Jag läser andra matbloggar flitigt (förutom då jag är på semester, då brukar läshögen ackumuleras snabbt) och tycker att det är en underbar inspirationskälla. Visserligen älskar jag kokböcker med, men de recepten kan jag bara komma åt hemma i bokhyllan, medan om jag funderar på någon maträtt på jobbet så kan jag hitta det direkt på en blogg.
Vissa recept som jag bokmärker behöver vila till sig lite innan jag ger mig på dem, medan andra kan kännas telepatiskt förmedlade i exakt rätt ögonblick. Detta recept från eminenta Remsans bistro tillhörde den senare kategorin. Vi äter cannelloni ofta (känns lite roligare än vanlig pastagratäng) och det kändes kul med en höstvariant nu mitt i svampsäsongen.
Min vana trogen gjorde jag lite småändringar i recepetet så nedan följer min version samt länk till originalreceptet så ni kan se båda versionerna. Visserligen använde jag cannellonirör istället för lasagneplattor, men vi verkar ha aningen större aptit än Remsans familj, för hela formen försvann, delat endast på Christopher (som dock äter ganska stora portioner) och mig själv. Ett gott betyg, Remsan! 🙂
Kantarellcannelloni, 2-4 portioner
Anpassat efter Emmys recept.16 cannellonirör, De Cecco
1/2 gul lök, hackad
200 g färska champinjoner, i rätt små bitar
100 g kantareller, hackade
2 dl crème fraiche
2 msk konjak
2 msk färsk timjan (el. 1 tsk torkad)
1 tsk salt
1 tsk svartpeppar
en skvätt grönsaksfond
1 tsk crema di balsamico
2 dl matgrädde
2 dl crème fraiche
3 dl riven ost
riven muskot
salt, vitpeppar
Stek löken mjuk i smör. Tillsätt svampen och stek tills de fått färg. Salta och peppra. Rör ned creme fraiche, konjak, fond, balsamico och kryddor. Låt småputtra lite.
Fyll cannellonirören med fyllningen och lägg i en smord form. Blanda grädde, creme fraiche, muskot, salt och peppar i en skål. Häll i formen och fördela jämnt. Strö över osten. Gratinera i 20-30 minuter i 180-200 grader. Servera med en fräsch sallad.
Kantarellcannelloni – så gott! Grädde å svamp å pasta kan inte bli fel… Håller på att kolla mina resplaner btw
Precis! Härligt, ska bli så skoj att ses!
Kantarellcanneloni! Vilken ljuvlig uppfining!
Indeed!
Låter nästa som hämtat ur dem gamla schlagersången av Lasse Holm ”Canelloni, Macaroni”:) fast mycket godare…
Som jag skrattade åt den kommentaren – ni är för goa!
Är också väldigt förtjust i canneloni. Med en massa svamp i låter ju extra gott!! De där rören tycker jag dock är lite knepiga. Föredrar färsk lasagneplattor. Smidigt!
Jag fördrar rören för hur de beter sig i ugnen, men visst är det pilligt, det sticker jag inte under stol med. 🙂
åh så underbart gott!
Låter himla gott 🙂
🙂
Låter gott och bra med den typen av rätter, som man kan förbereda och sedan bara in i ugnen! 🙂
Ja, det är tacksamt att laga i ugn!
Ha ha… Det ska jag hälsa Berra, som alltid får höra hur mycket han äter! Kul att ni testade. Och att det gick hem 🙂
Haha, stackars Berra!
Mmm canellonni är en favorit hemma hos oss . Och med kantaraller dessutom. Mums! Blite lite crossover, eller hur? ..:-)
Ja, det blir ju det. Det är ok om det är kantareller inblandat tycker jag 😉
Åh, alltså JÖSSES vad gott! Kantareller gör allting tusen gånger bättre 😉 Jag håller med om att Remsans blogg är fantastisk, och det är din också! Tack för den fina kommentaren hos mig (och alla andra också), du gör mig så glad ❤
Så gullig du är och tack själv, din blogg är med jättefin!!