London: crudo och pasta på Veneta

SaltYard Group, som står bakom favoriter som Ember Yard och Opera Tavern slog för ett tag sedan upp portarna till en venetiansk restaurang i St James’s, precis bredvid Aquavit (som nu alltså har en Londonfilial). Just denna del av St James’s, vid Lower Regent Street har varit ganska försummat en tid men nu händer det grejer där i området.

Jag antar att det var tack vare mina frekventa besök på Opera Tavern som jag fanns med på emaillistan som bjöd in till deras soft launch med 50% rabatt på maten. En soft launch är ungefär som en generalrepetition för personalen så de kan se att allting funkar och som inbjuden får man alltså maten till ett billigare pris. Win-win.

Jag var snabb med att boka bord åt mig och och min väninna Ro och gick dit en kväll efter jobbet.

Liksom de andra restaurangerna i gruppen består menyn av smårätter som man gärna kan dela, så vi beställde in en hel del.

Först ut var de råa röda räkor med rosmarin (översta bilden) som var riktigt söta och goda! Jag älskar hur tillgängliga råa röda räkor är i Italien och det är roligt att de set på Londonmenyerna med. Veneta har dessutom en hel sektion av menyn med crudo så jag är mycket sugen på att gå tillbaka och testa fler av rätterna, särskilt  de råa röda räkorna med lardo.

Därefter åt vi tortellini, också med röda räkor som fyllning, i skaldjursbuljong. Det var en god rätt men de råa räkorna var ännu godare.

Ragun på getkid med pappardelle var däremot fantastisk och är nog redan en av deras klassiska rätter!

De saltbakade morötterna och rödbetorna med fårricotta, dadelpuré och oregano var också riktigt god och tallriken vacker som en tavla. Vi förväntade oss mer enkla sides när det gällde grönsaksrätterna men de var lika arbetade som de andra rätterna vilket vi såklart gillade!

Lammet med mangold, lammfettschips och caprini fresco-ost var också riktigt god och kommer nog att finnas med på menyn ett bra tag.

Till efterrätt hade vi båda tänkt glass för de hade olika sundaes på menyn men tyvärr hade de redan sålt slut på dem tidigare på kvällen så vi fick tänka om och landade på fritellemunkar med chokladsås, grädde och sylt samt en tiramisu.

Munkarna var ganska kompakta och sega, vilket kanske var meningen; jag har inte ätit italienska munkar tidigare. Men de var goda i smaken och chokladsås och grädde är såklart säkra kort. Tiramisun var också mycket god men kunde kanske varit lite snitsigare i presentationen.

Det fanns absolut lite barnsjukdomar såhär i början, lite virrig serveringspersonal och i vårt tycke stod borden lite väl nära varandra. Visserligen hade vi ett trevligt samtal med gästerna på bordet bredvid men det var liksom inte därför vi var där.

Men det är ju också lite av poängen med en soft launch, så det ska bli spännande att gå tillbaka och se förändringen nu när restaurangen borde vara en väloljad maskin.

Veneta, 3 Norris St, St. James’s Market, London SW1Y 4RJ

Lunch vid kusten: Cruderia Al Porto, Cierva

Vår tredje dag i Emilia-Romagna körde vi till kusten och lunchade. Lustigt nog verkade som att alla italienare skulle just dit och äta lunch för det var nästan i princip omöjligt att hitta parkering. Så småningom lyckades vi hitta en lucka på en gata ca 15 minuters promenad från restaurangen. Men en promenad är bra, så det gjorde inget.

Vi började lunchen med en tallrik tunt skivad rå fisk, serverad med en gräsig olivolja och citronsaft. Det var tonfisk, lax, bläckfisk och två vita fiskar. Gott och fräscht!

Med de goda råa räkorna från gårdagskvällen i färskt minne beställde vi också in en tartar på råa röda räkor. Den serverades på strimlad endive med stekt vitlök och saffran. Gott men tyvärr inte fantastiskt (ja, vi hade höga förväntningar).

Restaurangen var proppfull med gäster och servispersonalen hade verkligen att göra, men i ca 45 minuter fick vi titta på medan alla andra runt oss blev serverade. Tyvärr hade de glömt oss, vilket var aningen irriterande eftersom vi var så hungriga. Till slut kom dock våra efterlängtade pastarätter.

Min ravioli med burrata i (genialisk idé!) serverades med stora räkor i en helt fantastisk tomatsås med både djup och sötma, samt körsbärstomater. Jag njöt av varenda tugga och önskar så att jag hade receptet!

Carolines bläckfiskbläckspasta med bläckfisk och bottarga (torkad riven fiskrom) var dock inte lika fantastisk. Den var helt OK, men det kan omöjligt ha varit samma kock som lagade våra rätter för de var på helt olika nivå. Denna pastan saknade verkligen umpf och det var lite av en besvikelse. Men vi blev i alla fall mätta.

Förutom desserterna på menyn gick en servitris omkring med brickor med minitiramisu och små bakverk och vi kunde helt enkelt inte motstå en liten tiramisu. Den var alldeles lagom stor och mycket god, men lite annorlunda då kakan inte var mjuk utan lite knaprig.

Jag är lite kluven till denna restaurang. Min ravioli var helt utomordentligt god och jag vill verkligen hit och äta den igen, men samtidigt tycker jag att det är tråkigt att Carolines pasta inte höll måttet, men jag är villig att ge Al Porto en andra chans. De var otroligt busy och potentialen finns ju där, jag bara önskar att alla rätter var så bra som den jag provade.

Al Porto, Lungomare D’Annunzio 2 – 48015 Cervia Ra, Italy