London: tapas på Rambla

Sommaren är alltid hektisk för min del, särskilt som jag åker hem till Skåne mitt i allt, och det är tyvärr anledningen till att jag skriver om denna middag jag åt i slutet av juli först nu. 

Sista veckan i juli var extra busy eftersom både jag och min kompis Gaby fyllde år den veckan och det var mycket som skulle firas. På fredagen var det Gabys tur och efter världens skyfall lugnade vädret ner sig och bjöd på en fin kväll. Vi var dock trygga inomhus på Rambla, ett nytillskott bland Londons tapasrestauranger och vi var alla taggade att testa den catalanska maten vi hört så mycket om.

Vi började, som sig bör på någons födelsedag, med bubbel och cavan var riktigt god!

Sen beställde vi en rad med olika rätter att dela vid bordet. Som härligt skrynkliga padron peppers t ex.

Och fantastiskt goda croquetas med spenat och pinjenötter.

Och chorizo såklart!

Det blev som sagt lite av varje, även krispig friterad kronärtskocka med saffransaioli och den möraste av bläckfiskar med stekt vitlök och örtsås. Åh, vad jag älskar den här typen av mat!

Och en av favoriträtterna för kvällen var denna ostiga och härliga oxsvanscanelones med navat-ostsås och karamelliserad lök.

Födelsedagsflickan delade upp den systerligt, och det var nog tur för den var så god att vi nog kunnat äta en var, om vi inte delat på allt det andra goda.

Vi delade även på en hel bakad Navat-ost som vi doppade cruditéer och bröd i. Fantastiskt god!

Allra sist fick vi in de klassiska patatas bravas so var härligt krispiga! Maten var överlag mycket, mycket bra med några helt fantastiska rätter (bläckfisken, oxsvanscanelones och den bakade osten) men vi blev tyvärr lite besvikna på servicen. Vissa saker glömdes bort och vi fick påminna igen och igen. Efter två flaskor cava gick det inte att beställa en tredje för de hade inte fler kylda och vi fick be om vatten konstant eftersom ingen tittade till oss och fyllde på. Dessutom var personalen inte särskilt ursäktande, vilket såklart är extra tråkigt när detta var en födelsedagsmiddag!

Men maten var såpass bra att jag ändå gärna rekommenderar Rambla, men gå dit med gott om tid och ett avslappnat humör.

Rambla, 64 Dean St, Soho, London W1D 4QG

Annons

Tråkvecka men rolig helg!

Veckan som gick drogs jag med en förkylning så efter att jag klarat av jobbet var det hem till sängen och en tidig kväll som gällde. Jag var t o m så tråkig att jag åt samma sak till kvällsmat fyra dagar i sträck, nämligen en enklare version av detta. Gott men inte så inspirerande, men så är man heller inte så sugen på någon särskild matupplevelse när smaklökarna inte kan göra sitt jobb ordentligt.

I fredags kände jag mig äntligen bättre och kunde njuta av drinks och middag ute. Det blev Bar Americain, Zelman Meats och champagnebaren på Kettners Townhouse.

I lördags blev det lite pampering hemma och sen en hel del golf (Ryder Cup på teve), en drink med några kompisar och en lugn kväll med god middag (löjromstoast och krabbpasta) och en film. Som tyvärr var sådär… Älskade boken men trots bra skådespelare var filmen ingen hit.

Söndagen bjöd på mer golf, mer god mat (krabbtoast och Hirams glömda maräng) och tre (!) avsnitt av Handmaid’s Tale. Sen var jag rätt trött, för trots att den är sjukt bra tar den här serien musten ur en. Jag sitter spänd i princip hela tiden.

 

 

Sista veckan innan semester

Hej på er!

Nu har jag haft två veckors semester hemma i Skåne, men tänkte att medan jag går igenom alla bilderna och generellt anpassar mig till London-vardagen så kan jag berätta om sista veckan innan jag åkte hem.

Vi är alltså tillbaka i juli, och eftersom jag fyllde år den veckan hände en massa kul! På måndagen blev det lite för-firande med drinks på Bar Americain och middag på favoriten Bocca di Lupo.

Tisdagen gick till att tvätta och packa det mesta och på onsdagen fyllde jag år och blev firad dagen lång av kollegor och kompisar.

Efter jobbet blev det spontandrinks med några kollegor och på kvällen firade jag med tjejerna på Kurobuta.

