London: stans bästa Croque Monsieur!

IMG_4018.jpeg

IMG_4005.jpeg

Jag har ätit på The Wolseley många gånger. Allt ifrån frukost (som är helt fantastisk) till lunch, afternoon tea och såklart middag. Men oftast har jag bokat bord i förväg, och jag har alltid varit där i sällskap med andra. Tills en tidig kväll i december, när jag trött efter en dag på stan fann mig i närheten och chansade på att de hade ett bord ledigt. Det hade de, som tur var, och för första gången befann jag mig i kafédelen där jag åt middag alldeles allena och njöt av varje sekund och varenda tugga.

IMG_4009.jpeg

IMG_4011.jpeg

Eftersom detta var en tidig middag och jag hade skippat lunch beställde jag in en Croque Monsieur vilket visade sig vara ett genidrag, för den var helt perfekt.

IMG_4013.jpeg

Brödet var härligt krispigt i kanterna men mjukt av bechamel och ost i mitten. Och skinkan i mitten precis lagom tjock. Och den enkla grönsalladen lätt dressad med vinägrett bröt perfekt av mot det krämiga. Ja, ni ser ju hur gott det var! En helt perfekt supper eller lunch för den delen.

The Wolseley, 160 Piccadilly, St. James’s, London W1J 9EB

 

 

Frukost på The Wolseley

IMG_3833.JPG

Nästan lika klassisk som frasen Breakfast at Tiffany’s är företeelsen Breakfast at the Wolseley. Boken med samma namn är en riktig pärla skriven av restaurangkritikern A.A. Gill som jag rekommenderar lika varmt som att faktiskt frukostera på The Wolseley.

Trots åtta år i London och åtskilliga middagar, luncher och t o m afternoon tea på The Wolseley är det inte förrän nu i vår som jag faktiskt fick till en frukost här och det var precis så bra och lyxigt som jag förväntat mig.

IMG_3834.JPG

När två tjejkompisar kom och hälsade på i maj blev det alltså äntligen dags och de gillade lika mycket som jag. Direkt när man går in i restaurangen möts man av trevliga servitörer och den fina art deco-inredningen som gör upplevelsen så speciell. På borden ligger silverbestick och linneservetter och man märker direkt att ledordet här är perfektion.

IMG_3842.JPG

Menyn är diger och fylld med flera äggrätter som eggs benedict och omeletter men också bakverk, pannkakor med bacon och lite mer annorlunda rätter som kedgeree. Av oss tre tjejer valde två av oss Eggs Florentine (spenat, pocherat ägg och hollandaisesås på en English muffin) och de var helt fenomenalt goda. Hemma har jag lagat deras Eggs Benedict men deras English muffins är så mycket godare än några jag själv lyckats få tag på i butik.

IMG_3839.JPG

Den tredje av oss valde en annan klassiker; bagel med kallrökt lax och cream cheese och även den var utsökt. Till frukosten drack vi färskpressad apelsinjuice och god cappucino, samt vatten som servitörerna kontinuerligt fyllde på.

IMG_3835.JPG

Vi delade även på en korg med mini pastries efter ägg och lax. Alla var jättegoda, men min favorit var den helt vanliga croissanten, som var alldeles perfekt smörig, frasig och flakey. 

Om ni också vill lyxa till det på er Londonweekend så råder jag er att boka bord i god tid! (Och trots mitt tjat om lyx är det inte så dyrt här, men det slår vilken hotellfrukost som helst!)

The Wolseley, 160 Piccadilly, London W1J 9EB

 

 

Middag på Brasserie Zédel

zedel2

Ni känner väl till The Wolseley?! En riktigt klassisk restaurang i art deco-inredning brevid The Ritz på Piccadilly ( som jag nämt vid flera tillfällen här på bloggen).

Det senaste året har företaget bakom restaurangen fullkomligen briserat i en expansion som heter duga. I Chelsea har de öppnat Colbert, vid the Aldwych The Delaunay och ett stenkast från Piccadilly Brasserie Zédel.

Och det var just till den lite ungdomligare Brasserie Zédel som jag och Laura gick innan jul och åt middag. Man måste boka här för trots att restaurangen är stor är den alltid fullbokad. Det beror nog delvis på den populära baren i samma lokal och dels på läget – mitt i stan, och dels på de låga priserna.

Här åt vi båda klassisk fransk löksoppa för runt femtiolappen till förrätt, och portionen var så generös att det hade räckt med enkom den för en lättare lunch.

Till varmrätt åt jag njurtapp med rödvinssky och pommes frites som var både prisvärt, perfekt tillagad och en generöst tilltagen portion. Laura åt braxenfilé med en oliv- och lökkompott och linser, som såg riktigt fräscht och gott ut.

zedel

Liksom på The Wolseley så serveras det inte gourmetmat utan typiska klassiska franska rätter, men utan de så ofta förekommande moderna twisterna. Så är det nydanande man är ute efter så är detta kanske inte rätt ställe. Men om man istället vill ha lite vardagsglamour med art deco-inredning, fina linneservetter, otroligt duktig serveringspersonal och god, prisvärd, klassisk mat, ja, då har man definitivt hittat rätt.

The Wolseley kommer dock alltid att vara min favorit har jag en känsla av; det är ju originalet. Dessutom tycker jag om läget, klientelet, deras fantastiska råbiff (som tyvärr inte serveras på Brasserie Zédel) och deras afternoon tea. Dessutom är den art deco-inredningen från tiden då lokalen var en visningslokal för bilmärket The Wolseley vilket verkligen ger det karaktär. Men Brasserie Zédel ger bra omväxling och är faktiskt nästan lika bra.

Brasserie Zédel

20 Sherwood Street

London W1F 7ED