Köpenhamn: vin och ost på Vinhanen

Älskade Köpenhamn! Jag är verkligen så tacksam att jag i alla fall en gång om året (önskar det var mer men det är svårt att få ihop) får utforska denna underbara stad med mina vänner Maria och Daniel. Vi har gjort Köpenhamn ihop sen universitetstiden och tycker om att upptäcka nya smultronställen samtidigt som vi passar på at besöka våra favoritbutiker.

I augusti hade vi en heldag (well, den börjar till lunch ungefär) i Köpenhamn, och efter lunch här strosade vi runt i staden i 28C och sol så när det började bli kväll var vi lite möra och otroligt sugna på vin. Så på väg mot middagsrestaurangen gjorde vi ett stopp på Vinhanen på Nørrebro för just vin och ost.

Med flera viner på tap fick vi prova oss fram till vår favorit och njöt av en karaff av välkylt vitt, goda ostar och surdegsbröd.

Stämningen var mysig och riktigt Köpenhamnsk – särskilt vid bänkarna ute på gatan där vi satt och tittade på folk och njöt av att vår Köpenhamnskväll precis hade börjat!

Vinhanen, Baggesensgade 13, Nørrebro, Köpenhamn

Annonser

Recept: pizza bianco med päron och Saint Agur

Sist ut av pizzorna jag knåpade ihop hemma i Skåne i augusti är denna med päron och mögelost! En klassisk kombination som verkligen funkar på en bianco-botten.

Men trots att den var fantastiskt god så saknades något. Jag kom såklart på vad men hade ingen av ingredienserna hemma i sommarstugan. Men jag tror absolut att lite hackade valnötter och lite ringlad acaciahonung hade lyft pizzan ytterligare, så det får ni gärna lägga till! Det ska jag nämligen göra när jag lagar denna goding till pizza härnäst!

Pizza bianco med med päron och Saint Agur, 1 pizza

1/4 pizzadeg

mjöl till kavling

2-3 msk creme fraiche

1/4 buffelmozzarella i bitar

1 dl riven prästost

2 päron, tunnt skivade på längden

40 g Saint Agur, smulad i bitar

havssalt och svartpeppar

Till servering:

ev hackade valnötter och flytande acaciahonung

Kavla ut degen på mjölat bakbord och lägg på en bakplåtspappersklädd plåt. Bred på creme fraiche. Fördela mozzarellan och den rivna osten. Lägg på päronskivorna och  fördela Saint Agur. Salta och peppra. Grädda på 220C (200C varmluft) i 8-10 minuter (bottnen ska vara bakad, osten smält och hela pizzan lite gyllenbrun). Ta ut från ugnen, toppa eventuellt med hackade valnötter och lite ringlad acaciahonung. Slica och servera.

Köpenhamn: Hija de Sanchez

När en f.d. Noma-kock öppnar tacorestaurang så vill man som matintresserad självklart gå dit. Nu har jag inte hunnit det ännu (är ju bara i Byen en gång om året om man inte räknar besöken på Kastrup), men som tur är kan man njuta av Hija de Sanchez tacos även på Torvehallerne som jag försöker svänga förbi varje gång jag är i stan.

Som vanligt var jag här med Daniel och Maria (vår tradition håller i sig) och som vanligt hade vi det himla trevligt!!

Vi brukar börja med lunch och det var där Hija de Sanchez kom in. Direkt när vi kom till Torvehallerne traskade vi dit och beställe varsin portion av en av varje av deras tacos.

En med ost och avokado (queso fresco), en med ägg och guacemole och en med barbecoa (långlagad biff med koriander).

Såhär i efterhand kommer jag faktiskt inte ihåg vilken som var godast för de var riktigt riktigt bra alla tre, men jag kommer ihåg att jag verkligen gillade den med ägget och att barbecoan var den bästa jag någonsin ätit.

Nästa gång får det helt klart bli ett besök på restaurangen! Hoppas mitt resesällskap håller med.