Torsdagen packade jag lite till och försökte klara av några ärenden och på fredagen var det min kompis Gabys tur att fylla år så vi firade henne med tapas och gelato i Soho. Nästa morgon gick jag upp tidigt, tidigt och flög hem till Skåne för lite mer än två veckors semester – sååå UNDERBART!

 

London: Kettner’s champagnebar

Som av en händelse en kväll sent när jag befann mig i Soho och inte riktigt ville att kvällen skulle ta slut sprang jag förbi Kettner’s Townhouse och tittade in för att se om baren var öppen. Den ena hade precis stängt, men deras champagnebar var öppen. Ja tack, sa vi till mysbelysning, bekväma soffor, bord med individuella lampor och champagne.

Mysfaktorn här är hög samtidigt som baren upplevs befinna sig i en svunnen, mycket glamorös tid. Men det allra bästa med detta ställe är (såklart) champagnen. Det finns många flaskor att välja mellan och de flesta – både NV och vintage – säljs på glas. Vintage champagne på glas alltså! Dvs himmelriket för mig. För sent på kvällen räcker det ofta med ett enda riktigt riktigt gott glas, istället för en halv butelj. Rekommenderas varmt!

Kettner’s Townhouse, 29 Romilly St, Soho, London W1D 5HP

London: bästa tacosen!

I en storstad som London är det lätt att man blir lite hemmastadd i en viss del. Den där man liksom passar bäst in.

När jag flyttade hit och hade möte med en svensk rekryterare frågade jag henne vilken del av staden hon rekommenderade att jag bodde i. Då synade hon mig uppifrån och ner och sa: ”South-West”. Och där har jag hållit mig större delen av de tio år jag bott i stan. Jag testade på sydöstra delarna ett tag, men det var inte för mig. Nu bor jag visserligen centralt men håller mig ändå mest i de västra och sydvästra delarna av staden.

Det gör mina kompisar också, så när en restaurang man vill testa ligger i östra delarna är det ofta rätt svårt att få till det.

Nu låter det säkert löjligt, vi talar ju inte om väst- och öst-Berlin innan muren föll utan om fria London, men faktum är att det tar lång tid att ta sig igenom staden, så om man inte pendlar för jobbets skull blir det svårt att övertyga vänner om att vi ska ta tunnelbanan i en timme för att äta middag och sedan ta den tillbaka igen i ytterligare en timme.

Så det är för väl när den där restaurangen ett bra tag senare öppnar filial i Soho, för då blir det helt plötsligt lätt att hitta någon att gå dit med!

Det var Daisy som gjorde mig sällskap på Breddos Tacos i Soho och vi gillade båda viben direkt när vi steg in. Det var färgsprakande inredning, lite mysigt och kändes avslappnat.

Medan vi synade menyn tog vi varsin margarita och denna med passionsfrukt var farligt god!

Sen kom rätterna in en efter en och ibland på samma gång. Först ut var denna majsdipp med n’duja. Mycket god och lagom hetta.

Därefter åt vi baja fish tacos som var helt ljuvliga! De ser så enkla ut men så mycket smak.

Sen njöt vi av mör mör grillad njurtapp med salladslök och grönkål. Magiskt!

Även den grillade auberginen med mandel och tomatillo var helt fantastisk.

Tacosen med sidfläsk som servitrisen rekommenderade var också goda men fisken vann överlägset tyckte jag.

Jag älskar den här typen av restauranger som finns överallt i Soho (och även i andra delar av stan), där man kan äta god, vällagad mat för en billig(are) peng och i avslappnad miljö.

Breddos Tacos, 26 Kingly St, London W1B 5QD

Vår i luften och helgdekadens

Min böner tycks ha blivit hörda för nu är minsann våren på gång i London. I veckan som gick hade jag lågskor på mig varenda dag och igår gick jag t o m utan strumpor i mina ballerinaskor. Åh, äntligen!

Som vanligt hann jag med en del i veckan, bland annat en mysig tjejkväll med god pastagratäng och ansiktsmask. I onsdags gick jag på bio och såg Red Sparrow med Jennifer Lawrence som var bra, men jag hade förväntat mig att den skulle vara sådär riktigt bra och det var den tyvärr inte.

I övrigt hann jag ta det lite lugnt någon kväll och få ordning hemma. Älskar att tvätta och få undan.

