Vinprovning på Hällåkra Vingård

IMG_5720.JPG

När ens föräldrar i princip bor granne med en skånsk vingård och ens barndomskompis jobbar där som sommelier är det verkligen läge att boka in en vinprovning, eller vad säger ni?! Det gjorde jag i somras, och lyckades pricka in augustis regnigaste dag.

IMG_5690.JPG

Några vänner samlades hemma hos mina föräldrar och så gick vi tappert dit i regnet (jag led nog minst då jag är van vid Londons skurar). Men belöningen var stor! Vi provade viner både från den egna produktionen och från andra producenter som gör vin i samma stil.

IMG_5694.JPG

Det var en avslappnad men mycket lärorik vinprovning där vi ställde alla möjliga frågor! Karl svarade och berättade och tog med oss på en liten promenad bland vinstockarna. Det är faktiskt rätt otroligt att man kan driva vingård i Skåne. Eller inte, när man tänker efter. Kent i England har liknande klimat, liksom norra Frankrike och där går det ju hur bra som helst. Karl berättade att man faktiskt odlat vin i Sverige tidigare när katolska kyrkan grundade kloster i Sverige, men att det efter det inte har funnits mycket vinodling i Sverige, förrän nu.

IMG_5705.JPG

IMG_5707.JPG

Vi provade sex viner, tre vita och tre röda, och det var riktigt roligt och lärorikt att jämföra dem.

Vi provade bland annat två Solaris (vita) från Hällåkras egen produktion, fast från olika årgångar. Både 2015 och 2014 var goda, men 2014 var min favorit. Av de röda var Hällåkras Rondo från 2013 riktigt god, liksom Gut Oggau Josephine 2012.

IMG_5713.JPG

Om man som jag vill köpa Hällåkras viner men inte hittar dem på Systembolagets hemsida så är det för att de måste beställas som privatimport. Mer info här.

Hällåkra Vingård, Hällåkravägen 47, 231 72 Anderslöv

 

Vinprovning med tapas i Putney

IMG_3223

Igår kväll var det åter dags för en vinprovning med mat, liksom i höstas. Upplägget var detsamma – Angie Steele stod för maten och Andrew Corben-Clarke från The Burgundy Portfolio berättade om vinerna vi provade som matchade den goda maten.

IMG_3217

Vi började med en torr sherry (Manzanilla ”La Gitana”, Bodegas Hidalgo) och klassisk bruschetta. Jag är ingen van sherry-drickare, men jag tyckte denna passade riktigt bra ihop med maten, men hade nog inte velat dricka den utan tilltugg.

IMG_3221

Därefter drack vi en underbar 2010 Rully (David Moret) medan vi åt riktigt smaskiga kroketter på saltad torsk serverade med en saffransaioli. Vinet var verkligen fantastiskt gott. Smörigt men friskt på samma gång. Och de små quenellerna var luftiga och frasiga och riktigt smälte i munnen. En perfekt kombination!

IMG_3224

Härnäst parades en 2011 Beaujolais Rosé (Dom. de Sermezy) med harissamarinerade kycklingspett med grapefrukt och citrusdressing. Vinet smakade verkligen sommar, och passade med sina fruktiga toner väl ihop med citrussmakerna i maten.

IMG_3228

Vi smakade sedan på två röda viner. Först ut var en lätt 2009 Moulin-à-Vent (Dom. Benoît Trichard) och thaismakande fläsk-och citrongrässpett med mangosalsa. Spetten var otroligt goda och ganska starka, men trots att vinet var lätt kunde det bära upp den färgstarka maten.

IMG_3231

Nästa rödvin, 2008 ”Star Terre”, Syrah, Oroncio, var betydligt kraftigare men också mycket gott. Det passade (naturligtvis) perfekt till puylinsgaletterna med spiskummin och coriander vi fick till men även till andra jordiga smaker såsom vilt och svamp.