Hija de Sanchez, Taquería and market, Torvehallerne, Frederiksborggade 21, Köpenhamn

Recept: kall sås med karamelliserad vitlök

Återigen har jag hämtat inspiration från Nigella (ur boken Simply Nigella) som introducerade mig för dessa ljuvliga karamelliserade vitlökar. Enkelt som tusan och fantastiskt gott är det världens bästa grej att smaksätta sås och annat med.

Blommande örter (timjan och oregano) från köksträdgården blev lagom piff till en avslappnad augustilunch i trädgården.

Kall sås med karamelliserad vitlök, 10 portioner

2 stora vitlökar

1 liter creme fraiche

1 dl Hellman’s majonnäs

1 bunte gräslök, hackad

salt, vitpeppar

oregano- och timjansblommor till dekoration

Passa på att karamellisera vitlöken när ugnen är igång i alla fall. Skär bort ca 1/2 cm av hela vitlöken upptill (vid skaftet) så att man ser klyftorna. Vira in vitlökarna i varsin bit folie och ställ in i ugnen tills de blivit mjuka (bara att klämma på dem med en diskhandduk/grytlapp). Temperaturen spelar inte så stor roll, jag har testat allt mellan 160-220C och allt funkar tack vare att de är invirade i folie. 

Låt svalna något. Blanda creme fraiche och majonnäs i en bunke. Smaka av med salt och peppar. Ta hela vitlöken och tryck ut den mjuka massan genom öppningen, rakt ner i såsen. Se till att få med allt. Blanda ordentligt och smaka av med salt och peppar igen. Låt dra en liten stund innan servering (det går bra i kyl). Blanda i gräslök och dekorera med örtblommor innan servering. 

Recept: pizza bianco med smörstekta kantareller och Västerbottensost

Kantareller. Alltså finns det något godare?! Nu på sensommaren och början på hösten kan jag inte låta bli att frossa i dem. Det finns mycket goda recept med kantareller här i arkivet som man kan laga (nypotatissallad med kantareller och bacon, kantarellsås till kött, pasta i olika varianter, små pajer, till pocherat ägg, på Västerbottenspaj och som toast) men jag vill även tipsa om detta sprillans nya recept på kantarellpizza!

Naturligtvis var det denna idé som satte igång pizzakvällen hemma i Skåne och jag måste säga att mamma och jag var rätt nöjda, både med oss själva och med pizzan. Pappa var såklart också nöjd som fick njuta av allt det goda!

Pizza bianco med smörstekta kantareller och Västerbottensost, 1 pizza

1/4 pizzadeg

mjöl till kavling

2-3 msk creme fraiche

1/4 buffelmozzarella i bitar

1 dl riven Västerbottensost

200 g kantareller

2-3 msk smör

en skvätt matolja

1 vitlöksklyfta, finhackad

hackad persilja

flingsalt och svartpeppar

finriven Västerbottensost till servering

Kavla ut degen på mjölat bakbord och lägg på en bakplåtspappersklädd plåt. Bred på creme fraiche. Fördela mozzarellan och den rivna osten. Grädda på 220C (200C varmluft) i 8-10 minuter (bottnen ska vara bakad, osten smält och hela pizzan lite gyllenbrun).

Stek under tiden kantarellerna i smör och lite olja på medelhög värme. När kantarellerna börjar bli klara så lägg i vitlöken och stek tills den börjar ta färg. Ta järnet från plattan och smaksätt med salt och peppar och blanda ner persiljan. 

Ta ut pizzan från ugnen, fördela de stekta champinjonerna på pizzan och strö över finriven Västerbottensost innan servering. 

Recept: kyckling med citron, timjan och (mycket) vitlök

Det blir ju som bekant inte alltid som man tänkt sig. Så var det i mitt fall med grillförbudet. Jag är nämligen en planerare av rang och hade veckor i förväg planerat menyn till lunchen jag ordnade i sommarstugan för några vänner.

Men grillförbudet gjorde att jag helt fick förkasta min planerade meny och tänka om. Räddningen blev att söka inspiration i några av de kokböcker som permanent bor i sommarstugan, och detta härliga recept hittade jag i Nigellas bok Sommarmat.