Helgen var ganska späckad den med men jag hade hela lördagen till att fixa ännu mer hemma (sortera i makeuplådan och garderoben t ex), lägga ansiktsmask, städa kylen och fylla på den. Sånt där som det känns att jag inte hunnit på veckor för att jag varit iväg två helger på raken.

Resten av helgen var bara ljuvlig. I lördagskväll åt jag en riktigt härlig middag här (recension kommer) och sedan blev det först champagne på Charlotte Street Hotel i närheten och när de stängde gick vi vidare och hamnade på helt underbara Kettner’s Townhouse i Soho och drack ännu mer champagne.

Det är inte ofta mina helger är såpass dekandenta men ibland är det helt underbart att unna sig lite utöver det vanliga. Och varje gång jag  strosar runt i Soho i högklackat i jakt på en mysig bar som fortfarande har öppet efter midnatt (alltså inte en dive bar eller nattklubb) så infinner den där känslan sig; att jag bor i världens bästa stad eftersom jag kan göra detta när jag vill. Halva jag kommer alltid att vara lantisen som älskar landsbygden med allt vad det innebär medan andra halvan fullkomligen älskar pulsen man bara får i en storstad.

 

 

 

 

 

Vårvinter

Veckorna går fort, vilket känns lite jobbigt på ett sätt (det känns som att tiden rinner som sand mellan fingrarna) men också lite positivt då det innebär att det snart är vår.

London just nu är Skånekallt och blåsigt. Det biter i kinderna och ögonen tåras så fort man kommer ut. Det är med andra ord dunjacka, halsduk och handskar som gäller. Men det är också en del sol och luften är hög och frisk, så lite fint är det ändå.

I veckan som gick hann jag ta det lite lugnt i början av veckan, men det blev även drinks med kollegorna på favoriten Terroirs och middag ute i Soho med en tjejkompis. Vi åt grymt goda tacos, som det kommer recension på framöver. I fredags blev jag bjuden på lunch på Dishoom (grym indisk mat, det hälsar även min indiska kollega, så skippa Brick Lane om ni är i stan), men på kvällen tog jag det bara lugnt hemma.

I lördags var det full rulle med lunch i Kent med fina vänner och sen teater i Dalston på kvällen. Det var en grymt bra one woman show; tyvärr bara en föreställning, men jag hoppas det blir fler för den var SÅ bra. I söndags blev det Sunday roast på en mysig pub och rugby på TV. Mer brittiskt än såkan kan det knappast bli. 😉

Veckans favoriter: Såg om fantastiska Big Little Lies. Så glad att det kommer en andra säsong som fantastiska Meryl Streep ska vara med i. (Peppen!!!). Och så har Sainsbury’s vid kontoret tagit in min favorityoghurt så nu blir det den till frukost med honung och bär varje morgon. Vardagslyx!

London: The Palomar

The Palomar i Soho är litet men mysigt och serverar mat från dagens Jerusalem. Restaurangen har funnits ett tag (och det var faktiskt ett bra tag sedan jag och Felicity åt denna goda middag här) men som fortsätter att leverera.

När vi kom dit en kväll efter jobbet var det ca en timmes väntetid (helt normalt i Soho) så vi tog en drink på annat håll och kom tillbaka när de messade och sa att bordet, eller rättare sagt platserna i baren, var lediga.

Jag tycker verkligen om att sitta vid bardisken, om man bara är två personer. Det finns så mycket att titta på och man kan prata lättare med servitören men också bara prata sinsemellan om man hellre vill det. Under denna måltid pratade vi faktiskt med de som satt bredvid också. Alltid trevligt att träffa nya människor!

Vår bartender och servitör välkomnade oss meddetsamma och rekommenderade  rätterr från menyn. Som t ex kabaneh-brödet ovan, ett Yemenskt fluffigt bröd som bakats i en kruka. Det serverades med tahini och en len tomatsås och var riktigt gott!

Dessa munsbitar med krispig jordärtskocka, tonfiskrillette och ankfett var en special för dagen och galet goda!

Tzatzikin med bränd zucchinivar en annan höjdare – SÅ himla god!

En annan specialare för dagen var denna bonito-carpaccio med salt cookie crumble. Också mycket god!

Polenta Jerusalem style med sparris, svamp, parmesan och tryffelolja var också helt makalöst god (och galet mäktig!).