IMG_3233

Kvällen avslutades med knapriga biscotti med chokladsås att doppa dem i och ett gudomligt dessertvin; 1999 Ch. Doisy-Vedrines, 2eme Cru Classé, Sauternes. Min bordsgranne kommenterade att det måste vara såhär nektar (gudarnas dryck i grekisk mytologi) smakar och det har han fullkomligt rätt i.

Den här typen av vinprovningar där mat och vin kompletterar vartannat är verkligen något jag föredrar framför en stel vinprovning med bara dryck.

Vinprovning med mat

Min väninna Emilys mamma driver en matlagningsskola tillsammans med några kollegor, och i onsdags hade de sin första vinprovning som Angie hade ordnat. Hon stod för maten och en vinkännare, Andrew, berättade om vinerna vi fick prova.

Det roliga med just denna vinprovning var att maten och vinerna skulle passa ihop, så det var roligt att prova vinet för sig självt och sedan tillsammans med den utvalda maten.

Jag kom på lite sent att jag ville blogga om detta, helt enkelt eftersom ingen annan tog foton och hade sig, men jag kom över det och sprang ut och hämtade mobilen i väskan, så nedan följer en beskrivning av de första tilltuggen medan ni får se bilder på de senare.

När vi kom dit fick vi snabbt ett mousserande Crémant de Bourgogne (Dom. Agnès Pacuet) i glasen och flera påfyllningar dessutom. Och borden var dukade med godsaker som vi kunde hugga in på direkt. Det var marinerade oliver, crostini med Stilton, rödlöksmarmelad och fikon, charkuteriebricka och focaccia med olika smaker (bland annat bacon och feta – mums!).

När sedan alla hade kommit satte vi oss ner och lyssnade till Andrew som guidade oss igenom vinerna, de flesta från Bourgogne. Första vinet ut var 2011 Petit Chablis, Dom. Nathalie & Gilles Fèvre, ett lätt och fräscht vin som passade ypperligt till både briochesnitten med ljuvligt lätt getostkräm och tryffelpäron samt paprika-tarte tatinsnittarna med tapenade och basilika.

Härefter följde ännu ett vitt; 2009 Bourgogne Blanc, Dom. Florent Garaudet, som serverades tillsammans med makrilltartar på olivkrutong med krispigt skinn.

 

Sedan provade vi två Pinot Noir sida vid sida för att jämföra och fick således in två olika tilltugg. Vinerna var 2012 Santeney ”Clos de Hates”, Dom. Bachey-Legros och 2009 Bourgogne Grance Ordinaire, Dom. Guy Castagnier. Det förra var ljusare och det andra mer bärigt, vilket jag föredrog. Till fick vi laxspett med honungs- och sojaglaze samt thai kycklingspett med kokos- och grön chili dip.

 

Härefter fick vi smaka ett Rhone-vin; 2008 Star Terre Grenache, Oroncio som serverades med pekinganka rullar kompletta med plommonsås, vårlök och gurka.

Mot slutet serverades ett fruktigt rosévin istället för efterrättsvin och Andrew menade på att ett fruktigt vin passar till fruktiga efterrätter utan att vinet egentligen är sött. Ett kul och bra tips, för det var verkligen gott med rosévinet till den karamelliserade banan-tarte tatinen. Vinet var 2010 Bourgogne ”Rose”, GAEC Felettig.

Och lika kontroversiellt (åtminstone i min värld) serverades det portvin till chokladsnitten. Vinet hette 27 Grapes, Quinta do Portal och var både gott och prisvärt. Chokladkolabitarna med vaniljsalt var också otroligt goda.

Som ni förstår var detta en förträfflig vinprovning. Den var mycket intim och man kände sig bekväm att ställa vilka frågor som helst. Riktigt roligt var det naturligtvis att vinerna smakades tillsammans med mat så man vet i vilka banor man ska tänka när man ger sig på matchningen hemma.