Jag har redan ett liknande recept i arkivet men detta med rikligt med vitlök och en skvätt vin smakar helt annorlunda och lite mer medelhavskt på något sätt.

Det kanske inte är alla som tycker det lika terapeutiskt att stycka kyckling som jag, och i så fall rekommenderar jag att blanda kycklingfilé med kycklinglår (båda gärna med skinn) istället för att ta hela kycklingar.

Kyckling med citron, timjan och (mycket) vitlök, 4 portioner

Översatt från och anpassat efter Nigellas recept.

1 hel kyckling, styckad i 10 delar 

1 hel vitlök, delad i klyftor med skalet på

1 citron, delad i åttondelar

1 bunte färsk timjan

3 msk olivolja

3/4 – 1 dl vitt vin

salt och svartpeppar

Värm ugnen till 160°C.

Lägg kycklingbitarna i en form, salta och peppra. Häll på oljan och vänd kycklingbitarna så att de fått olja på båda sidor; lägg med skinnsidan upp. Lägg i vitlöksklyftor, citronklyftor och strö över timjan (en del repad och en del hela kvistar). Häll på det vita vinet. Sätt in i ugnen och låt stå i två timmar. 

Höj värmen till 200°C ugnsstek kycklingen i ytterligare 30-40 minuter; tills gyllenbrun.

Malmö: tapas på Escama

Egentligen skulle jag vilja göra två recensioner av Escama; en om maten och en om servicen. De skulle nämligen bli väldigt olika.

Menyn är trevlig men kanske lite väl ”typiskt spansk” ur ett utifrånperspektiv. Publikfriande absolut men manchego och monte enebro kändes lite för tamt. Varför inte slänga in en lite ovanligare ost eller något lite mer arbetat? Men tapa negran var en fröjd och monte enebron (som jag faktiskt tycker mycket om, den är bara inte så inspirerande) var såklart god. Detta åt vi inne vid baren i väntan på vårt bord på uteserveringen. Som man inte kan boka. Hade det inte varit så varmt hade jag gärna suttit inne i lokalen eftersom det var lätt förfeststämning där ute men mitt sällskap höll på att smälta bort.

Väl på uteserveringen beställde vi in entrecoten som vi sett bordsgrannarna inne äta och den var lika fantastisk som den såg ut. Oh my! Vi njöt av varje tugga. Tonfisktartaren var lite tråkig medan patatas bravas var goda med en bra kick i tomatsåsen. På det stora hela var maten mycket bra med flera guldkorn men jag kan inte låta bli att känna att kockarna har mer att ge. Sluta att play it safe, för kan ni laga den fantastiska entrecoten så kan ni åstadkomma mycket. Som en piffigare tonfisktartar till exempel.

Servicen då? Rätt dryg. Det tog lång tid innan vi kunde få ett bord ute, vilket vi informerats om, så allt bra så långt. Men när vi väl visats till vårt bord ute glömdes vi bort. Vi fick verkligen vifta till oss servitörer för att både kunna beställa och betala. Vilket resulterade i en sjukt lång och seg middag. Men på alla fronter vägde entrecoten (och tapa negran) upp!

Escama, Fersens väg 4, 211 42 Malmö

 

 

 

 

Recept: pizza bianco med prosciutto, fikon och Cambozola

Denna ljuvliga pizza med fikon, prosciutto och mögelost är ett perfekt exempel på en rätt där sött möter salt, vilket ALLTID funkar. Så även här. Och visst, avskyr du mögelost så strunta i den, men testa först, för Cambozolan som jag använt här är mild och tillför mest sälta och umami. Inte heller behövs det inte mycket av den då dess uppgift bara är att, tillsammans med skinkan, bryta av de söta fikonen.

Här är alltså andra pizzan från vår pizza-afton, också en riktig hit OCH ett bra sätt att använda upp fikon på.

