Middag på favoriten Terroirs, West End

Vissa saker i livet är riktigt bra och då tycker jag att man ska sprida det. Jag är en oerhört kritisk person så när jag väl tycker att något (en TV-serie, bok, ny mascara, restaurang, matprodukt) är riktigt bra vill jag ju föra det vidare till vänner och bekanta så att de kan ta del av samma positiva upplevelse som jag fått. Sen har ju alla olika referensramar och alla tycker inte lika, men jag gillar ändå utbyten av det här slaget.

En av alla Londons restauranger som jag verkligen kan rekommendera till alla (utom möjligen barnfamiljer) är Terroirs. Denna vinbar och restaurang är en återkommande favorit och det går bara inte att bli besviken här. Maten är inte i gourmetstil men alltid gjord på bra råvaror av duktiga kockar. Vinlistan är omsorgsfullt utvald och personalen både familjär och kunnig. Och det är kombinationen av dessa faktorer som bidrar till den mysiga känslan man får inombords av ett besök här. (Det och avsaknaden av mobilmottagning som är ett plus om man vill slappna av..).

Förra veckan mötte jag upp med Jenny en kväll efter jobbet och föreslog att vi skulle gå hit. Vi hade saker att fira och började med ett glas bubbel (Dne Agnes & Rene Mosse, Anjou) rekommenderat av tjejen i baren. Det var riktigt mörkt för att vara rosé men riktigt gott! Jag är inte så förtjust i rosa bubbel i allmänhet (föredrar de vita) så detta var en riktigt rolig överraskning.

Sen bestämde vi oss för att äta något också, och dricka mer av det mousserande till. Valet föll på hel krabba som vi beställde båda två. Så himla enkelt och gott! Kocken tyckte dessutom att krabborna var lite väl fattiga på brunt kött och gav oss en krabbtoast att dela på också. Den var god (dock ganska stark) men krabborna i sig självt var ännu godare. Till fick vi citron, machésallat, otroligt god hemmavispad majonnäs, god baguette och gott saltat smör. Vilken måltid! Och vilken fantastiskt trevlig kväll!

Rekommenderas. Igen.

Terroirs Wine Bar and Restaurant, 5 William IV St  London WC2N 4DW

Annons

Fredagsglad!

Hej på er!

Denna vecka har varit helt fullpackad med jobb, så jag tycker knappt jag hunnit med något mer än jobba, äta, sova. Men det har jag ju faktiskt. Som att laga mat t ex. I måndags blev det buffalo chicken wings med blue cheese dip och potatisklyftor och i tisdags souvlaki på fläskskött med pita, halloumi och tzatsiki.

I onsdags blev det pubmiddag med två tjejkompisar på mysiga Thomas Cubitt på Elizabeth Street och igår vin och skaldjur på favoriten Terroirs.

Och nu är det helg – helt underbart ju! Ha det gott!

Bläckfisk med chorizo, cannellinibönor, spenat och aioli

Jag hämtar matinspiration lite varstans ifrån, men mycket från restaurangbesök, och denna rätt är nästan rätt och slätt ett plagiat på en rätt jag åt på Terroirs i oktober. Jag blev så förtjust i kombinationen chorizo och bläckfisk att jag tänkt efterskapa något liknande alltsedan dess.

 

I originalet på Terroirs var det kikärtor istället för mina magvänligare (för min konstiga mage alltså) cannellinibönor, men det passar lika bra med båda. Och detta är verkligen perfekt bjudmat, allt åker ner i samma panna och serveras med aioli och frasigt bröd. Och såklart ett glas vin!

Bläckfisk med chorizo, cannellinibönor, spenat och aioli, 4 portioner

400 g bläckfisk, skivad

150 g chorizo, skivad

1 burk (400g) cannellinibönor, avrunna, eller torkade som du blötlägger och kokar själv

250 g färsk spenat

olja till stekning

1/2 citron, saften

salt, svartpeppar

Till servering:

lite hackad persilja

aioli (se nedan)

gott bröd

Stek chorizon i olja. Tag ur pannan men behåll oljan och stek bläckfisken på hög värme några minuter. Lägg tillbaka chorizon och häll i bönorna. ‘Stek’ spenaten i lite olja så den mjuknar i en kastrull och tillsätt. Pressa i citron och salta och peppra. Servera!

Aioli, 4 portioner

1 äggula, rumstemeratur

150 ml neutral olja

1/2 citron, saften

salt, vitpeppar

1 vitlöksklyfta, pressad

Lägg gulan i en bunke och vispa kontinuerligt. Tillsätt oljan droppvis i början och sedan i en smal stråle. När majonnäsen tjocknat tillsätt citronsaft och fortsätt sedan tillsätta oljan under vispning. Pressa i vitlök, salta och peppra. 