Fotnot: Jag blev på intet sätt ombedd att blogga om detta, ej heller blev jag bjuden utan betalade för mig, men det är alltid roligt att dela med sig av sina matupplevelser. 

Champagneprovning på Harrod’s

Höstens eller i alla fall förra veckans höjdpunkt inföll på en tisdag, nämligen champagneprovningen på Harrod’s. Vi har varit på två Harrod’s-vinprovningar tidigare; en med Toscanska viner och en med viner från Bordeaux, men den jag sett framemot allra mest var denna champagneprovning.

Det var alltså med höga förväntningar jag gick in i en av Harrod’s restauranger där de 80 champagnerna var utspridda på bord runt om i lokalen. 300 besökare hade köpt biljett och eventet var helt slutsålt.

Vid varje vinprovning får man ett glas, en broschyr som presenterar vinerna, en lista som man kan föra anteckningar i och en penna. Jag har inte lyckats skriva ner någonting på någon av provningarna, det överlåter jag till Christopher, men vi markerade i alla fall våra favoriter.

Det fanns dels en hel del kända namn representerade som t ex Krug, Lanson, Veuve Clicquot, Perrier Jouet, Mumm, Moët & Chandon etc och en del av dessa ville vi prova men en del var vi inte särskilt intresserade av (bland annat för att vi provat dem tidigare).

Vi började hos Taittinger och smakade oss igenom sortimentet. Redan här märkte jag att av bubblorna för mannen som hällde upp och berättade för oss om vinerna var riktigt generös, men ömsom vin ömsom vatten hjälpte i alla fall.

Jag tänker inte rabbla upp alla champagner vi provade eller i vilken ordning, för om jag ska vara ärlig kommer jag inte ihåg i vilken ordning vi gick runt. Jag lade allt krut på att komma ihåg flaskorna istället.

Men jag vill gärna nämna våra favoriter, och besvikelser, från kvällen. Vissa av champagnerna kanske inte kan vara så lätta att hitta på Systembolaget, men Harrod’s säljer dem i alla fall allihop.

Vårt absoluta favoritchampagnehus under kvällen var Philipponnat. Ett litet champagnehus men ett av de äldre. Alla fyra champagnerna som serverades var utomordenligt bra även om den som hette non dosée (=utan tillsatt socker) var aningen för torr att dricka som sällskapsvin. Till mat hade den dock passat utmärkt. Naturligtvis var vintagechampagnerna de allra bästa, men de är galet dyra,  så kan jag verkligen rekommendera deras Royal Réserve NV som faktiskt smakade åt vintage-hållet. Att endast få smaka dessa champagner hade gjort kvällen för mig, så goda var de, så det är med glädje jag rekommenderar en i mitt tycke mycket kvalitativ produkt.

Andra starkt lysande stjärnor var Ruinart‘s Blanc de Blanc, den enda av märket jag skulle köpa, samt Gosset‘s champagner.

Gosset är ett av de allra äldsta champagnehusen och har väldigt gott renommé och ändå var det först nu jag hörde talas om dem.

Goutorbe-Bouillot, Jospeh Perrier och Dampierre var andra märken av utsökt kvalitet. Den senare serveras på de franska ambassaderna runt om i världen och den första blev vi rekommenderade att prova av en av de som jobbar på Harrod’s vinavdelning.

En av höjdpunkterna under kvällen var naturligtvis att få prova champagne av den dyrare sorten, som man kanske inte hade fått anledning att prova annars. Att på en och samma kväll dricka Dom Perignon, Cristal, Krug och Pol Roger Cuvée Sir Winston Churchill kändes mäktigt. Av de fyra giganterna var Dom Perignon och Cristal väl unga för att smaka sitt bästa, Pol Roger Cuvée Sir Winston Churchill motsvarade inte förväntningarna, men Krug var fenomenalt god.