Pizza bianco med prosciutto, fikon och Cambozola, 1 pizza

1/4 pizzadeg

mjöl till kavling

2-3 msk creme fraiche

1/4 buffelmozzarella i bitar

1 dl riven prästost

3 skivor prosciutto, rivna i mindre bitar

2-3 fikon, skivade på längden

40 g Cambozola, smulad i bitar

havssalt och svartpeppar

Kavla ut degen på mjölat bakbord och lägg på en bakplåtspappersklädd plåt. Bred på creme fraiche. Fördela mozzarellan och den rivna osten. Lägg på skinkan, fikonskivorna och fördela Cambozolan. Salta och peppra. Grädda på 220C (200C varmluft) i 8-10 minuter (bottnen ska vara bakad, osten smält och hela pizzan lite gyllenbrun). Ta ut från ugnen, slica och servera. 

Recept: burrata med fikon och prosciutto

När fikonträdet dignar av mogna frukter varje dag tar man såklart tillfället i akt att frossa i färska fikon. Vilken ynnest!

En otroligt god, och lätt, förrätt är att blanda de söta fikonen med salt och krämigt, alltså lite samma tema som i min favoritsallad. Denna gång testade Zetas burrata som jag hittade på lokala Ica och blev riktigt positivt överraskad! Mycket god!

Burrata med fikon och prosciutto, 2-3 portioner som förrätt

1 burrata

4-6 mogna fikon, sköljda och skurna i kvarter

6 skivor prosciutto eller annan lufttorkad skinka

2 nävar ruccola eller blandade salladsblad

fin olivolja

balsamvinäger

salt & svartpeppar

Låt burratan bli rumsvarm. Lägg salladen på ett fat, och lägg burratan i mitten. Arrangera skinkskivorna och fikonklyftorna lite snyggt. Ringla över olivolja och balsamvinäger. Salta och peppra. 

Recept: Kantarelltoast 2.0

Med en Londongäst i Skåne några dagar passade vi på att bjuda på något av det godaste – och svenskaste, jag vet; nämligen kräftskiva!

Hattar, servetter med kräftmotiv, snaps, svensk öl (men såklart vin med), gott bröd, brännvinsost, hemmagjord majonnäs, svenska dilliga kräftor, färska räkor, rökta räkor och Västerbottenspaj med kantareller.

Men innan allt det där blev det champagne och kantarelltoast! Jag har gjort kantarelltoast tidigare men denna gång lyxade jag till det med lite grädde och cognac och resultatet blev en riktig fullträff! Fatet länsades snabbt och jag fick kommentarer som ”jag skulle kunna äta detta varje dag!”. Ett lyckat drag alltså. Så här kommer det; kantarelltoastsreceptet 2.0.

PS. Till efterrätt hade vi fläderparfait med bär. Också väldigt poppis!

Kantarelltoast 2.0, 4 portioner som förrätt

5 skivor ”bra” formfranska, med kanterna bortskurna och delade på diagonalen

2 msk smör + en skvätt matolja till stekning (av brödet)

150 g kantareller, rensade och delade om de är stora

1 stor schalottenlök, finhackad

1 vitlöksklyfta, finhackad

4 msk smör + en skvätt matolja till stekning (av lök, vitlök, svamp)

2 msk cognac

1 dl vispgrädde

1-2 tsk Dijonsenap

salt och peppar

hackad persilja

Garnering:

finriven Västerbottensost

Stek brödet i smör och lite olja på låg-medel-värme tills gyllene på båda sidor. Låt rinna av på hushållspapper. 

Stek lök och vitlök i lite av smöret och oljan på medelvärme tills de fått lite färg. Häll lökhacket i en skål och stek svampen i samma panna med mer smör och olja på medelhög värme. När svampen är klar, lägg tillbaka lökhacket och sänk värmen till medel. Salta och peppra. Häll i cognacen och låt lite av den avdunsta innan grädden hälls i. Klicka i senapen (smaka dig fram) och rör runt lite medan grädden tjocknar. Smaka av med senap, cognac, salt och peppar. När krämen är perfekt och ganska tjock men ändå lite såsig, lägg i persiljan och klicka upp på bröden. Riv över Västerbottensost och servera.