Kent: Michelinlunch på The Sportsman

IMG_7957.jpg

Michelinlunch. Fancy, eller hur?! Tänker ni vita dukar, små portioner och kanske fransk lite stroppig personal?

Jag vet, det är oftast så man föreställer sig Michelinrestauranger, och ja, en del är så. Och det gillar jag, när gastronomi är teater, en föreställning, och man trollbinds och får följa med på fantastiska äventyr. Men det finns också Michelinrestauranger som är lite mer jordnära och som bara lagar konsekvent riktigt bra mat. Mat som kanske ligger närmare det du och jag kan laga i våra kök men som ändå har den där finessen som skiljer maten från det du och jag lagar. Det är maten du och jag önskar att vi kunde laga.

IMG_7958.jpg

Det finns ju en anledning till att The Sportsman blivit framröstad som kockarnas favoritrestaurang år efter år.

Och jag gick faktiskt hit med en kock, min kompis Helens fästman Pete, Helen och deras två barn, och Pete, ja han var lika exalterad som jag. Vi var här i maj (därav den våriga maten) men bokade flera månader i förväg vilket jag rekommenderar.

IMG_7959.jpg

The Sportsman ligger vackert precis vid havet och den mysiga interiören passar perfekt in. Det är lågt i tak och man går rakt in till baren, tittar på menyn (som ändras dagligen) på svarta tavlan och beställer i baren. Inte det vanliga Michelinförfarandet men det passar bra här.

Sen blev vi visade till vårt bort och det roliga kunde börja!

IMG_7965.jpg

Och det började med tre sorters mycket gott bröd och fantastiskt smör (som jag skrev på Instagram: om brödet och smöret är såhär bådar det gott för resten), och dessutom mina favoritoliver! En bra början med andra ord.

IMG_7974.jpg

Pete och jag hade beställt in ostron. Älskar de i alla former, men särskilt såhär med olika smaksättningar.

IMG_7975.jpg

Fantastiskt goda!

IMG_7982.jpg

Det var också bara Pete och jag som beställde in förrätter, men alla fick såklart smaka. Hans terrin med senap, inlags gurka, grillat surdegsbröd och riktigt krispig fläsksvål (crackling låter bättre) var riktigt god.

IMG_7988.jpg

Men jag tyckte min krämiga burrata med tomater och fantastisk pesto var snäppet godare, men så var det ju också jag som valt den.

IMG_8002.jpg

Så till varmrätterna. Helens biff med Yorkshirepudding var helt perfekt.

IMG_8004.jpg

Och min fläskbit med fluffigt mos och härlig senapssky var riktig comfort food. Otroligt mört kött, fina smaker och perfekt tillagat.

IMG_8007.jpg

Pete åt perfekt tillagad torsk med sparris och en chorizosås som var otroligt läcker.

IMG_8033.jpg

Sen var det dags för efterrätt! Jag valde en rabarbersufflé som var magiskt god och glass med rabarberrippel till. Så mumsigt!

IMG_8039.jpg

Ser ni?! Helt perfekt i konsistensen.

IMG_8030.jpg

Lika imponerande var Helens varma chokladmousse med salted caramel och mjölksorbet, så drömmig.

IMG_8046.jpg

Hela lunchen var riktigt mysig (som synes) och efteråt gick vi ner på stranden och letade snäckor, fossiler och fina havspolerade stenar. En idyllisk dag.

The Sportsman, Faversham Road, Seasalter, Whitstable, Kent CT5 4BP

Middag på Terroirs

Vissa ställen återkommer med jämna mellanrum på bloggen och Terroirs är definitivt ett av dem. Anledningarna är många… Dels har de en riktigt fin och prisvärd vinlista, trevlig och kunnig personal och god mat. Och dels råkar restaurangen ligga på 3 minuters gångavstånd från min arbetsplats. Ofta går jag hit för ett glas vin och lite ost innan jag går vidare någon annanstans, men jag kan inte nog rekommendera att äta middag här. Det är ett avslappnat ställe som ändå känns fint, vilket jag gillar och det är alltid fullsatt men sällan kö ut genom dörren.

Menyn kan man tolka lite som man vill, antingen köra tre rätter eller färre, eller också dela på fler smårätter. Therése och jag valde det senare och var riktigt nöjda. Men trots att vi bara delade på 4 rätter (alltså två var, mindre än förrätt + varmrätt) var vi alldeles för mätta – portionerna är generösa.

Vi började såklart med oliver, dessa färska söta (i affären kallas de sweet olives) är helt gudomliga.

Sen delade vi på en charkuteribricka och det var redan här vi började bli mätta. Saucisson, ankrillette, cornichons och terrin på fläskkött och pistagenötter. Riktigt gott alltihop, men korven var aningen alldaglig i smaken.

Nästa rätt var bläckfisk med spenat, kikärter, chorizo och aioli. Helt gudomligt gott och något jag definitivt kommer att apa efter i mitt eget kök.

Musslor i vitt vin, riktigt stora och saftiga. Och goda!

Och sist min favorit; toast med kantareller, benmärg och rödvinssky. Umamirikt och fantastiskt gott!

Terroirs Winebar
5 William IV Street
London WC2N 4DW

Blomkålsterrin med parmaskinka

Eftersom mina föräldrar bor på landet en bit från Malmö flyger jag till och från Kastrup när jag hälsar på hemma. Och det bästa med det är att man kan shoppa danska mattidningar på väg tillbaka till London. Det gjorde jag sist jag var hemma. Fick tag i danska versionen av Mat & Vänner (Mad & Venner) och Spis Bedre. Den senare innehöll bland annat detta recept på blomkålsterrin som jag ville prova. Jag drog dock ner på gelatinet (4 blad lät mycket för drygt 3 dl vätska) och lade till lite persillade för mera smak.

Detta blev riktigt gott som förrätt och terrinen är otroligt enkel att göra. Perfekt att bjuda på då det verkar krångligare än vad det är… 😉

Det blir nog fler terriner framöver. Ska testa en variant med äggstanning som bakas i ugn och jämföra.

Blomkålsterrin

1 blomkålshuvud (ca 500 g)

2 dl mjölk

2 dl vispgrädde

en nypa salt

rivet skal från 1/2 citron

2 tsk persillade

vitpeppar

2 gelatinblad

Till servering: parmaskinka och crema di balsamico

Lägg gelatinbladen i kallt vatten. Dela blomkålshuvudet i små buketter. Koka mjuk i mjölken och grädden och saltet. Fiska upp buketterna och lägg i en plastfolieklädd brödform. Tillsätt citronskal, persillade och peppar till gräddblandningen. Krama ur gelatinbladen och blanda i gräddblandningen. Häll den i formen. Låt svalna helt, täck över och ställ i kylen över natten. Skär upp i skivor och servera med parmaskinka.