Den dekonstruerade kebaben med mald nöt- och lammfärs, yoghurt, tahini, citron och harissa var helt ok, men tyvärr inte så fantastisk som vi hoppats på.

Samma faktiskt med rätten The beets go prawn; labneh, rökt rödbeta, räkor, räksky och basilika.

Missförstå mig rätt; allting var gott men de två sista rätterna var inte i samma kaliber som de första. Men vi var supernöjda ändå och hade en riktigt trevlig kväll.

The Palomar, 34 Rupert St, London W1D 6DN

London: Nytt, trendigt, indiskt – Kricket Soho

Det vimlar alltid av en massa nya restauranger i Soho, och en av de senaste mest intressanta tillskotten är Kricket Soho som min väninna Felicity introducerade för mig. Från början var Kricket en minirestaurang i en container i Brixton men den blev så populär att man nu öppnat en restaurang i två våningar mitt i Soho.

En del av rätterna på menyn kände Felicity igen från Brixtonmenyn och en del rätter var helt nya berättade vår servitör som gärna kom med rekommendationer både gällande mat och vin.

Vi tog in en karaff Grüner Veltliner på hans inrådan och den passade perfekt till den ganska varierade maten.

Först ut var bhel puri – en av deras klassiska rätter; puffat ris med rå mango, tamarind, sev och yoghurt. Makalöst gott!

Därefter baby aubergines från Hyderabad med kokos och curryblad. Detta var en ny rätt och trots att den var god var det något litet som saknades tyckte vi.

Jag kan aldrig motstå pilgrimsmusslor på en meny och dessa med indisk touch var perfekt tillagade och fulla med smak.

Nästa rätt var också en med skaldjur (kul med mycket skaldjur på menyn!): varm krabba med smör och vitlök samt papadum (papad) att doppa i var helt ljuvlig!

Det var även kathi-rullen (en indisk street food-variant av kebab med härlig parathadeg) med anklår, fantastisk jordnötschutney och picklad gurka.

Kulchabrödet med benmärg och Karl Johansvamp var också helt fantastiskt även om det kanske inte ser så märkvärdigt ut.

Sist ut var dessa grillade lammkotletter som vi såg kockarna lägga upp i köket när vi gick förbi och var bara tvungna att beställa. De var precis så goda som vi hoppats och de två såserna, yoghurt med black stone flower och ramslökschutney, var supergoda till.

Vilken måltid alltså. Rekommenderas varmt!

Kricket, 12 Denman Street, London W1D 7HH

London: japanskt på Shackfuyu

Som ett bevis på att tiden går alldeles för snabbt kommer här ett inlägg jag egentligen skulle publicerat i juli förra året, direkt efter att jag ätit en grym födelsedagsmiddag på Shackfuyu med min väninna Rowena, men istället sprang tiden iväg och det blev semester, höst, jul och nu helt plötsligt är våren på intågande…

Nåväl.

Londons ramenställe nummer ett, Bone Daddies, står bakom Shackfuyu i Soho där jag valde att fira min födelsedag. Jag har nämligen en förkärlek till mat av denna typ som man kan kalla japansk junk food eller västerländsk japansk mat som det står på deras hemsida.

Rätterna är till för att delas, så vi började med padron peppers vilket alltid är gott, och fortsatte med riktigt kladdiga (lite för mycket kladd för min del faktiskt) men goda kycklingvingar.

Vi beställde också in sötpotatis-pommes frites med ponzu majo som var riktigt spröda och fina!

Sashimin bröt fint av mot de tyngre rätterna. Nästan som en sorbet mitt i allt. Tyvärr dröjde det ett bra tag innan vi fick in de sista två maträtterna, som såklart också var de tyngsta, vilket var synd för vi hann bli mätta på det andra.

Men jag älskade ändå wagyubiffen med enokisvamp i en tjock umiamistinn buljong, som tillagades på bordet (på menyn heter den sukiyaki style wagyu picanha), trots att den var otroligt mäktig.

Lammrevbenen med plommon- och misoglaze var också fantastiskt mäktiga och mycket, mycket goda!

Eftersom det var min födelsedag slog vi trots mättnaden till på deras mycket kända efterrätt; fattiga riddare med matchamjukglass. Den var som väntat mäktig men så god att man pressade ner den. Som ni nog kan gissa rullade jag hem efteråt. Men gott var det! Och trevligt!

Shackfuyu, 14a Old Compton St, London W1D 4TJ