Malmö: tapas på Escama

Egentligen skulle jag vilja göra två recensioner av Escama; en om maten och en om servicen. De skulle nämligen bli väldigt olika.

Menyn är trevlig men kanske lite väl ”typiskt spansk” ur ett utifrånperspektiv. Publikfriande absolut men manchego och monte enebro kändes lite för tamt. Varför inte slänga in en lite ovanligare ost eller något lite mer arbetat? Men tapa negran var en fröjd och monte enebron (som jag faktiskt tycker mycket om, den är bara inte så inspirerande) var såklart god. Detta åt vi inne vid baren i väntan på vårt bord på uteserveringen. Som man inte kan boka. Hade det inte varit så varmt hade jag gärna suttit inne i lokalen eftersom det var lätt förfeststämning där ute men mitt sällskap höll på att smälta bort.

Väl på uteserveringen beställde vi in entrecoten som vi sett bordsgrannarna inne äta och den var lika fantastisk som den såg ut. Oh my! Vi njöt av varje tugga. Tonfisktartaren var lite tråkig medan patatas bravas var goda med en bra kick i tomatsåsen. På det stora hela var maten mycket bra med flera guldkorn men jag kan inte låta bli att känna att kockarna har mer att ge. Sluta att play it safe, för kan ni laga den fantastiska entrecoten så kan ni åstadkomma mycket. Som en piffigare tonfisktartar till exempel.

Servicen då? Rätt dryg. Det tog lång tid innan vi kunde få ett bord ute, vilket vi informerats om, så allt bra så långt. Men när vi väl visats till vårt bord ute glömdes vi bort. Vi fick verkligen vifta till oss servitörer för att både kunna beställa och betala. Vilket resulterade i en sjukt lång och seg middag. Men på alla fronter vägde entrecoten (och tapa negran) upp!

Escama, Fersens väg 4, 211 42 Malmö

 

 

 

 

Annons

Malmö: vin och häng på L’Enoteca

Sommarkväll i Malmö, så otroligt härligt. Innan middagen strosade vi omkring i staden och när vi gick förbi den mysiga uteserveringen på L’Enoteca bestämde vi oss för att stanna till där och ta ett glas.

Det var bra och snabb service och god prosecco. Och härlig stämning. Mycket mer än så hann vi inte känna in på den dryga halvtimmen vi var där men det räcker gott så.

Vi satt där en stund och sippade prosecco, njöt av livet och tittade på folk (en favorithobby!). Så mycket mysigare än att trängas i en trång liten bar.

L’Enoteca, Västergatan 6C, 211 21 Malmö

Äntligen sommar!

I London råder det såklart fotbollsfeber, särskilt efter målfesten i söndags! Och snart börjar Wimbledon med. Så härligt!

Det har dessutom varit fint väder i veckan som gick, så jag har utnyttjat takterassen flitigt.

I tisdags bjöd jag en kompis på lättlagad middag. Först bubbel och köpta snacks (chips, gräddfil- och gräslöksdippa och ricottafyllda små paprikor) i solen på takterassen och därefter Spaghetti Carbonara (receptet kommer snart – det är verkligen sååå gott!) med en enkel sallad och som avslutning Eton Mess (med köpta maränger).

Jag är vanligtvis lite emot halvfabrikat för egen del (men dömer ingen annan) men när man har fullt upp är det verkligen kanon, och särskilt om det är middag mitt i veckan.

I torsdags bjöd några kollegor med mig på mingel, så det blev champagne och snittar natten lång. Och i fredags blev det mer dekadens när jag mötte upp med två väninnor för middag på Ham Yard Hotels uteservering. En annorlunda midsommar men mycket trevlig!

I helgen tog jag det rätt lugnt och hann med en massa sysslor hemma, gå en långpromenad i skymningen, lägga ansiktsmask, gå på bio och sola på takterassen. Behövde verkligen en sån helg, så nu är jag redo för slutspurten innan jag åker hem till Sverige i slutet på juli.

Veckans favorit: att jag äntligen kunde sola!

Gotland: middag på Donners Brasserie

Dagen vi anlände till Visby och Gotland hann vi inte mycket mer än att gå en runda på stan och äta middag. Vi hade gått upp tidigt för att köra till färjan i Oskarshamn så en snabb middag och en tidig kväll blev alldeles lagom.

Vi hamnade på Donners Brasseries uteservering och tittade på folk (otroligt fascinerande när minst varannan människa är klädd i medeltidskläder), beställde in gott vin och gick direkt på varmrätterna.

Maten här serverades i generösa portioner och var god men saknade det där lilla extra jag vill ha när jag går ut och äter. Detta var mat man mer eller mindre kan laga själv, utan den där twisten eller idéen som jag tycker ska finnas på restaurang. Men allt var vällagat och gott och jag kan tänka mig att många männsikor tycker att det är en perfekt meny!

Mamma åt röding med potatis i foliepaket med koriandermajonnäs. Pappa fick generösaste portionen lammracks jag någonsin sett med stekta grönsaker och potatissallad. Själv tog jag biff med bea och pommes och vi var nöjda alla tre.

Donners Brasserie, Donners plats 3, 621 57 Visby, Sweden 

 

 

Dublin: barer och pubar

Jag har bara varit i Dublin ynka två gånger. En gång med min svenska kompis Karin och nu senast när jag hälsade på irländska Sinead som faktiskt bor där. Efter brunch och shopping och kaffe på lördagen var det dags för en snabb barrunda (vilket funkar fint när barer och pubar duggar tätt som de gör här).

Först satte vi oss på The Bailey Bars uteservering och tittade på folk och drack ett glas vin. Stället var världens sötaste med sin pastellfärgade fasad och mäkta populär bland Dublinborna. Vi hade alltså tur som lyckades knipa ett utebord.

Därefter gick vi till Kehoes som jag fick öva på att uttala (typ ‘kj-oes’), och som jag kände igen sedan förra Dublinbesöket. Denna pub är en av Dublins mest kända men frekventeras av både Dublinborna och turister och är väl värt ett besök. Passa även på att besöka damrummet som är riktigt fint (särskilt för en pub).

The Bailey Bar, 2 Duke St, Dublin, Ireland

Kehoes, 9 South Anne Street, Dublin, Ireland