilla, för skåningen i mig ville ha potatis. Det tycker både magen och gomen om. Väldigt generös portion. Så generös att jag faktiskt inte beställde in någonting mer. Spartanskt kan tyckas, men precis vad jag ville ha denna kväll.

Ibland är det enkla att föredra. Och då kan man verkligen njuta av det.

Casa Plácido,  Calle Mesón del Moro, 5, 41004 Sevilla, Spain

Sevilla: modern arkitektur och moderna tapas

Mitt i gamla stan i Seville finns den här svampliknande träkonstruktionen som heter Metropol Parasol. I mitt tycke är den både ful och vacker på samma gång men i alla händelser är det ett imponerande bygge!

Som människa känner man sig lite, ungefär som när man stöter på ett gigantiskt gammalt träd i skogen, och kontrasten mot det gamla är fantastisk.

Modern arkitektur kräver moderna tapas, tyckte jag, och styrde kosan mot Perro Viejo för middag. Som tur var hade jag bokat för det är ett populärt ställe. Restaurangen rymmer många gäster men det blir fullt de flesta kvällar. Så boka innan, ni med.

Som på de flesta restauranger får man in bröd och oliver meddetsamma (perfekt om man blir hangry som jag lätt blir…).

Resten av maten kom också snabbt. Först ut var klassiska patatas bravas. Kanske en tråkig rätt men när den är perfekt i balansen som här är det en fröjd att äta.

Rysk sallad är en annan klassiker som görs i olika versioner på olika restauranger. Denna med räkor var magisk!

Det blev en klassiker till; Jamon croquetas. Gigantiska och härligt lösa. Som ni ser är portionerna generösa och det visade sig att jag beställde in alldeles för mycket. Lite jobbigt då jag avskyr matsvinn, men ibland blir det fel helt enkelt.

Sista rätten var lite fullt lika klassisk, utan jag slog till på en Iberico tartar; råbiff på Tapa Negra-gris alltså. Mycket gott, då detta griskött är fullt av smak.

Med tanke på portionerna rekommenderar jag att man går hit i par eller grupp. Verkligen värt ett besök! Bra service, god mat och avslappnat.

Perro Viejo, Calle Arguijo, 3, 41003 Sevilla, Spain

 

Sevilla: Casa de Pilatos

Jag gjorde annat än att äta i Sevilla, tro’t eller ej. Jag solade och tog igen mig på hotellets takterass, drack goda spanska viner och shoppade. Och var lite kulturell med. Vissa av de större turistattraktionerna nöjde jag mig med att gå förbi medan jag besökte andra, lite mindre sådana.

Som underbara Casa de Pilatos, ett andalusiskt palats från 1500-talet.

Miljön är fantastiskt fin, med massor av antika statyer, smakfullt utplacerade.

Och kaklade väggar i de finaste mönster och färger!

Tänk vilket arbete att kakla alla dessa väggar. Så vackert!

Överallt fina detaljer; runt fönster och dörrar och t o m i taken.

Och utomhus är det precis lika fint som inomhus. Mycket grönt i form av träd och buskar.

Men också riktiga färgklickar, som t ex denna underbara bougainvilla.

Det var en fröjd att gå omkring här och insupa detta fina och att känna historiens vingslag. Älskar att transporteras till en annan tid och tänka på hur folk hade det på den tiden, vem som bodde här, arbetade här osv.

Väl värt ett besök och de ynka €8 inträdet kostade.

Casa de Pilatos, Pl. de Pilatos, 1, 41003 Sevilla, Spanien

 

 

 

Sevilla: moderna tapas med exotiska inslag

Vissa dagar i Sevilla var det faktiskt riktigt sommarväder med 23C och sol, så då passade jag på att sola vid poolen på hotellet under dagen, för att sen göra mig iordning för en promenad och middag på stan.

En sådan dag styrde jag kosan mot El Pintón och lyckades knipa ett bord utomhus utan bokning, men jag rekommenderar helt klart att ni bokar innan för att vara säkra på att ni får plats.

Detta är mer en tapasrestaurang än en tapasbar och med det menar jag att man sitter ned och äter istället för att trängas vid en bardisk. Det är också anledningen till varför man måste boka eftersom sittande middagsgäster stannar längre än stående. Menyn är modern och har exotiska influenser blandad med det spanska. Trevligt koncept.

Jag började med en ljuvlig äggrätt. Inuti det fluffiga lite knapriga höljet dolde sig ett krämigt ägg som passade perfekt ihop med en lena potatiskrämen med tryffel. Åh, så gott!

Därefter njöt jag av en calamari sandwich med den mjukaste bläckfisken jag någonsin ätit. Den serverades med tunt flatbread, citronaioli och svart salt.

Sista rätten fick jag rekommenderad av servitören: presa Ibérica (fläsk från skuldran på Pata Negra-grisen) tataki med sötpotatispuré och pistachsås. Köttet var helt otroligt mört och de lite söta men mjälla smakerna komplementerade köttet perfekt.

Detta var rätt mycket mat för en person (och jag fick tyvärr lämna lite), så det bästa är såklart att gå hit några stycken och dela på rätterna.

El Pintón, Calle Francos 42, 41004 Sevilla, Spain

Sevilla: äldsta tapasbaren

Första dagen i Sevilla. Det är sol men inte så varmt så jag promenerar runt i jeans och T-shirt och bestämmer mig för att det är bäst att börja från början; med lunch på stadens äldsta tapas bar. Anno 1670 och still going strong. 

Stämningen på El Rinconcillo var exakt som jag föreställt mig, fast ännu bättre. Mörk träinredning, kaklade väggar, Jamon hängandes i taket, kö längs bardisken och människor överallt. Underbart!

Jag köade strategisk bakom ett par som såg att vara på väg därfrån och knep deras plats vid baren. Sen beställde jag in lite lomo (lufttorkad fläskfilé från pata negra-gris), spansk hårdost och ett glas vitt vin. Och sen några Jamon croquetas. Bröd fick man direkt.

Friterad torsk var mäkta populär men jag var fortfarande inte helt återställd från mitt virus så undvek friterat så gott jag kunde. Däremot såg jag en spenaträtt som i princip alla åt, så den beställde jag in; espinacas y garbanzos (spenat och kikärtor). Åh, så gott! Som en svampstuvning utan redning och mjölk men med olja och lite chili.

En flaska mineralvatten på det (väldigt god sort för övrigt) och en pratstund med bordsgrannarna på båda sidor och jag var mer än nöjd.

Notan skrevs ner direkt på bardisken med krita – så charmigt, så det var smidigt att betala. De tar kort också, vilket man kanske inte tror.

Det underbara med El Rinconcillo är att trots att många turister går dit, så är den lika populär bland Sevillaborna. Det är verkligen ett autentiskt bra ställe och ett måste om ni befinner er i staden.

El Rinconcillo, Calle Gerona, 40, 41003 Sevilla, Spanien