Lunch på Green Man & French Horn, West End

Rillette (på fläskkött) med cornichoner. Bara det hade räckt till lunch!

Om jag väcker er mitt i natten och ber er rabbla Londonrestauranger ni läst om här på bloggen, lär ni alla säga Terroirs, så mycket har jag skrivit om det stället. Och det är ju fler än jag som gillar deras koncept, därför har de expanderat både i Battersea och i Hoxton, och nu senast; Green Man & French Horn, ett stenkast från själva Terroirs.

Kantareller och kronärtskocka med äggula. Så enkelt och ändå genialiskt!

Man ser likheterna, men Green Man French Horn är inte en vinbar, utan mer en enkel rustik restaurang i en f.d. publokal. Layouten på lokalen är långsmal med bord längs med ena väggen och bardisk längs med den andra.

Precis som på Terroirs kan man antingen äta förrätt, varmrätt, efterrätt eller några smårätter. Caroline och jag valde det senare och det blev ganska mycket mat. Allt var riktigt gott, men jag ska definitivt komma ihåg att inte skena iväg med beställningen eftersom portionerna är generösa. Den lena majssoppan vi började med hade tillsammans med lite bröd faktiskt varit nog till lunch.

Stora fina sardiner med gremolata –  fantastiskt goda.

Ugnsbakad havskräfta med citron. Inte ofta det finns på menyn i London, så jag passade på och njöt i fulla drag. 

Jag och Caroline lyckades inte ens komma i närheten med att äta upp allt, så vi bad faktiskt om en doggy bag. Man ska inte slösa med mat, och särskilt inte när den är så här god.

Green Man & French Horn

54 St. Martins Lane

London WC2N 4EA 

0207 836 2645

Middag på Terroirs

Vissa ställen återkommer med jämna mellanrum på bloggen och Terroirs är definitivt ett av dem. Anledningarna är många… Dels har de en riktigt fin och prisvärd vinlista, trevlig och kunnig personal och god mat. Och dels råkar restaurangen ligga på 3 minuters gångavstånd från min arbetsplats. Ofta går jag hit för ett glas vin och lite ost innan jag går vidare någon annanstans, men jag kan inte nog rekommendera att äta middag här. Det är ett avslappnat ställe som ändå känns fint, vilket jag gillar och det är alltid fullsatt men sällan kö ut genom dörren.

Menyn kan man tolka lite som man vill, antingen köra tre rätter eller färre, eller också dela på fler smårätter. Therése och jag valde det senare och var riktigt nöjda. Men trots att vi bara delade på 4 rätter (alltså två var, mindre än förrätt + varmrätt) var vi alldeles för mätta – portionerna är generösa.

Vi började såklart med oliver, dessa färska söta (i affären kallas de sweet olives) är helt gudomliga.

Sen delade vi på en charkuteribricka och det var redan här vi började bli mätta. Saucisson, ankrillette, cornichons och terrin på fläskkött och pistagenötter. Riktigt gott alltihop, men korven var aningen alldaglig i smaken.

Nästa rätt var bläckfisk med spenat, kikärter, chorizo och aioli. Helt gudomligt gott och något jag definitivt kommer att apa efter i mitt eget kök.

Musslor i vitt vin, riktigt stora och saftiga. Och goda!

Och sist min favorit; toast med kantareller, benmärg och rödvinssky. Umamirikt och fantastiskt gott!

Terroirs Winebar

5 William IV Street

London WC2N 4DW

Mina favoritrestauranger i London 2011 och vart jag vill spendera mina pengar 2012

Visst är det kul med listor och summeringar?! Det tycker jag i alla fall och det hänger nog ihop med mitt intresse att planera och strukturera.

Underbar tomatsallad på Nopi

Detta inlägg tänkte jag ägna åt det bästa som jag tagit del av i London under året som gått. Vi pratar naturligtvis restaurangupplevelser! Det blir en lista med tio punkter, helt utan inbördes rangordning, och endast därför att tio känns som en lagom siffra för en lista.