Vi hade faktiskt tänkt hoppa över de mest mainstreama märkena som vi ändå har smakat vid flera tillfällen, som Veuve Clicquot, Moët & Chandon och Perrier Jouet, men med lite tid över i slutet provade vi för skojs skull. Det blev magplask rakt igenom. Eller i alla fall för de två förstnämna, inte ens Moët & Chandon 2002 var god, däremot står de ju bakom Dom Perignon som jag verkligen tycker om, och nog den vintage jag själv skulle köpt, då den inte är lika dyr som flera andra. Perrier Jouet var inte lika dålig, men den föll ganska platt, lite vattnig sådär.

De stora champagnehus som Christopher (han kan betydligt mer om vin än jag, men efter att ha smakat mig igenom sortimentet håller jag verkligen med) rekommenderar är Laurent Perrier, Louis Roederer och Pol Roger (endast deras Brut NV).

Det serverades lite canapéer även denna gång och vi hann kasta i oss några stycken, men vi höll helt klart fokus på bubblorna. 

Slutligen vill jag rekommendera ännu en champagne, som dessutom är den perfekta presenten; snygg flaska (riktigt snygg faktiskt) med gott innehåll från Leroy-Duval, ännu ett champagnehus med gott renommé, nämligen deras Paris Brut.

Toscansk vinprovning på Harrod’s

Harrod’s är ju en av de större turistfällorna i stan, men det är också så mycket mer. Deras matavdelning är fenomenal, de har ett Laduree-café där och en massa godsaker att välja bland, och inte bara teförpackningar med Harrod’sbilder på. Dessutom är deras vinavdelning riktigt välsorterad.

Och det var dit, till vinavdelningen i källaren, vi gick i tisdags för att delta i en toscansk vinprovning av ca 50 viner, Christopher och jag. Av oss två är Christopher vinconnossören och jag mattönten, även om han såklart gillar mat och jag vin.

Men även om jag inte kan så mycket om vin, så vet jag i alla fall vad jag tycker om, och det räcker faktiskt för att gå på vinprovning. Leverantörer och representanter från vingårdarna berättade allt du ville veta om vinerna, och det var lärorika pratstunder vi fick.

Även om temat var toscanska viner, så fick vi prova Bollinger också. Både deras Special Cuvée NV och deras vintage (La Grande Année 2002), och även rosé-varianterna. Deras non vintage var riktigt god, och det var även deras vintage i vitt. Vi fick smaka en Dom Perignon från 2000 hos vänner för någon vecka sen och den var ännu godare, men också betydligt dyrare än Bollingern, så denna rekommenderas också.

På vinprovningen var det annars mestadels röda viner; Chianti och Brunello och den vanligaste druvan är Sangiovese även om den ibland är uppblandad med andra druvor.

Vi fick också smaka ett rosé som smakade Provence och ett vitt vermentino som var underbart gott. Men det absolut bästa smakminnet var en vin santo. Jag har smakat flera vin santo tidigare och andra goda dessertviner, men detta var en helt annan upplevelse. Mitt första ord var AMAZING. Christopher som ännu inte smakat det, tänkte ‘jaja, hon överdriver’, smakade det och insåg hur rätt jag hade. Det var inte billigt, och jag vet inte om det finns i Sverige, men får ni syn på det så smaka. Det är fantastiskt, sött men med en djupare smak som är helt otrolig. Det heter Vin Santo di Carmignano Riserva 2005.

Vi fick också goda små tilltugg, och det behövdes när man provar så många olika viner. Det bjöds bland annat på arancinibollar, fishcakes med lax och god sås spritsad på, miniminipajer med frasig deg och rostbiff i mördegskrustad med pepparrot. Också citroncheesecake som avslutning. Riktigt goda, men jag förväntade mig inget annat av Harrod’s.

Förutom alla smakminnen och pratstunder med leverantörer blev det också lite mingel med andra gäster, och jag har en känsla av att jag kommer att återse dem på nästa vinprovning.