1. St John – hit vill jag återvända snart snart. Tycker man om vällagad enkel mat och ovanliga styckdetaljer så är detta himmelriket. Här avnjöt jag de godaste lammbrässen som smälte i mun och vi avslutade måltiden med ett halvt dussin alldeles nybakade madeleines. Ljuvligt!
2. Apsley’s – vi lunchade på ett TopTable-erbjudande och blev mottagna som kungligheter. Otrolig service, fantastiskt mat och inte en enda sak att klanka ner på. Det är inte ofta jag inte hittar någonting att kritisera.
3. Opera Tavern – jag går hit av flera anledningar. Dels fläskburgaren med anklever för den är himmelsk. Dels mysig inredning och avslappnad miljö. Dels den varierade menyn med lagade smårätter och ett gott urval av ostar och charkuterier.
4. L’Atelier Joël de Robuchon – fantastiskt födelsedagslunch med bästa kollegan. Utomordentlig service men avslappnat, och fantastiskt goda grisfötter.
5. Da Polpo – billigt, italienskt och rustikt. God, vällagad, enkel mat. Enda nackdelen är att man inte kan boka bord på kvällen.
6. Tsunami – en av de bästa restaurangerna i min stadsdel och den mest underbara sushi jag smakat.
7. Nopi – här avnjöt vi en hel meny när jag fyllde år och den var verkligen god, särskilt de vegetariska rätterna.
8. Terroirs – kanske inte så nydanande, men underbart, rustikt och hemtrevligt. Alltid trevlig atmosfär och bra service.
9. Corner Room – gourmetmat till låga priser i Hackney, och det var utsökt bra!
10. The Square – helt underbar mat i Mayfair, men gå dit med gott om tid så ni kan njuta ordentligt!

I en stad så stor som London (vi snackar i princip samma befolkningsmängd som i hela Sverige) öppnas det upp nya restauranger allt som oftast och de som jag allra helt vill besöka under 2012 är en del nyförmågor men också en del som funnits länge, men min att-äta-lista ser ut såhär:

1. Hawksmoor Seven Dials – här serveras det biff till frukost och det vill jag minsann prova på. Också kända för bra kött till lunch och middag.
2. Dinner – Heston Blumenthals enda Londonrestaurang, i Knightsbridge med daterade (anno ca 1390 och liknande) rätter på menyn.
3. José och Pizarro – samma man står bakom båda restaurangerna och har gjort sherry trendigt igen med öppningen av José. Det blev en sådan succé att Pizarro öppnade något senare.
4. Cut 45 Park Lane – riktig amerikansk steak har kommit till London och det vill jag såklart smaka på! Dyrt, men nog värt det!
5. The Delaunay – The Wolseley-gänget har öppnat en ny lite mer casual restaurang nära mitt jobb, så här måste det bli en lunch snarast! Fick fem stjärnor av Time Out nu i januari och det utlovas vara lika bra som The Wolseley. Me likey!
6. Meat Liquor – kött är poppis för tillfället och Meat liquor ska ha de bästa burgarna i stan. Tyvärr kan man inte boka bord utan det är att köa som gäller. Att burgarna ska vara något alldeles extra har jag hört från säker källa.
7. Hix – jag har fortfarande inte varit och ätit på instutitionen Hix, och det måste åtgärdas. Brittisk mat va’re här.
8. Pollen St Social – Rankad en av världens 50 bästa restauranger så kan det inte bli fel. Jason Athertons restaurang.
9. Roganic – paret bakom denna restaurang är kända för sin restaurang i the Lake District i norra England och hit vill jag avnjuta en av deras stora menyer (sex eller tio rätter) med all tid i världen.
10. Koya – udonnudlar som Annika hann smaka före mig trots att jag bor här. Ska vara mycket bra och det är kösystem som gäller så det är all idé att gå dit redan klockan 12.

Fyrarätters middag

Vi har ju haft finbesök onsdag till söndag och det har varit som en minisemester även för mig och Christopher. Vi har hittat på en massa kul, ätit och druckit alldeles för mycket och för gott och haft det superkul.

I fredags tog vi först några glas på stamhaket Terroirs, det blev prosecco för mig och Malin och både prosecco och sherry för Martin och Christopher, och så lite bröd och oliver för att stilla den värsta hungern. Sen tog vi oss hem och åt middag.

Jag hade förberett så mycket jag kunde några dagar innan så att maten kunde komma snabbt på bordet. Och så drog jag fram ett ess ur rockärmen (som jag för övrigt delar med Elin hos Tre tjejer i köket), ett Delia-recept som går fort, är fantastiskt gott och piffigt trots den korta tillagningstiden: halloumi med limevinägrett.

Till värmrätt hade vi lammfilé som jag alltid blir nöjd med (stekt i smör, sen rullad i lite persilja), klassisk fransk potatissallad (hade kokt potatisen någon dag tidigare) och sparris, och till efterrätt den goda vaniljpannacottan men med hallon och jordgubbar med lite florsocker istället för hallonsirap. Riktigt gott det med!

Vid detta laget tyckte vi att vi var mätta, men lyckades ändå klämma hälften av den digra ostbrickan, tillsammans med kex och surdegsbaguette, nersköljt med portvin såklart.

Dagen efter började vi med en god brunch innan vi gick på regatta, men det får ni läsa mer om imorgon.